Shoppingextremister

I medias värld, när människor ska beskrivas i förhållande till shopping verkar det bara finnas extremister av olika slag. Det är människor som ”väljer” att shoppa för många tusen kronor varje månad. Lägger ut upp till 5000 kronor bara för shopping av kläder till barnen.

Eller så är det ovanliga människor som väljer att inte shoppa. Bara udda och ovanliga människor. Varför finns inte vanliga människor med i tidningarnas reportage.

Vi som inte kan lägga ner timmar på ekologiska odlingar, att fundera på hur vi ska handla så miljöfritt som möjligt och inte har så gott om tid att vi kan cykla flera mil istället för att ta bilen till jobbet.

Eller varför inte skriva om sådana som inte kan shoppa. Därför att de inte har pengar. Det är människor som varken kan välja att vara miljövänliga eller shoppa loss. Helt enkelt för att de alltid måste välja det billigaste. Ekologiskt är inte det billigaste. Det är många som lever under så dåliga villkor. Ungdomar som inte kommit in på arbetsmarknaden, folk utan a-kassa, fattigpensionärer som har 1000 kronor över varje månad när alla fasts kostnader betalts, sjukpensionärer osv.

Varför rapporterar inte SVD om all de 100 000-tals, för att inte säja miljontals människor i Sverige som inte har råd att vara konsumtionsextremister. För att man inte har pengar eller för att man inte har tid. Antingen för att man är fattig elller så för att man måste jobba.

Då handlar det ju inte om moral längre. För moral handlar om medelklassens liv. Inte om de fattigas liv. Inte om arbetares liv. Det är medelklassen och överklassen som har råd att shoppa, det är de som kan välja att inte shoppa om de vill. För fattiga finns inte ens valet.

Det är väl just det. SVD, skriver inte om fattiga, för de skiter i fattiga. I grunden föraktar SVD arbetare på precis samma sätt som deras skribenter gör. Såna som Norberg, Popova, Skytte och Fölster. Eller som de nämndas främsta uppdragsgivare gör. Storföretagen i form av Svenskt Näringsliv som säger shoppa mer. Men om vi inte har pengar kan vi inte shoppa mer. Svenskt Näringsliv vill ha ett samhälle för få. För de som har råd att shoppa eller råd att välja bort att shoppa. Eliten vill ha ett samhälle där bara rika räknas.

Intressant?

Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, DN1, DN2
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,
—————————————————————————-
Tips från bloggosfären, Feministisk vänstertjej om Mona Sahlin, Ett hjärta rött om regeringen, Jinge om Reinfeldt och Marta Axner om ny äktenskapslagstiftning.

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

15 svar på “Shoppingextremister”

  1. Jag må vara udda i det att jag har köpstopp men jag ville se om det gick att genomföra projektet och ändå leva ett vanligt liv. Jag har funnit att det går alldeles utmärkt att leva ett vanligt storstads/medelklass/barnfamiljs/arbets osv liv utan onödig shopping.

  2. Anki: Självklart går det. Det är inte heller något jag ifrågasatt.

    Inte heller ifrågasätter jag att vi behöver köpa saker. Jag har inga moraliska aspekter på om man låter bli att handla eller handlar för massor av pengar.

    Det jag skriver om är att alla inte har möjlighet att handla. Därför att kapitalismen som system fördelar pengarna extremt ojämlikt. Det ser vi i USA, i världsmåttstock och i Sverige.

  3. ”Varför rapporterar inte SVD om all de 100 000-tals, för att inte säja miljontals människor i Sverige som inte har råd att vara konsumtionsextremister. För att man inte har pengar eller för att man inte har tid. Antingen för att man är fattig elller så för att man måste jobba.”

    Rimligen därför att detta just är så vanligt att det inte uppfattas som någon nyhet, något annorlunda. Vi är många som inte har råd att leva ekologiskt eller särskilt miljövänligt, även om vi skulle vilja. Sverige har inte bara en fattig arbetarklass, Sverige har en fattig medelklass. Länge leve skattetrycket.

  4. Och Hans E lyckas uttrycka sitt förakt för vanliga människor på fyra rader.

    Det handlar om att blunda för problem, Hans E. Borgarna, eliten (och deras partier, m, fp, cp, kd, sd, s och deras tidningar) har bestämmt att fattiga inte finns. Så blundar man och låtstas som det regnar. Föraktfullt.

    Enklaste sättet att ge fattiga mer pengar är att höja lönerna för skitjobb. Att återställa sjukkassan och a-kassan. Att förbättra pensionerna.

  5. Vi har en grymt rik medelklass för övrigt. Vi slipper ha två jobb bara för att kunna studera på universitetet. Det är rikedom för mig. Vi har mp3-spelare, lyxkläder, varenda ungdom och vuxen idag har mer eller mindre en dator ( I medelklassen ). Om inte detta är rikedom vet jag inte vad det är.

  6. Anders: Föraktar jag mig själv då, menar du? Att sänka inkomstskatten för alla som arbetar är kanske den största frihetsreform som en svensk regering har gjort mot alla med låga inkomster – vilket säger ganska mycket om hur lite tid (s) har ägnat den gruppen i alla år. Att kunna stå på egna ben, leva på sin lön utan att vara beroende av bidrag och hjälp från andra är frihet och ger människor självförtroende. Det är något som vänsterpartierna är livrädda för eftersom hela deras politik går ut på att människor ska känna sig otrygga och gå med i facket, känna sig osäkra och rösta för högre bidrag och mer hjälp från politikerna. Att vara oberoende av politiken är frihet.

    Z: Slipper vi ha två jobb? Jag har haft flera jobb samtidigt. Det är många som har haft flera jobb samtidigt för att få sin ekonomi att gå ihop. Och det när s, v och mp satt vid makten. Det som skiljer Sverige från andra rika länder är att oerhört många svenskar inte har råd att lägga undan pengar varje månad. Många lever från lön till lön och har inte råd att spara. Det är ett tecken på ofrihet.

  7. Hans E: Det verkar inte riktigt som om folk tolkar regeringens politik på samma sätt som du gör.

    Borgarregeringens politik skapar otrygghet. Det gör all nyliberal politik. Oavsett om den är s-märkt eller m-märkt.

  8. Hans E: Fattiga i USA dubbelarbetar och trippelarbetar i långt större utsträckning än i Sverige? Hur stämmer detta med dina teorier?

    Fattigdom är mycket riktigt ett tecken på ofrihet. Alltså är USA (med många fler fattiga i % av befolkningen än Sverige) ett mycket ofriare land än Sverige. I alla fall enligt dig Hans E.

  9. Inlägg som bryter mot kommentarsreglerna tas bort: Okontrollerbara påståenden utan källa (jonas). Off-topic (francisco, jonas, hans), Personliga förolämpningar (francisco), onödiga upprepningar (Hans E)

  10. OK, tack för påpekandet. Glöm inte, i rättvisans namn, att ange källa på dina påståenden om att det förs nyliberal politik i Sverige hädanefter.

  11. Då provar vi igen då med ett argument som bygger på fakta: fattigdom är ett relativt begrepp som beror på medianinkomsten i ett land. Att vara fattig i USA innebär att man tjänar 50% av medianlönen i USA, att vara fattig i Sverige innebär att man tjänar 50% av medianlönen i Sverige. Att vara fattig i USA innebär därför inte samma sak som att vara det i Sverige, och jämförelsen blir halvt meningslös.

  12. Anders skrev: ”Fattiga i USA dubbelarbetar och trippelarbetar i långt större utsträckning än i Sverige? Hur stämmer detta med dina teorier?”

    a) Källa till detta påstående, för såväl Sverige som USA?

    b) Att man jobbar extra behöver inte betyda att man är fattig, utan kan också betyda att man är ”rik” men ändå vill ha större inkomster. Jag tror att det är vanligare att läkare ”dubbelarbetar” än socialsekreterare.

  13. a) Officiell amerikansk statistik. Personlig kännedom. Amerikanska facköfreningskontakter och deras statistisk. Amerikanska rörelser för fattigas rättigheter.

    b) Städare och butiksbiträden är de som vanligast dubbelarbetar i USA. I Sverige är sånt mycket ovanligt, men förekommer främst i samma grupper.

Kommentarer är stängda.