Trots bland annat en lyckad demo som NMR genomförde. Det finns nog också en del som skulle hävda att anarkisternas minoritetsaktioner var lyckade. För att man lyckades försinka nazidemon med två timmar. Men det var i själva verket motsatsen. Nazidemon blev faktiskt större på gund av att den var försenad. Vid den urspungliga avgångstiden hade inte alla pendeltåg med nazister anlänt än på grund av försening från Östertälje.
Enligt en del poliser var detta den egentliga anledningen till att nazisterna inte marscherade iväg vid rätt tid. Inte det faktum att ett antal vänsteraktivister snurrade omkring i de blöta och mörka Salemskogarna för att försöka göra vad? Slåss med nazisteer? 200 vänsteraktivister mot 600 nazister känns ju faktiskt som ganska dåliga odds. Och med nåt 100o-tal poliser i området också verkar det ju rent ut sagt ointelligent.
Som jag ser det finns det två sätt att så att säga ”besegra” nazisterna. Det ena är att se till att nazimarschen inte kan äga rum. Förutsättningarna för sådant agerande är mycket dåliga i Salem. Man behöver vara 10 gånger så många som nazisterna och poliserna för att det ska vara möjligt. Att få ut så mycket folk (6000 – 10000) till Salem är logistiskt omöjligt. Därför är hela den idé enligt vilken anarkisterna agerade i Salem detta år (2007) och många år tidigare helt dödfödd.
Det andra sättet att ”besegra” nazisterna är att genomföra en lugn och värdig demonstration mot rasism med enormt mycket fler deltagare. En sådan demonstration fungerar bäst om den genomförs inne i Stockholm. Om alla olika politiska vänsterinriktningar samarbetar finns det förutsättningar för att bli uppemot 10 000 i en sådan demonstration. Jag hoppas att anarkisterna inför nästa år kan ändra sin rent ut sagt korkade inställning i denna fråga. Att vara många inne i Stockholm är betydligt bättre än att vara få och förvirrade i Salemskogarna. Masslinje är att föredra framför upplopp helt enkelt. Av många skäl.
Som det i år blev i Salem kan det inte karaktäriseras som annat än ett misslyckande. Inte för att jag alltid eller principiellt tycker det är fel att slåss med polisen (i dagens Sverige är det i stort sett alltid fel och dessutom kontraproduktivt att slåss med polisen annat än i rent självförsvar och även det är i många fall kontraproduktivt) eller med nazister. Men det måste för fan finnas ett överkomligt mål, en reell möjlighet att lyckas med att uppnå målet och det måste finnas möjlighet att vinna vanligt folk för det man gör. Går inte det är man ute på fel väg.
I Salem igår fanns varken ett vettigt eller ens i teorin realiserbart mål eller någon reell möjlighet att uppnå det uppsatta målet för anarkisterna. Inte heller något stöd från folk för anarkisternas agerande. Stöder inte vanligt folk det man gör, handlar man kontraproduktivt. Anarkisternas agerande i Salem igår var meningslöst och kontraproduktivt för den antifascistiska och antirasistiska kampen. Ett misslyckande helt enkelt.
Utifrån de aktuella omständigheterna måste dock själva den lugna och sansade vänsterdemonstrationen (Som dock överskuggades av anarkisternas minoritetsaktioner), ordnad av NMR anses som lyckad med strax över 1000 deltagare. Men genom anarkisternas meningslösa minoritetsaktioner hamnade demonstrationen helt i uppmärksamhetsskugga. Vilket också var fallet för den demonstration som ordnades inne i Stockholm mot rasism och högerextremism. Sammantaget var dagen ett misslyckande för det antirasistiska arbetet som jag ser det.
Intressant?
Borgarmedia: SVD1, SVD2, SDS1, SDS2, DN1, DN2
Andra bloggar om: Salem, Demonstration, Anarkism, Upplopp, Polisen, Antifascism, Antirasism, Politik, Samhälle
Relaterat:
