Vilka röstade på Sverigedemokraterna?

Petter Larsson menar i GP den 20/10 att debatten om SD:s framgångar i valet är förenklad, Vilka röstade på Sd – och varför?. Där hänvisar han bland annat till Lars Henrikssons krönika En larmklocka för arbetarrörelsen från den 19 oktober.

Men vilka röstade då på Sverigedemokraterna? Några exempel från verkligheten i Göteborgsområdet kan kanske ge en fingervisning. Låt oss börja med öarna längst norrut i Öckerö kommun. På en av dessa öar är jag född, nämligen Rörö. På Rörö fick SD 3 röster (1,57%) i kommunvalet. På betydligt mindre Hyppeln fick SD 5 röster (3,5%) och på ön med störst befolkning av de tre nordliga öarna, Knippla, 6 röster (2,17%). I riksdagsvalet var det 2 röster på Rörö (1,05%), 6 röster på Hyppeln (4,11%) och 7 röster på Knippla (2,55%). Få röster kan tyckas och låg procent. Men siffrorna säger oss nånting om vi vet något om öarna. Den ö där SD har högst andel av rösterna, Hyppeln, är en ö som historiskt har schartauansk kristendom som dominerande tro. De andra två öarna är till stor del frireligiösa, framförallt Rörö där SD är svagast. Likadant är mönstret i hela södra Bohuslän, schartauanska distrikt har större andel röster på Sverigedemokraterna än andra. Yrkesmässigt är man på Rörö framförallt fiskare. På Knippla dominerar pendling till Göteborg, men det finns även fiskare. Så också på Hyppeln. Ön med mest ”småborgare” har alltså minst andel röster på SD. Ön med störst andel arbetare, Knippla, ligger mittemellan.

Hur ser det ut i själva Göteborg då? Störst andel röster fick SD i Rannebergen 2, dvs själva Rannebergens hyreshusområde (9,23% i kommunvalet). I detta område bor i huvudsak ”vit” arbetarklass”. Näst störst andel fick SD i ett område i Tynnered, Näset-Önnered 7 (7,98% i kommunvalet), ett område med insatslägenheter och villor med vit arbetarbefolkning. Av de 28 områden där SD fått över 5 % är alla utom 5 stycken, områden med ”vit” arbetarbefolkning.

Lars Henrikssons vagt framförda teori om att det är arbetarväljare som röstar på SD verkar bekräftas av de exempel från Göteborg jag fört fram. Men de motsäger inte heller Petter Larssons påstående om att SD hämtar sitt främsta stöd från ”småborgare”. Många småföretagare i hantverksbranscher och andra branscher lever ju ofta med samma ekonomiska villkor som arbetare och bor därför ofta i samma områden. Landsortsexemplen från södra Bohuslän visar på att det också finns andra faktorer som påverkar. Vilken betydelse har exempelvis den stora andelen Jehovas vittnen bland de boende i Rannebergen? Eller det faktum att många Hells Angels-medlemmar är skrivna i Bergum där SD fått över 6%.

Jag tror alltså att även Petter Larsson förenklar, men åt andra hållet. Hos honom är det bara rasismen hos SD som spelat in. Så tror jag inte det är, men rasismen hos SD innebär att man kan få en enkel förklaring på problemen med arbetslöshet osv. De orsaker som Lars Henriksson och Petter Larsson presenterar är i själva verket kompletterande. Med låg arbetslöshet kan helt enkelt inte rasismen få fäste. Däri ligger sossarnas misslyckande. När man slutade bekämpa arbetslösheten så skapade man också en grogrund för enkla förklaringar såsom rasism.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

4 svar på “Vilka röstade på Sverigedemokraterna?”

  1. Hej

    nej, det finns ingen absolut motsättning mellan min och tex Henrikssons syn. Min poäng är att det inte finns så mycket stöd för att påstå att det i stort sett ENDAST skulle vara traditionell vit arbetarklass som röstat på sd, kort sagt att den synen måste kompletteras.
    Jag har dock inte hävdat tesen att det ENBART skulle vara ”småborgerligheten” som röstat på sd. som jag skriver så är det vanliga i europa en kombination.

    det är intressant att du tar upp att småföretagare och arbetare kan bo på samma ställen och under likartade sociekonomiska villkor som arbetare. Så är det ju ofta.
    Och en av de teser som först fram i den akademiska debatten är att konvergerande socioekonomiska villkor mellan dessa grupper de senaste decennierna skulle kunna bidra till att förklara hur de kunnat förenas i högerpopulistiska partier.

    Den tesen är dock mycket omstridd och har, när den prövats på frankrike och danmaark, visat sig stämma ganska dåligt, så vitt jag förstått. Istället skulle det handla om att man förenas i ”moral” och ”kultur” frågor (tex lag och ordning), men är splittrade i socioekonomiska: om det stämmer för sverige, så innebär det också att sd är mycket sårbara: börja prata ekonomisk politik, arbetsmarknadspolitik osv med dem, och deras väljare kommer att dra åt olika håll.

    bästa hälsningar

    petter larsson

  2. Tack för din kommentar, Petter

    Jag tror att du har rätt när det gäller att SD är sårbara om vi diksuterar socioekonomiska frågor. Så länge vi diskuterar rasism, integration etc kommer vi inte åt dom, det är ett spår som inte fungerar. Istället måste vi diskutera fördelning, välfärd, arbetslöshet. Hur vi ska fördela pengarna mera lika, hur vi ska få ner arbetslösheten osv. Då kan vi ta bort arbetares stöd åt populistiska partier. Hade socialdemokraterna sett till att få ner arbetslösheten hade SD inte fått några framgångar tror jag.

  3. Hej Svensson.

    Jag tycker att du har en mycket bra genomgång av hur rösterna fördelades i Gbg. P Larssons resonemang köper jag nästan fullt ut men jag förstår din oro. Debatten hur arbetarrörelsen ska bemöta SD är enligt mig indelade i två läger. De ena menar att deras framgångar är ett resultat av arbetarrörelsens reträtt. De andra menar att det handlar om en småborgerlighet som hamnat i kläm. Precis som du skriver så finns det gemensamma beröringspunkter för dessa grupper. Och det är ju givetvis någonting är en demokratisk och levande arbetarrörelse ska ta vara på, istället för att avfärda. Den traditionella vita arbetarklassen har många gånger mer gemensamt för småföretagare inom hantverkarindustrin än med tjänstemän och dylikt (läs socionomer)… /Bengtsson.

Kommentarer är stängda.