Krigshoten i Mellanöstern

Ja, egentligen handlar dte ju om att ett krig som redan existerar kan komm att utvidgas. Något som i och för sig också händer med jämna mellanrum. Kriget eller krigen som existerar är inbördeskriget i Irak och Israels förtryck av palestinierna (eller ska man säga inbördeskriget i Palestina).

Det är dessa två krig som ibland utvidgar sig. Israel och/eller USA anfaller ibland Libanon och ibland Syrien.

Men nu är det fler länder som kan bli inblnadade. Dels så ökar USA.s hot mot Iran. Riskerna för att USA ska invadera och anfalla ytterligare ett land i Mellanöstern känns ibland helt överhängande, ibland mindre aktuellt. Men de finns där hela tiden.

Det andra hotet om utvidgning är att Turkiet, som är USA:s näst viktigaste allierade i område, ska anfalla kurderna i norra Irak, i sin jakt efter PKK-gerillans soldater. Turkiets eventuella insatst kan emellertid skapa ännu större problem för landet. Kolla bara in denna grafik i tidningen Le Monde.

Borgarmedia: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SVD1, SVD2
Andra bloggar om: Mellanöstern, Irak, Iran, Israel, USA, Turkiet, Kurdistan, PKK, Krig, Politik, Samhälle

Bush går loss

Bush hotar världen och Iran. Ett hot om krig mot Iran är det samma som att hota med ett större krig. Inte nog med USA.s fiasko i Irak och Afghanistan, utan man vill nödvändigtvis skapa ytterligare ett fiasko i Iran och kasta ytterligare många miljoner människor ut i krig och våld. Esbati jämför det "iranska hotet" med hotet från Polen mot Tyskland innan andra världskriget, Jinge kallar Bush för galning och det är ju helt rätt. Motvallsbloggen och Fredrich Legnemark skriver också om det hela.

Andra bloggar om: Iran,, Krig Afghanistan, Irak, USA, Politik, Samhälle, Yttrandefrihet

Iran lika skogstokigt som USA

USA lägger sig ofta i andra länders inre angelägenheter och vill bestämma en massa. Det kan handla om allt från att tillsammans med svenska säkerhetspolisen olagligt kidnappa och utvisa två egyptier till att beställa husrannsakningar hos "piratkopierare" av den svenska regeringen (javisst ja, regeringen förnekade visst det).

Irans regering verkar tänka likadant som USA:s regering och vill nu se till att svensk media inte publicerar Lars Vilks Muhammed-hund. Ärligt talat har Iran inte med det att göra. Lika lite som Israels ambassadör hade rätt att lägga sig i och försöka förstöra en konstutställning, har Iran rätt att försöka stoppa svenska tidningar att publicera det som de vill publicera.

Man kan tycka att Vilks går över gränsen, man kan tycka att det är upprörande att driva med Muhammed, eller för den delen Gud, Jesus, den svenske kungen eller nån i Bonnier-klanen. Men det är inet Irans bekymmer, inte USA:s bekymmer, inte Israels bekymmer. Men det är väl inte alltid fel för att det är upprörande. Allt blir väl inte fel bara för att någon blir sårad. Herre gud, jag blir sårad ofta.

Det yttras de mest upprörande och vidriga saker om socialister. Jag blir jämförd med Stalin, vilket naturligtvis är hemskt förnedrande och upprörande då jag tillhör en organisation som var moptståndare till Stalin. Vars medlemmar mördades på löpande band av Stalin. Fast han kallade oss för fascister. Det är inte lätt. man kan inte stämam skiten ur alla dårara i världen. Inte Vilks, inte extremliberaler, inte fascister. Man får ta det med ro.

Det är väl så att fundamentalistiska länder har en tendens att agera skogstokigt. Det gäller såväl Israel och Iran som USA. Småsaker får ibland väldigt stora proportioner. Det kanske iofs också gäller svensk medias rapportering.

Borgarmedia: DN1, DN2, DN3, SVD1, SVD2, SVD3, Dagen, SVT, EX, AB
Bloggat: John Johansson, Jag älskar Sverige
Andra bloggar om: Iran, Religion, USA, Lars Vilks, Muhammed, Israel, Politik, Samhälle, Yttrandefrihet

Hälsningsceremonier

I samband med den iranske utrikesministerns besök i Sverige framkom att denne vägrat ta Maud Olofsson i hand. Trots att hon försökt provocera fram en sådan handling från utrikesminister Manouchehr Mottaki. Det är som jag ser det ett rasistiskt och okänsligt agerande från vår vice statsminister. Om vi kommer till länder där näsgnuggning är normalt hälsningförfarande tvivlar jag på att vi skulle göra det. Likaså vet jag att många svenskar har problem med kindpussandet i sydligare europeiska länder. Därför vore det mycket riktigare av Maud Olofsson att visa respekt för främmande sedvänjor och hälsa på det sätt som den iranske utrikesministern önskat. Dvs genom att lägga handen på hjärtat.

Samma hälsningssätt som danska Enhedslistens folketingskandidat Asmaa Abdol-Hamid använder alltså. Något som varit mycket omdiskuterat i Danmark. Men precis som den iranske gästen har Asmaa all rätt i världen att hälsa på det sätt hon önskar. Och andra människor som inte av tro eller övertygelse måste hälsa på ett visst sätt kan ju utan problem anpassa sig.

Problemet att hälsa för Maud Olofsson hade naturligtvis kunnat undvikas genom att iranske utrikesministerna inte bjudits in. Det är naturligtvis olämpligt att en representant för en diktatur kommer på officiellt besök till den svenska regeringen.

Läs mer: Jinge.se, DN1, DN2, SVD1, SVD2.

Andra bloggar om: Danmark, Islam, Politik, Iran, Maud Olofsson