Alltför många vänsterdebattörer tycker det är rätt att ”ta debatten” med Sverigedemokraterna. Jag förstår inte riktigt varför de tycker så.
Den enda effekten av att debatterna med Sverigedemokraterna är att de får mer uppmärksamhet, man hjälper SD att bli rumsrena. Och att bli rumsrena, det är vad det fascistiska partiet behöver för att kunna ta det sista steget i sin sin väg mot riksdagen. Utan att ”smuts”-stämpelns tvättas bort är deras chanser mycket mindre.
Än värre blir det när man som Mustafa Can i DN, Den förledande svenska idyllen, tror att man kan ”besegra” Sverigedemokraterna i en debatt genom att säga att de är invandrarfientliga. Så dumt, så korkat. Det vet ju deras presumtiva väljare redan. Det är ju en av huvudanledningarna till att de kan tänka sig rösta på partiet.
SD ska naturligtvis bemötas genom att påpeka att deras medlemmar i stor utstäckning är kriminella, genom att påpeka att deras politik leder till sämre villkor för arbetaklassen. Så fort man pratar socio-ekonomiska frågor har Sverigedemokraterna inga egentliga svar. Men den diskussionen ska inte tas med Sverigedemokraterna direkt. Utan tas vid sidan av. Vi ska inte bemöda oss med att ha kontakter med ett parti som är uppenbart demokratifientligt, med misskötsamma medlemmar, med en politik som skulle försämra villkoren för de fattiga i Sverige. Om hur man bemöter SD och liknande partier har Katrine Kielos skrivit ett bra blogginlägg, Problem i Sahlins debattstrategi mot SD. Men hon har fel när hon tycker man ska ta debatten med fascisterna. Men rätt när det handlar om vilka frågor som måste dras. Det handlar om social rättvisa, det handlar om klassfrågor. Låt oss föra fram hur vi kan göra samhället bättre för arbetarklassen. Det är enbart genom att göra klassperspektivet till det centrala vi kan besegra partier som vill göra etnicitet till den viktiga frågan. För att göra det behöver vi inte debattera med dom.
Vi måste acceptera att problem finns, men presentera klassmässiga lösningar istället för rasistiska lösningar.
Lodenius har också fel när hon säger att SD inte är ett rasistiskt parti: Det är uppenbart att det är ett rasistiskt parti. De vill ha bort invandrarna, de vill ha ett etniskt rent Sverige osv. Dessutom är det ett fascistiskt parti, precis som sina kompisar i andra länder, Dansk Folkeparti, Le Pens Front National för att ta några exempel.
Andra debattörer hävdar att vi måste lära från andra länder hur partier av SD:s typ ska hanteras. Ja inte ska vi göra som i Danmark, där man ”tog debatten” och vips har man fått en regering med en invandrarfientlig och arbetarfientlig politik. Det är faktiskt ingen bra lösning. I Danmark har man normaliserat Dansk Folkepartis åsikter genom att behandla dem som vilket parti som helst. Det tycker jag inte vi ska göra i Sverige.
Det finns ett antal länder i Europa där högerpopulistiska fascistpartier ännu inte slagit igenom på nationellt plan. Två av dessa länder är Sverige och Tyskland. I bägge länderna har den allmänna inställningen varit att inte debattera med fascistgrupper. Det har alltså visat sig vara effektivt. Baksidan är naturligtvis att fascister och rasister i dessa två länder är lite våldsammare än i många andra länder. En resultat av det utanförskap som skapas när de blir utdefinierade. Det är en olägenhet vi får ta för att framgångsrikt kunna bekämpa rasister och fascister på den högerpopulistiska kanten.
Andra bloggar om: Sverigedemokraterna
”Varför har så många fel om Sverigedemokraterna?” är rubriken, och det är sanning en talande rubrik eftersom även du min käre Svensson har helt fel.
Sverigedemokraterna är ett parti med en politik på många områden som har hämtat inspiration från såväl värdekonsrevatism som socialdemokrati.
Skillnaden är att man som enda parti vågar ifrågsätta svensk invandrings- och integrationspolitik.
Alla demoniserande beskrivningar av sverigedemokraterna som fascister, nazister, rasister och kriminella är det som verkligen förminskar de etablerade partierna i fler och fler väljares ögon och gör dem till ett än mer intressant politiskt alternativ. Folk gillar nämligen inte politiker som ljuger och i debatten om sverigedemokraterna ljugs det så näsorna växer på sällan skådat sätt, något som medborgarna enkelt genomskådar.
Nu frångår jag själv det jag skrev. Att man inte ska ta debatten med SD.
Mats påstår att jag har fel. Det kan vi ju tvista om. Han får gärna tycka jag har fel. Jag anser att jag har rätt. SD ska bojkottas som organisation.
Men Mats har definitivt fel. SD är inte enda parti som ifrågasätter den svenska invandrings- och Flyktingpolitiken. Det gör såväl Socialistiska Partiet (se kampanjen Öppna Gränser) som Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Med en annan vinkling förstås.
Socialistiska Partiet har dessutom inspirerats betydligt mer av de svenska socialdemokraterna än vad SD nånsin gjort. SP är för en politik som missgynnar de rika och gynnar arbetarklassen. En klasspolitik där vi tar från de rika och ger till de fattiga.
SD är ute efter att splittra arbetarklassen, försvaga arbetarklassen och därmed bana väg för en ännu mer borgerlig och högervriden politik än idag (jämför med Danmark)
Att SD är rasister vet jag av egen erfarenhet. En ingift släkting till mig stod på SD:s valsedlar och han är definitivt rasist. Han är inte den ende jag känner eller känner till av människorna på SD:s valsedlar som har rasistiska åsikter.
Och SP:s politiker ljuger inte. (men jag känner till SD-politiker som ljugit) Inte heller lovas saker som inte går att hålla.
Istället säger SP att partiet är för en politik som ger arbetarklassen,de fattiga, möjligheter att försöka ta makten från de rika. Möjligheter att få mer inflytande. För SP tror på människan. Inte på förbud, inte på begränsningar, inte på att stoppa flyktingar från att komma till Europa. SP tror på det positiva exemplet, inte på det negativa.
I huvudpoängen håller jag med. Att ”ta debatten” borde verkligen inte handla om att bjuda in till TV sofforna. Det finns andra sätt att aktivt hantera SD.
Man måste tänka både långsiktigt och kortsiktigt. Långsiktigt har Can rätt. I det långa loppet handlar det om att förändra värderingarna hos väljarbasen – och här är det just den konservativa idén om det blomstrande Sverige med fina vita heterofamiljer som måste ersättas med en vision om ett solidariskt samhälle där solidariteten inte är knuten till idén om en svensk etnicitet. Det gör man dock inte i en TV-debatt.
Kortsiktigt handlar det om att avslöja SD som ett parti som man helt enkelt inte röstar på, oavsett vilka värderingar man har.
Dock tror jag knappast på idén att diskutera socio-ekonomiska frågor med SD för att ”avslöja” dem. (kolla på katastrofdebatten med Schlingman på TV8). SD har skapat en mismash av politik med retorik kopierad från höger och vänster. Sammantaget må det vara en galen politik, men i debatten med M låter det som vänskapligt politikergnäbb – och det är inde där vi vill ha SD.
kommentar till kommentarerna:
Det är en underlig myt det där med att invandring och migrationsfrågor inte debatteras. Om det är något som debatteras flitigt i t ex riksdagsdebatten är det ju just intetegrations och migrationspolitik. (t ex debatten
om de apatiska flyktingbarnen, social turismdebatten, amnestidebatten, reformeringen av mottagningssystemet etc etc. )
En av de myter som omgärdar alla populistiska rörelser är ju konspirationstanken – att det finns något som ’makten’ undanhåller från folket. Myten att migrationsfrågor och integrationsfrågor inte debatteras (av SD kallat ”invandringsfrågor”) är dock inte sann. De debatteras bara inte med den utgångspunkt SD vill.
Jag anser inte att man inte kan använda termen rasism på en del av det som sd ägnar sig åt. Se t ex ett inlägg jag hade på min blogg häromdagen:
”Det betyder inte att jag inte tycker att sd emellanåt är farligt nära (eller rentav över)gränsen för att kallas rasister. Sd vill att Sveriges etniska sammansättning inte ska förändras. Hur skulle man kunna kontrollera det, ska vi registrera folk efter etnicitet – hur rasistiskt vore inte det?”
Där påpekar jag också att det verkade som att frågan om motstånd mot adoption av utomeuropeiska barn verkar åter på dagordningen, att döma av Åkessons frånvaro av dementi när Sahlin tog upp saken 2 gånger (!) i TV-debatten.
Det mesta av retoriken är däremot snarare främlingsfientlig. Och nazism och fascism tycker jag inte alls man behöver tala om i sammanhanget.
(Sedan kan vi förstås diskutera hur man definierar begreppet rasism. Men det känns som en för tung fråga att ta i så här tidigt på dan)
Jag håller med dig om att SD inte är nazister. Inte på något sätt. Däremot har de i min uppfattning en fascistisk syn på samhället. Fascism behöver heller inte med nödvändighet betyda rasism.
Som du säger beror det delvis på hur vi definierar rasism, när vi bedömer om SD är rasistiska eller inte. Jag menar att SD:s utpräglade främlingsfientlighet är rasism. Däremot kan jag mycket väl tänka mig att människor som är rädda för främlingar inte alls behöver vara rasister. Och såna finns det förmodligen många bland SD:s väljare. Så för mig är främlingsfientlighet rasism, medan främlingsrädsla inte är rasism.
Att SD inte är nazister och att de har helt vanliga människor som väljare och medlemmar (dock med en högre andel kriminella än andra partier) gör att de metoder som kan var effektiva mot nazister motverkar sitt syfte när de används mot SD. Det betyder naturligtvis att SD har samma rättigheter att hålla möten och föra fram sina åsikter som andra partier. När dom gör det på gator och torg, tycker jag dock vi andra ska demonstrera och protestera. Detta kan göras utan våld och ändå vara effektivt, det visade Stoppa Rasismen på sin tid.
Så vad du säger är alltså att du är emot debatt och demokrati?
Trodde du var en vettig person trots att vi har olika politiska åsikter ”Svensson”. Men när du nu visar vad du ”egentligen” står för…ja då är du inget värd i argumentering. Du är en extremist helt enkelt!