Orsakerna till våldet som resulterade i en död ung man på Kungsholmen i Stockholm finns att söka på flera ställen och på många olika nivåer. Det kan bl.a. handla om personliga, samhälleliga och ideologiska orsaker.
Låt oss börja med det personliga. Här döljer sig sånt som psykisk sjukdom, personlighetsstörningar och utvecklingsstörningar. Det kan vara allt från ADHD, Aspberger, depression till psykopati. Sådant kan vara bidragande orsaker till att en viss individ deltar i en sån typ av misshandel som vi sett på Kungsholmen. En del personliga problem av psykisk art kan orsakas av familjeproblem etc. Dvs sociala problem. Sociala problem kan i sin tur orsakas av personliga problem och störningar. Jag anser att samhället behöver ha resurser för att hjälpa familjer med problematisk barn. Idag anser jag inte att samhället har tillräckliga resurser för det.
Sociala problem är exempelvis att man inte fått lära sig hur man uppför sig och vilka skador som sparkar kan orsaka. Det är ett uppfostringsproblem som om familjen inte klarar av att hantera det ska kunna hanteras av samhället, dvs vi alla tillsammans. Min uppfattning är att samhällets institutioner idag har för dåliga resurser i framförallt personal för att klara detta. Sociala problem är också sådant som missbruksproblem. Att vara drogpåverkad inklusive berusad av alkohol kan direkt bidra till att omdömet sviktar. Missbruksproblem kan orsakas av personliga problem. Även på detta område behöver samhället ha mer resurser för att avhjälpa problemen. Både missbruk och felaktiga uppfattningar om hur världen ser ut kan göra att en enskild person deltar i den typen av misshandel vi sett på Kungsholmen.
Sociala och personliga problem kan göra att personer dras till extrema miljöer av olika slag, såväl politiska som idrottsliga (om vi nu kan säga så om huligankulturen). I flera av dessa miljöer finns det en våldsförhärligande kultur. Det gäller exempelvis inom den vänsterextrema miljön, den högerextrema miljön och inom huligankulturen. Men inom vänstern hämmas den individuella våldsamheten av att man där prioriterar kollektiva aktioner. Samt att man anser att våld inte ska riktas mot andra än staten (polisen ses då som statens representanter och statens våldsapparat som är till för att förtrycka folket) och politiska fiender. Konsekvensen blir att vänstern sällan misshandlar människor och istället främst ägnar sig åt skadegörelse när man ägnar sig åt våldsamheter. Och åt våld mot politiska motståndare (nazister) när man vill stoppa dessas aktioner.
Inom den högextrema kulturen och huligankulturen förhåller det sig annorlunda. Där kan våldet i sig ofta utgöra det viktiga. Våldet är sig själv nog. I högerextrema kretsar kombineras denna våldsfetischism med hat mot avvikande. Något som resulterat i mängder med misshandlar och mord utförda av högerextremister mot främst homosexuella, men även invandrare, vänsteraktivister och poliser. När ungdomar med sociala och/eller personliga problem söker sig till extrema miljöer förstärker detta de destruktiva och negativa tendenser som dessa ungdomar ofta bär på. Vilket leder till att den här typen av uppfattningar, främst högerxtremistiska och huligankulturella kan bidra till att en person deltar i våldsdåd av den typ vi sett på Kungsholmen.
Högerextrema åsikter frodas i ett samhällsklimat där människor är rädda. De frodas i ett samhällsklimat där vi fostras till att ensam är stark. Högerextremism frodas i ett hårt samhällsklimat. Ett sådant samhällsklimat har skapats av den nyliberala privatiseringspolitik som både socialdemokrater och borgerliga partier bedrivit de senaste 20 åren. När man skapar ett samhälle där svaga bestraffas och rika belönas, där starka belönas och får det bättre och de som redan har det svårt bestraffas och fråntas ekonomiska medel, då skapar men ett samhälle där högerextremismen frodas. Något som kan leda till den typ av våldsdåd vi sett på Kungsholmen. Inte bara på ett sätt utan på flera.
Sämre resurser för förskola, skola och socialtjänst leder till ökade social och personliga problem. Sämre ekonomi bidrar till samma sak. (det senare är förmodligen oväsentligt i Kungsholmenfallet). När föräldrar inte längre klarar sin uppgift så klarar inte heller samhället detta idag. För att det saknas ekonomiska och personella resurser. Ett resultat av nyliberala privatiseringar och nedskärningar.
Så ytterst ligger ansvaret för det inträffade på samhället i stort, på våra politiker, på alla vuxna, på föräldrarna och på ungdomarna själva. Även högerextrem våldsideologi och fotbollshuligankulturen har ett ansvar för det inträffade.
Ska vi kunna åtgärda det hela finns det bara ett ställe att börja. I politiken. Att vi slutar privatisera och skära ner i skolan, vården och omsorgen. Att den nyliberala politiken stoppas. Mer resurser till förskola, skola, vård och omsorg gör att samhället kan ta över när föräldrar misslyckas. Ska vi förbättra läget måste vi börja uppifrån. Med en förändrad politik. Med förändrade signaler. Signaler om att det är gemenskap och solidaritet som hädanefter ska gälla i samhället. Inte individualism, egofixering och den starkes rätt.
Intressant?
Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, DN1, DN2, DN3, AB1, AB2
Andra bloggar om: Kungsholmen, Högerextremism, Fotbollshuliganer, Ungdomsvåld, Nyliberalism, Våld, Brott, Politik, Samhälle
PS. Som en kommentar till några osakliga, ovidkommande, osmakliga och bedrövliga kommentarer till mitt förra inlägg, kommentarer som jag inte godkänt: Nej, grabbarna är säkerligen inte slödder eller pack. Grabbarna är förmodligen inga rötägg. Jag anser att man inte kan se på människor på det föraktfulla sättet. Men de har huligan- och högerextrema kopplingar (utan att de behöver vara något av detta). Och jo, det finns politiska dimensioner i allt som händer. DS
Relaterat:









Pingback: Svensson » Blog Archive » Nödvärn?
Pingback: Blunda för problemen | Svensson
Pingback: Fixeringen vid brott är osund | Svensson
Pingback: Det här med våld - Rosengård, Grekland och Irak | Svensson