Och nu var ”Upp till kamp” slut

Del 11 av 12 i serien Upp till kamp

Summa summarum: Ett bra avsnitt (nr 3), ett ganska bra (1) , ett uruslet (2) och ett okej (4). Det har funnits en hel mängd anomalier i serien. Exempelvis vad det gäller drogerna. Heroinet som dök upp andra avsnittet, dök i verkligheten inte upp förrän på 80-talet i Göteborg. Kokainet som syntes i det senaste avsnittet (som väl föreställde 1975, trots inslagen från valkampanjen 1976) dök upp först på 90-talet (säkerligen fanns drogerna i små kretsar innan dess, men i stort).

I den sista delen lyste hamnstrejken 1974 med sin frånvaro, liksom segern i Vietnam och de fester som detta ledde till. Det sistnämnda tycker jag är en avsevärd miss i TV-serien. Att inte ta med den folkliga segern i det krig som till stor del präglade den aktuella perioden 1965-1975.

Noterbart är också att socialdemokraterna förlorade valet på riksplanet år 1976, men i Göteborg vann man. Mycket på grund av Kungstorgsfrågan där man lovade att stoppa garaget om man vann i valet.

Att man inte heller hade med de positiva konsekvenserna av ockupationen av Hagahuset tycker jag var en annan svaghet i det sista avsnittet. Ytterligare en grej som inträffade 1975 var demonstrationerna i Båstad mot en tennismatch mellan Sverige och Chile. Ett Chile där Pinochet tagit makten två år tidigare. Protesterna utanför spanska konsulatet mot avrättningar i Spanien var ytterligare en större händelse det aktuella året.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< SjukhusspionenHyllningar till Stalin lika fel nu som då >>
Advertisements
  • Mrs Fatigue

    Hej Svensson!

    Jag gillar Upp till kamp skarpt, och ser på den som en roman som bygger på verkliga händelser.
    Jag minns inga detaljer och exakta årtal om de händelser som förekommer i serien, och det känns ju faktiskt mest som en fördel. Då behöver jag inte hänga upp mig på det.
    Det jag minns är mera en känsla, och den triggas av en hel massa saker i serien.
    Nostalgi kanske man kan kalla det…
    I alla fall – jag njuter och förfäras omvartannat. 🙂

    Hälsningar: Mrs F