Officerarna vill behålla jobben och kriga

Inte förvånande reagerar officerarnaMiljöpartiets utspel om nedskärningar i försvaret. De vill gärna hålla på med att döda folk i andra länder. Det är den bärande punkten i deras resonemang.

För en gångs skull skiver Henrik Brors en intressant analys av sommarens försvarsdebatt där han utser försvarslobbyn (”det militärindustriella komplexet”) till sommarens segrare.

En som däremot är helt förutsägbar är Bo Pellnäs som skriver i SVD, Förstår Anders Borg försvarspolitik? Pellnäs svar är naturligvis nej. Anledningen? Anders Borg och Fredrik Reinfeldt är för unga! Frågan är om det inte är Pellnäs som börjar bli senil.

Återstår att se hur det går i budgetförhandlingarna.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Gustaf Wasa

    Alla krig och oroligheter försvinner alltså bara vårat eget förvar försvinner. Är det inte det du säger?
    -”Våra officerare vill bara ut och kriga”
    Det är nissar som du som är det riktigt stora hotet mot sveriges säkerhet.
    Hur fn tänker ni egentligen?
    Tror ni verkligen själva att det aldrig mer kommer att bli krig eller konflikter i vår direkta närhet?

  • Anders

    Jag tycker du använder en skarp vinkling som säkert irriterar många. Själv är jag före detta arméofficer med nära 19 tjänsteår och avslutade då min tjänst med kaptens grad.

    Min första reaktion över din rubrik var irritation. Det märkliga är ändå att du i förlängningen faktiskt har rätt i ditt något syrliga uttryckssätt när du säger ”Officerarna vill behålla jobben och kriga”. Logiken är trots sin underton faktiskt oantastlig, eftersom Försvarsmaktens huvuduppgift ändå i praktiken idag innebär att verka utomlands med stridsinsatser för den part vi valt att stödja. Eftersom det här inte är något överraskande för de som idag tjänstgör inom ”firman” och att jobbet inte är en plikt så kan ju slutsatsen bara vara att officerarna, som du säger, ”vill behålla jobben och kriga”.Förr så var ju ändå vår uppgift i utlandsmissioner främst att bevara en redan uppnådd instabil fred/vapenvila eller att framtvinga fred. Idag praktiserar vi en något förändrad doktrin. Bara de som inte vill se sanningen kan bestrida faktum. I Afghanistan t ex så tar vi ställning FÖR den Afghanska regeringen. I Kongo, för ett par år sedan, deltog vi i operationer som tveksamt kan kallas fredsinsatser. Möjligtvis kan jag ju ifrågasätta vad det direkt har att göra med protesterna mot nedskärningarna? Det är inte där den egentliga protesten ligger utan den ligger i samma kärna som varje ambitiös yrkesutövare utgår ifrån när protester om nedskärningar dyker upp. Bara den oseriösa och naiva yrkesmänniskan struntar i nedskärningar som denna. Försvarsmakten kommer alltså för femtielfte gången utsättas för ännu fler paradoxala motsättningar i möjligheterna att utföra sitt jobb inom otillräckliga ramar. Det jag tolkar vara bakgrunden till din underton, kära bloggägaren, är däremot inget jag ställer mig bakom. Att på ett subtilt sätt håna de som försöker skapa de bästa förutsättningarna att verka inom ett yrke och uppgift de starkt tror på är närapå under mänsklig värdighet. Att inte tro på Försvarsmakten och ha åsikter kring detta är en sak, att sätta sig på de som inte delar ens uppfattning är bara lågt. Jag delar inte de ideal som idag råder inom Försvarsmakten, men jag undviker ändå att håna de som fortfarande verkar vidare i den organisation som har satts att lösa nationella intressen med livet som insats, och detta i den full övertygelsen om att det är det enda rätta.

  • Amos

    Jag är officer och visst vill jag ha ett jobb kvar…Men inte i min vildaste fantasi vill jag KRIGA såsom du beskriver det.

    Du verkar vara helt obekant med säkerhetspolitik och de samhällsnyttiga delar som man kanske är intresserad av som officer. Nåväl, du kanske slutar skrävla när din dotter gått vilse i skogen och det är militären som hittat henne efter en vecka, eller när ditt strandnära hus räddas av frivilliga hemvärnsmän och kvinnor i en översvämning…

    För övrigt är en yrkesarme ett otänkbart alternativ pga att Sverige är för litet för det, rekryteringen blir snedvriden (se på USA) och kostnaden otroligt hög med tanke på den ännu mycket mindre effekten som den typen av försvar skulle innebära…

  • Patrik "BP" Andersson

    Att skrota ubåtsvapnet och lägga ner våra vinterförband är ren idioti. Vad det kostar att bygga upp en verksamhet från grunden märket vi kanske tydligast vid 80-talets ubåtskränkningar, när enorma belopp lades ned på att förbättre ubåtsjakten. Trots det tog det nästan ett decennium innan uppbyggnaden var färdig.

    Om man har en krigsmakt enbart inriktad på utlandsinsatser om kanske 10.000 man och ska bygga upp ett invasionsförsvar måste man börja med att utbilda officerare som kan utbilda alla soldater som behövs. Dessa måste sedan lära sig att leda soldater inte bara gruppvis, utan även på kompani, bataljon och i förekommande fall brigadnivå, vilket kräver flera år.
    Du kan jämföra med en delikatessbutik (visserligen en mycket bra sådan) som helt plötsligt ska bli en matvarukedja kapabel att konkurrera med ICA och Coop. Personal på alla nivåer måste rekryteras, butiker byggas eller hyras, leverantörer hittas etc etc.

    Försvarets största problem idag är att de inte får sköta sitt jobb själva, utan politiker som pillar runt. Ett par punkter:

    * Personalförsörjning.
    Officerarna har under närmare trettio års tid påtalat att den nuvarande modellen för allmän värnplikt inte kommer att fungera i ett ”smalare men vassare” försvar.

    * Utbildningsorganisation.
    Det är dessvärre inte officerarna som bestämmer hur organisationen ska se ut, utan politikerna som oftast ser mer till regional arbetsmarknadspolitik än försvarsfrågan när beslut fattas om var regementena ska ligga.
    Detta har mer än något annat lett till en makalös kapitalförstöring.

    Första försvarsbeslutet säger att militärens föredragna regemente/flottilj ska läggas ned.
    Försvarsmakten gör som alltid det bästa av situationen, gillar läget och bygger ut det tidigare näst bästa för 100 miljoner,
    Adra försvarsbeslutet säger att denna nybyggda anläggning ska läggas ned, eftersom sistahandsvalet (från Försvarets synvinkel) behöver arbetstillfällena…

    * Budgetfrid.
    Varenda svarta hål i budgeten sedan slutet på 80-talet beror på att politikerna plockar ut ännu inte insparade pengar ur budgeten, d.v.s. ÖB får order om att om fyra år ha minskat kostymen med ett antal miljarder, men får redan det andra året veta att anslaget minskat med hela besparingsbeloppet. Följden blir naturligtvis panikåtgärder som stör verksamheten flera år framöver när förlorad övningstid ska tas igen, brutna kontrakt leder till skadestånd etc.

    * Klara besked.
    Trots att ÖB gång på gång har begärt att få tydligtgjort vilka uppgifter försvarsmakten ska prioritera (terrioriellt försvar? internationella insatser? gränsbevakning? snabbinsatser mot terroistverksamhet?) har fortfarande inga sådana direktiv getts, vilket tvingar försvaret (såsom statlig myndighet) att försöka göra allt.

    * Totalbudgetkontroll
    Som det är idag har FM inte rätt att själva besluta om hur stor del av anslagen som ska användas till inköp, utbildning etc, utan den rätten ligger hos försvarsdepartementet.
    Att sedan försvaret kan beordras att överlämna nyckelutrustning (t.ex. blev Sveriges modernaste fältsjukhus, inköpta till mångmiljonbelopp kvarlämnade i Somalia) som måste ersättas gör knappast saken bättre.

    Kort sagt:
    Politikerna ska tala om vad, var och när samt till vilken kostnad militären ska utföra ett uppdrag (vare sig det rör sig om att skydda kärnkraftverk i Sverige eller skicka en FN-bataljon till Libanon) och sedan låta Försvarsmakten sköta verksamheten.

  • Heiho

    Det var det dummaste jag hört. Varför skulle vi officerare vilja åka ut i världen och slå ihjäl folk. När hade vi senast svenska officerare som var ute och slog ihjäl folk av ren lust?
    Har varit i företaget i 31 år och aldrig träffat på någon med denna ”ambition” som du lyfter fram.

  • Anders_S

    Heiho: Se anders inlägg ovan om det där med att kriga. Jag har aldrig påstått att döda är en ambition.

    Anders: Provocerande var rätt ord. Jag valde en provocerande formulering med flit. Skillnaden mellan dig och mig är hur vi värderar insatsen i andra länder.

    bp: vi är överens om en del fakta, men inte om problemets art eller lösningarna.

    Gustaf Wasa: du läser in saker jag inte sagt.