Summa summarum: Ett bra avsnitt (nr 3), ett ganska bra (1) , ett uruslet (2) och ett okej (4). Det har funnits en hel mängd anomalier i serien. Exempelvis vad det gäller drogerna. Heroinet som dök upp andra avsnittet, dök i verkligheten inte upp förrän på 80-talet i Göteborg. Kokainet som syntes i det senaste avsnittet (som väl föreställde 1975, trots inslagen från valkampanjen 1976) dök upp först på 90-talet (säkerligen fanns drogerna i små kretsar innan dess, men i stort).
I den sista delen lyste hamnstrejken 1974 med sin frånvaro, liksom segern i Vietnam och de fester som detta ledde till. Det sistnämnda tycker jag är en avsevärd miss i TV-serien. Att inte ta med den folkliga segern i det krig som till stor del präglade den aktuella perioden 1965-1975.
Noterbart är också att socialdemokraterna förlorade valet på riksplanet år 1976, men i Göteborg vann man. Mycket på grund av Kungstorgsfrågan där man lovade att stoppa garaget om man vann i valet.
Att man inte heller hade med de positiva konsekvenserna av ockupationen av Hagahuset tycker jag var en annan svaghet i det sista avsnittet. Ytterligare en grej som inträffade 1975 var demonstrationerna i Båstad mot en tennismatch mellan Sverige och Chile. Ett Chile där Pinochet tagit makten två år tidigare. Protesterna utanför spanska konsulatet mot avrättningar i Spanien var ytterligare en större händelse det aktuella året.
Andra bloggar om: Göteborg, Kungstorget, Chile, Båstad, 1975, Vietnam, Vietnamkriget, Hagahuset, Kungstorgsockupationen, Upp till kamp, Politik, Samhälle
Relaterat:
