Jan Guillou skrev nyligen i Aftonbladet en artikel om så kallat ”hedersvåld”. Något som i praktiken inte existerar i Sverige. I krönikan hävdar han att det gynnar Sverigedemokraterna när man gör ”hedersvåldet” till en prioriterad fråga. Han har helt rätt. Påstås det att något som knappast finns är ett stort problem så skräms människor för just detta och tenderar då att välja de som klarast tar avstånd från de människor som begår de aktuella brotten. Detta trots att sådana brott inte finns i praktiken. Människor skräms alltså upp i onödan och det får negativa konsekvenser.
Samma sak när man påtsår att brottsligheten generellt ökar, eller att brottsligheten blir värre. Det är inte sant utan skrämmer bara upp folk i onödan, skrämmer folk för brott som knappt finns, för risker som är i stort sett obefintliga. Och gynnar krafter som hävdar att man måste ta i med hårdhandskarna mot den ökande brottsligheten (som alltså är en myt). Läs mina tidigare inlägg i frågan, Ökar våldet i samhället? och Ingen ökning av narkotikabrotten i Sverige . Läs också Mattias Hagbergs ”Den effektiva brottsmyten” och Lars Henrikssons ”I ensamheten växer rädslan”
Bloggat: LOKE, Selig.se,
Andra bloggar om: Brott, Politik, Våld
Sällan man ser någon som försöker förljuga all statistik och utredningar som gjorts utav bla statliga utredare så grovt!
Jorm: Kan du precisera lite mer vad du menar?
De flesta undersökningar visar att brottsligheten inte ökar. Det gäller i stort sett all typ av brottslighet. Den officiella statistiken har för många felkällor för att var pålitlig. Därför måste man använda den med en nypa salt och gärna jämföra med andra typer av undersökningar.
Hej igen..
Sitter illa till just nu för att gräva fram ordentlig fakta och källa, vilket jag bör göra då jag dementerar ditt blogginlägg till en viss del. Generellt utgår jag som oftast ifrån tex BR嬥s undersökningar i dessa ämnen. Som du säjer så har väl knappast antalet brott ökat i förhållande till Sveriges folkmängd, dock har dom vanliga stölderna eller handgemängen ökat i volym, då menar jag att stölderna har blivit rån, och handgemängen har blivit knivöverfall. Hedersmorden måhända vara litet till antal (vad vi vet). Men för mej som person så är varje hedersmord ett för mycket! sådana alvarliga brott som rån, grov narkotika,hedersmord eller dyl. tar jag å det grövsta avstånd ifrån oavsett idelogi mm. Dock så är det svårt för mej som för andra att se på dessa problemen ofärgat. Jag är pro-sd och har min färgade syn…andra kan vara pro-v och har sin syn. Gemensamt är nog dock att ingen vill ha grova brott.
Följ några av länkarna i inlägget. Där hänvisar jag till BRÅ:s statistik som en utgångspunkt i en debatt med en vänsterjournalist på tidningen Internationalen som i likhet med dig är övertygad om att våldet i samhället ökar.
Statistiken i dessa sammanhang är snårig, men jag anser att BRÅ:s statistik i de flesta fall överdriver antalet våldsbrott med cirka 30%. Se vidare länkarna.
Jo jag ska kolla upp dessa senare framåt kvällen 🙂
Ett litet tillägg, i Danmark brottades dom med samma brottsutveckling som Sverige för en del år sedan, i några enskilda statistiker så var dom tom värre än Sverige. Men dom senaste åren har brottsligheten minskat drastiskt på andra sidan sundet. Vad är orsaken till detta tror du?
För det första var det inte så i Dnamrka (om detta kan vi bråka länge, för det lkrävs ju att vi redovisar statistik). Men jag accepterar helt enkelt inte din verklighetsbeskrivning. Inte om du menar att brottsligheten ökade.
Men om du menar att det är på samma sätt som i Sverige. Att brottsligheten faktiskt inte ökar, men att man i debatten påstår detta, så håller jag med. Sådant beror på ideologi, inget annat. Nu passar det samma människor att påstå att brottsligheten minskar. Det gör den säkert, men det har den gjort hela tiden. Även när en del påstod att den ökade. Precis som i Sverige.
Vi kan också slå fast att fattiga och otrygga människor har högre brottslighet. Bland arbetare finns alltså högre brottslighet. Lika hög oavsett etnicitet. Samma i överklassen. Där är den lika låg oberoende av vilken etnicitet personen har.
Dessutom är det så att det bästa botemedlet mot att folk ska begå brott är at folk har jobb. Därför bör arbetstiden förkortas, ytterligare 200 000 anstälals i offentlig sektor osv. Som jag har skrivit om i många inlägg-
Jo jag menar att det var så i Danmark. Ska av rent intresse leta reda på denna statistik. Jag har en anknytning till Danmark som gör att jag tror på vad jag blivit informerad utav. Att deras ekonomi stiger i rask takt samtidigt som den grova brottsligheten sjunker drastiskt sen Danskt folkeparti kom med i bilden är offentliga uppgifter.
Vad det gäller att brottslighetens ökning eller ej låter jag vara osagt. Dock vet man statistiskt att den ”grova” brottsligheten ökar/har ökat konstant.
Anders du skriver följande:
”Vi kan också slå fast att fattiga och otrygga människor har högre brottslighet. Bland arbetare finns alltså högre brottslighet. ”
Därefter följer du upp med detta??:
”Dessutom är det så att det bästa botemedlet mot att folk ska begå brott är at folk har jobb.”
Hur rimmar detta nu då? Först säjer du att arbetare har högre brottsbenägenhet sen säjer du raskt därpå att arbete är botemedlet emot kriminaliteten??? Jag får inte ditt resonemang att gå ihop!!!
Dessutom Anders så ska vi väl ändå inte skilja på folk och folk? även en man eller kvinna som har en hög lön är en arbetare. För mej som pro-Sd har både högavlönade som lågavlönade samma värde. Vad det sen gäller etniciteten i samband med brottsligheten så anser jag detta är ganska så obetydligt då jag som pro-sd inte vill komma åt just ”invandraren” utan snarare ”brottsutövaren”. Om detta sen visar sej vara invandrare i högre grad är inte min ensak, lagen skall följas oavsett vem inom detta landets gränser. Var och en väljer sitt liv…
Bara för att man är fattig eller lågavlönad så innebär detta inte att man per automatik behöver begå brottslighet. Dessutom så vet säkert både du och jag att tex dom grova ekonomiska brotten (som drabbar Svenska skattebetalare värst)knappast begås utav ”Sven” i gruvan på LKAB, eller ”Ahmed” på Haparandas pizzeria!
Och nej Anders…200 000 i offentlig sektor är inte lösningen!! Den offentliga sektorn strejkade för högre löner för några år sedan, arbetsgivaren (dåvarande regering) vägrade att ge dessa några ynka kronor extra per månad!!
Däremot så ökade lönerna inom den privata sektorn drastiskt under samma period för samma arbete.
Nej din lösning är fel…bättre att ta bort alla kvoteringar hit och dit. Därefter lagstadga om att lika arbete ska ge lika lön oavsett kön eller etnicitet!! Detta har sagts i årtionde utav vänsterkanten. Men som vanligt stannar det vid ”mycket prat och lite verkstad”. Vad förhindrar regeringen oavsett partifärg att slå näven i bordet och införa detta? Dom påstår ju sig värna om denna rättigfhet eller hur? Nej, 50% offentlig sektor och 50% privat sektor är bäst. Sedan kan dessa tävla om att ge bästa förmån och lön, och inte som idag…tävla om sämsta lön och villkor! Detta min vän kallas för kapitalism och inte kommunism. Anders jag tror på ”Gnosjöandan”, där den du kallar för arbetaren är likställd med chefen. Där trivs arbetaren på sitt jobb, och skulle det vara någon som för en gångs skull råkar vara sjuk så kan man ibland se herr VD komma ut och göra samma arbete sida vid sida om dom vanliga löpande bands arbetarna. Dessutom brukar arbetarna ha enorma intressen för sitt företags bästa genom att dom innehar tex aktier i företaget. Detta gör som oftast att alla kämpar för samma mål…företagets bästa och höga arbetarlöner samt mycket goda villkor och arbetsmiljöer!
Men för att få detta måste man kämpa gemensamt och inte sitta och gnälla på alla högavlönade eller att olika bidrag blir sämre. För det var väl ändå arbete och inte bidrag vi ville ha eller hur? Bäst att sluta nu annars rasar servern 😉
mvh Jorma
”Jan Guillou skrev nyligen i Aftonbladet en artikel om så kallat ‚Äúhedersvåld‚Äù. Något som i praktiken inte existerar i Sverige.”
Än en gång_ varför inte fråga de beröra, dvs unga invandrare. På det sättet får du reda på att du har fel
Det här är bara ytterligare ett inlägg på att man inte förstår hederskulturens mekanismer och orsaker. Jan Guillou är en av dessa debattörer som förvärrar debatten ytterligare. Han tror sig nämligen främja en vettig debatt som håller främlingsfientliga krafter borta. Istället spelar han på deras spelvillkor och undanröjer så möjligheten att föra en vettig debatt på en sansad nivå.
Dessutom äcklar det mig något fruktansvärt när vita, medelålders, medelklassintellektuella (främst män, men också många framträdande feminister) vill jämställa s k svartsjukemord med hedersmord. Som om man med stolthet i rösten slår sig för bröstet med ett ”Vi här i Sverige är minst lika bra på att mörda våra egna kvinnor som ’de där Andra'”. Skamligt! Man ”glömmer” bort att se gärningar och mönster ur ett rent kulturanalytiskt perspektiv för att man inte vågar – eller kan göra det på ett konstruktivt sätt. Till syvende och sist är denna inställning, som också visar sig på denna blogg, ett stort svek mot såväl Fadime och de som följt hennes öde, som mot de kvinnor som dagligen misshandlas och där det i en del fall slutar så tragiskt som i mord. Faktum är att det är en grov förolämpning mot alla de som dagligen utsätts för kränkningar, hot och misshandel, om det så är i svartsjukans som i hederns namn att klumpa ihop dem under samma förklaring (”ja, det är ju alltså det universella patriarkala våldet mot den universella kvinnligheten”).
För att så avsluta med några ord om Jan Guillous åsikter: Han har helt fel.