Mer perspektiv på terrorism

Grotthögern som Esbati kallar dem, har svårt att skilja på person, organisation, politisk riktning och mycket annat i den verkliga världen. I deras egen värld är det enkelt. Det finns dom själva och en massa andra. De andra är ondskefulla och har fel. I allt. Antingen är de islamister med mål att mörda alla västerlänningar, eller så är de korkade vänsterextremister som urskuldar islamister och därför kommer att bli mördade själva. Själva är de ofelbara och har rätt i allt.

Fast de har uppenbart ingen humor och eventuellt en viss brist på förstånd misstänker jag. Svårt att tolka fakta och dra slutsatser har de helt klart.

Ali Esbati är på inget sätt hela vänstern. Han försvarar inte terrorism eller islamism. Hela vänstern har aldrig stött Sovjetkommunismen. Esbatis parti gjorde det en gång i tiden. Men som sagt, varken Ali eller hans parti är hela vänstern. Och vad som gjordes en gång måste väl vara utan betydelse nu. Sovjetkommunismen är ju tack och lov död. Om vi inte kan gå vidare måste vi ju konstatera att borgarna har större problem. De var väldigt länge positiva till Hitlers regim. Skulle det göra dem till nazister idag? Till diktaturkramare? Naturligvis inte. Samma resonemang måste ju gälla fär vänsterpartiet.

Nej, grotthögern visar ånyo sin brist på kunskap om vänstern. Sin brist på analysförmåga och sin brist på proportioner. Lite statistik:

Antal dödade i trafiken 1998 - 2007 (t.o.m maj 2007): 4871 (Källa: NTF)
Antal mördade de senaste 10 åren: 1000 (Källa: BRÅ)
Antal dödade i arbetsplatsolyckor 1997-2006: 504 (Källa: Arbetsmiljöverket)
Antal dödade i terroristdåd de senaste 10 åren: 0

Statistiken gäller Sverige, men jag är säker på att proportionerna är de samma i resten av Europa. Basala fakta. Men jag tvivlar på att grotthögern kan ta in detta. Vad är det vi borde lägga krutet på egentligen om vi vill rädda människor? Terroristbekämpning? Tror inte det.

Läs också: Borgare och terrorism, Frihetens verkliga fiender, Därför är USA det största hotet och problemet, Lite perspektiv på terrorism
Lektion om vänsterextremism för okunniga och om extremism
Bloggat: Esbati, Opassande,
Borgarmedia: SVD, EX,
Grotthögern: Johan Ingerö, Lilla Torg Liberalerna
Andra bloggar om: Terrorism, Vänstern, Högerextremism, Extremism, Politik

Xenofobi och rasism

Jag har just läst en bok om nazism. Nazism i dagens Tyskland, USA och Sverige. En bok som heter Brunt! Med Mats Deland och Charles Westin som redaktörer.

Anna-Lena Lodenius har tidigare kritiserat boken för att AFA får vara med. Det är ingen kritik jag delar. Jag kan inte se något problem med att AFA får vara med i boken. Kapitlet som AFA-Doku skrivit fyller väl sin plats. Om det har jag argumenterat i anslutning till Lodenius artikel.

Jag har andra invändningar mot boken. Jag begriper inte varför kapitel 2 är med i boken överhuvudtaget. Kapitlet handlar om homofobi inom reggae-musiken och om hip-hop-kulturen. Jag ser inte riktigt sambandet med de andra artiklarna om nazismen. Kapitlet fungerar inte heller ihop med andra. Det borde inte ha tagits med.

Absolut intressantast är artiklarna om nazismen i Tyskland. Som bland annat visar de obefintliga effekterna av det förbud man haft i Tyskland när det gäller den extrema nazismen. Den visar ett känt fenomen, man kan inte förbjuda åsikter. De tar sig fram på ett eller annat sätt ändå. Förbjuder man en organisation dyker den upp under annat namn. Förbjuder man ett sätt att yttra sig så omformuleras åsikten, men den är ändå densamma. Detta visar att nazism och rasism måste bekämpas med ett öppet samhälle. Med upplysning mot, med aktioner mot och genom att vanligt folk agerar mot nazism och rasism. Inte med förbud. Genom att de saker som får människor att söka sig till odemokratiska och rasistiska lösningar elimineras.

Nu ser jag inte den öppna nazismen som något större problem i det svenska samhället. Genom våldsamheten hos anhängarna till denna ideologi så är den dock ett problem för enskilda individer i det svenska samhället. För enskilda invandrare, för enskilda homosexuella. Våldet mot människor som tillhör vissa grupper är ett problem, men det innebär ingen fara för vårt öppna samhälle.

Inte heller anser jag, vilket redaktörerna av boken gör, att nazismen vuxit de senaste årtiondet i Sverige. Min uppfattning är att den öppna nazismen inte har vuxit. Numerären när det gäller personer in nazistiska grupper verkar vara oförändrad. Antalet deltagare i nazistiska marscher har minskat de senaste åren osv. Detta beror kanske främst på sammanbrottet för ND, men AFA-Doku har i sin artikel i boken lite andra uppfattningar om vad nedgången av marschernas deltagarantal beror på. De menar att det beror på ideologiska och organisatoriska splittringar i den den nazistiska miljön. I så fall är ju sammanbrottet för ND vara en del av detta som jag ser det.

En större fara än den öppna nazismen och rasismen är främlingsfientligheten, xenofobin, som färmst manifesteras hos Sverigedemokraterna. Det SD står för är också rasism. På ett försåtligt sätt kamouflerad som en slags kulturalsim. Olika kulturer ska inte och kan inte fungera bra ihop är resonemanget som denna typ av högerpopulistiska och rasistiska partier för fram. Detta är en större fara för det öppna samhället. Det räcker med att se på det avskräckande danska exemplet hur det blir när sådana uppfattningar får fotfäste i en regering.

Även i Sverige har vi exempel på hur illa det kan gå. I början av 90-talet fick ett populistiskt och rasistiskt extremhögerparti ett visst inflytande i svnsk politik. För första gången behandlades ett sådant parti som rumsrent av andra svenska partier. Och de kom in i riksdagen. Vi fick också en våldsvåg i samhället riktad mot invandrare, med Lasermannen som det mest extrema exemplet på detta våld. I Ordfront nr 4/2002 säger författaren Gellert Tamas, som skrivit boken Lasermannen, följande:

När Ny demokrati gick ut och hetsade mot invandrare borde de ha förstått att det fanns de som faktiskt lyssnade på vad de sa. Jag tror att det finns en koppling mellan att Ny Demokrati kom in i riksdagen och att antalet attentat mot invandrare ökade under den här tiden.

Jag tycker dessa exempel visar på en sak jag tidigare hävdat. Accepterar vi Sverigedemokratern som ett parti som alla andra kommer främlingfientliga och rasistiska åsikter att få större inflytande i samhället. Därför ska alla sådan partier frysas ut så långt det går. Både nazistiska och högerpopulistiska rasister. Inga sådana partier ska behandlas som rumsrena.

Boken är dock väl värd att läsa trots mina smärre invändningar och jag tror att den fungerar som en bra kartläggning av hur de mest extrema nazistgrupperna fungerar.

Läs mina tidigare inlägg om Sverigedemokraterna.

Andra bloggar om: Sverigedemokraterna, Nazism, Rasism, Populism, Extremism, Antifascism, Antirasism, Politik

Liten lektion om vänsterextremism

Eftersom jag skrivit ett antal inlägg som klagar på liberala bloggare och säger att dom vet lite om vänstern, väldigt lite om vad som hände i Rostock och om polisen och använder uttryck som vänsterextremist väldigt förvirrat och onyanserat men inte skrivit hur jag tycker att dom borde uttrycka sig. Jag har tidigare definierat vad som är extremism, som jag ser det, speciellt vänsterextremism.

Först kan vi klargöra vilka olika åsiktsriktningar som finns bland vänsterextrema.

Autonoma - kan vara anarkister, marxister, kommunister
Anarkister
För ovanstående gruppers ideologi hänvisas till hemsidor som Socialism.nu, Yelah och Motkraft)
Syndikalister (SUF och SAC, Arbetaren, Yelah)

Trotskister (svenska RS, SP och AM, Internationalen, Röda Rummet, Offensiv)

Stalinister (svenska SKP och KP)
Maoister (kalls internationellt ofta marxist-leninister, men en del grupper med denna beteckning är stalinister) (Clarté, FIB/Kulturfront)

Men kanske nån invänder, var finns AFA. AFA är en antifascistisk organisation där främst anarkister, syndikalister och autonoma återfinns. RF är också en antifascistisk organsiation med medlemmar av olika politisk ståndpunkt. För en bra beskrivning av AFA, skriven av en utanför organisationen se Marco Espvall, Anti Fascistisk Aktion – socialistiska kämpar eller terrorister?

Det jag vill är att liberala bloggare kritiserar det som de vill kritisera. Må det vara AFA, anarkismen, trotskismen eller stalinismen. Men sluta dra oss alla över en kam. Och innan ni ger er till att vräka ur er nåt dumt, oinitierat och onyanserat. Läs på.

Med särskilda tankar på Gudmundson (gammal kunskap duger inte), Gustafsson i Säffle, Svart på Vitt, Johan Ingerö, dyslesbisk, MinaModerataKarameller, Erik Svansbo, Anti-oppositionen
Andra bloggar om: Antifascism, Antirasism, Vänstern, Bloggosfären, Extremism, Vänsterextremism, Politik

Förvirrade bloggare

Okunniga eller förvirrade bloggare om nationaldagen, vänsterextremister och högerextremister:

Kräk och slödder kallas såna som jag hos Johan Ingerö. Vad blir då han? Onyanserad och okunnig, dessutom okunnig om att liberaler faktiskt både kastar sten och spränger bomber där ute i verkliga världen, som han väl inte besökt på många år (Palestinska Fatah är liberaler).

Den här Clownen använder visserligen ordet extremist korrekt, men har noll koll på vad grundlagen innebär.

Opassande har gått på plyschvänsterns (icke-våldsvänsterns) felaktiga användning av ordet extremist som någon som använder våld. Olyckligt för hans inlägg lider därav.

Gustafsson i Säffle är som vanligt ute och uttalar sig om saker han inte vet ett skit om. Han har missat att det mesta går lugnt till i Rostock. 500 av 100 000 bråkade den första dan (0,5%). Och han har missat att bråken kan ha startats av polisprovokatörer. Vad nu Rostock har med nationaldagen att göra. Och på vilket sätt vänstern skämde bort sig på nationaldagen förstår jag inte riktigt. Gustafsson, skärp dig.

Svart på vitt har sett nävslagsmål där ingen annan gjort det. Och kör med kålsuparteorier. Att högerextremister begår 10 gånger så många brott som vänsterextremister vet han inget om. Bedrövligt.

Det finns naturligtvis mängder med bloggare som skriver kunnigt också. Däribland en del som har en annan politisk uppfattning än vad jag har. Exempelvis Gudmundson, Jinge, Jonas Morian.

Andra bloggar om: Högerextremism, Vänsterextremism, Vänstern, Nationaldagen, Nationalism, Extremism, Bloggosfären, Våld

Vad är en extremist?

Med anledning av en debatt som utbröt mellan mig och Jimmy som har bloggen strötankar och sentenser om hur man definierar vad som är en vänsterextremist finner jag anledning att skriva detta inlägg om hur jag tycker man kan definiera en extremist. Den som är lite insatt ska finna att jag därvidlag ansluter mig till det sätt som ordet används i exempelvis Frankrike.

Men låt oss börja i rätt ända och återkomma till Frankrike lite senare igen. Debatten mellan mig och Jimmy startade med anledning av mitt inlägg, Okunniga bloggare två. På bloggen Frihetligt Forum i samband med ett inlägg om något helt annat kom jag också i debatt med Marcus, som har bloggen Frihet och sanning, om samma sak. Hos Anna-Lena Lodenius och på den blogg jag länkar till i detta inlägg har jag diskuterat min inställning till våld. Dessa debatter är nära knutna till varandra. Men våldet ämnar jag återkomma till i ett senare inlägg.

Från början då:

Vad är en extremist?

Är det en som använder eller kan tänka sig använda våld?
Det kan knappast någon mena att det är. (Fast ovanstående Marcus försöker och visar samtidigt en stor okunnighet om delar av vänstern). Därför att om en extremist är detta så innebär det att majoriteten av alla männsikor är extremister. Men kanske är det då en som kan tänka sig att använda våld för att förändra ett samhälles styrelseskick. Men det håller inte heller för då är Blair extremist, alla svenska folkpartister eller sossar osv. Och så kan vi ju inte ha det. Då blir begreppet oanvändbart. Men en som använder våld för att försöka förändra ett demokratiskt system. Det håller inte heller. För vi i vänstern anser inte att en liberal borgerlig parlamentarisk demokrati är en fullständig demokrati. Så ska vi ha ett generellt begrepp så håller inte detta heller. Men vänstern är extremister som inte tycker vi har demokrati kanske någon invänder. Ja, det kan jag hålla med om. Jag återkommer till detta.

Är det en som kastar sten?
Knappast. Det finns liberaler som kastar sten (Fatah-anhängare bland palestinierna) och än värre för en del liberaler kanske, därmed finns det liberaler som begår terrorhandlingar. I dikaturer kan nästan vem som helst tänkas kasta sten mot en förtryckande polis. Att kasta sten gör dig inte per definition till en extremist.

En fundamentalist måste väl ändå vara en typ av extremist?
Ja, om det bygger på personens åsikter. Då är han en extremist. Oftast en högerextremist. Jag anser att begreppet extremist inte ska användas i förhållande till religion. Då är ord som fundamentalist, moderat osv bättre. Extremist menar jag ska omfatta den politisk-sociala dimensionen. Höger-vänster. Motsättningen arbete-kapital. För mig blir då Hamas och Hizbollah extremhöger liksom många pingstförsamlingar och Livets Ord.

En religiös?
Nej, den religiösa dimensionen har inte med det hela att göra. Det finns religiösa som är vänster till och med vänsterextremister, det finns religiösa som är höger, tom högerextremister.

Är inte en fanatiker samma sak?
Kan det vara . Men måste inte vara det. Fanatiker är som jag ser det ett bredare begrepp som innefattar även den religiösa dimensionen.

Därmed har jag kommit farm till det som ni redan förstått. En extremist är en som har åsikter långt ut på den politiska skala vi konstruerat i samband med motsättningen arbete-kapital. Vi pratar då om högerextremister repektive vänsterextremister.

I Frankrike kallar man partierna till vänster om kommunistpartiet för extremvänstern. Det tycker jag är en bra användning av ordet. Det är inte ett skällsord. Det är bara ett konstaterande av var man ligger på den politiska skalan. Vänsterextremister är anhängarna av dessa partier eller de åsikterna inklusive anarkismen (som ju inte bygger partier). Jag är sålunda en vänsterextremist (jag är medlem i Socialistiska Partiet).

Men det betyder ju inte att alla vänsterextremister har samma ståndpunkter och uppfattningar. Därför kan man inte dra alla över en kam och generalisera på det sätt som många okunniga liberala, konservativa eller högerextrema bloggare gör. Och det är också, som jag visat, fel att som en del vänsterfolk gör, kalla stenkastare för vänsterextremister. Det finns vänsterextremister som kastar sten, men alla vänsterextremister kastar inte sten.

Det finns högerextremister som mördar folk, men alla högerextremister är inte mördare.

Andra bloggar om: Politik, Vänstern, Våld, Extremism, Nazism, Högerextremism, Vänsterextremism