Precis som förväntat har borgarnas kontrareform inom sjukvården i Stockholms län, Vårdval Stockholm, lett till försämringar för de människor som har det sämre ställt och till ökad valfrihet för de människor som är mer välsituerade. Som ett led i allianspartiernas politik att omfördela samhällets resurser från fattig till rik måste det väl därför anses att ”Vårdval Stockholm” är en succé. För att klargöra syftet med kontrareformen borde dock hela projektet döpas om till ”Vårdval för de rika i Stockholm”.
För som SVD skriver så startas nya vårdcentraler och mottagningar främst i centrala Stockholm medan nedskärningar sker i fattiga förorter:
Hittills har drygt 50 husläkarmottagningar blivit auktoriserade, men de är mycket ojämnt fördelade över länet. Av totalt 37 mottagningar som aviserat att de ska öppna under 2008 ligger mer än var tredje i innerstan.
Samtidigt visar landstingets prognoser på ett ökat vårdbehov under de närmaste fyra åren, framför allt i kranskommunerna och södra Stockholm som har en åldrande befolkning. I innerstaden blir de boende allt yngre.
De ansvariga moderaterna förklarar anledningen till att privata vårdgivare inte vill etablera sig i fattiga områden med att ”där finns det fungerande husläkarmottagningar tydligen”. Det visar hur dålig koll dessa politiker har på vanligt folks liv. För det är väl inte bara arrogans och rena lögner, och att han egentligen vet sanningen. Den sanning som säger att privata vårdgivare öppnar mottagningar där man tjänar mest pengar, dvs där folk är rikare och kan köpa mer vård. Borgarpartierna förväxlar helt enkelt efterfrågan på vård med behovet av vård:
Jan Halldin, pensionerad läkare i Danderyd och medicine doktor i socialmedicin, kallar reformen ett hastverk och tycker att politikerna blandar ihop begreppen vårdbehov med vårdefterfrågan.
–Det kan finnas en efterfrågan på vård av en massa anledningar som inte har med vårdbehov att göra. Ju mer socialt utsatt man är, desto mer ohälsa, men det betyder inte att man söker vård. Jag tror att det här kommer att gå ut över utsatta grupper väldigt mycket, säger han och påpekar att lagen stipulerar företräde till hälso- och sjukvård åt dem som har det största behovet.
Sånt här är garanterat en av de anledningar som gör att borgarna är så impopulära.
Intressant?
Andra bloggar om: Stockholm, Moderaterna, Alliansen, Borgarna, Borgarpartierna, Vårdval Stockholm, Vårdcentraler, Sjukvård, Social välfärd, Samhälle, Politik
Men vet du att det inte finns fungerande vård i utsatta områden bara för att det inte etableras nya vårdcentraler där?
Jag vet inte, men det kanske är precis så, att det redan finns där?
Skillnad på vårdefterfråga och vårdbehov säger du, och stödjer dig på Halldin. Men om man har behov men inte efterfrågar den blir det svårt. Du förslår inget lösningsförslag men anser du att man ska knacka dörr ”Hej, du har vårdbehov enligt vår uppfattning så varför kommer du inte till oss. Vill du inte? Spelar ingen roll vad du säger att du vill för vi vet att behöver oss och vår vård. Kom med här.” Det blir för mycket ”det här är för ditt eget bästa”, ”du förstår inte vad som är bra för dig” o.s.v. Anser du att vi ska ha en ny tvångsvårdlag som kompletterar LVM (lag om vård av missbrukare)?
Mary: Reportagen i SVD tyder inte på det.
Vårdval Halland infördes i Halland som första landsting 2007. Idén kommer från Halland.
Stockholm har en något annan ersättningsmodell där även antalet besök m.m. ingår. Halland följer strikt ålder.
Men det är i grunden samma system.
Ökar det klyftorna? Finns inget som tyder på det. Snarare är det så att man får etableringar där den offentliga vården misslyckas. Där man idag försörjer med stafettläkare.
I Vårdval ingår att man kan byta central om man inte gillar den. Centralen kan inte säga nej att ta emot patient. Man kan alltså inte neka en vårdtung patient. Om man remitterar för många patienter får man avdrag på ersättning.
Finns det inte tid hos ”min” central och jag går till annan får ”min” central avdrag.
Kundvalssystemn som Vårdval Stockholm och liknanden är ett mycket dåligt valt exempel om man vill puckla på borgerligheten.
Man om man är emot att makt flyttas från politiker och vårdbyråkrater till patienten skall man givetvis argumentera mot systemet.
Det bästa med kundval/vårdval är att det sätter press på vårdcentraler privata som offentliga att öka tillgängligheten och förbättra bemötandet.
Sedan är vårdtyngd ganska intressant att diskutera. Vad är det?
Så kallade välsituerade områden kan vara minst så jobbiga då krävande och väl medvetna patienter ibland anser sig har rätt att mer eller mindre tala om för doktorn vilken behandling han/hon skall ge dem och vilka mediciner.
Dagens sjukvård har misslyckas därför den är organiserad som planekonomi. Man går inte på eftterfrågan utan är budgetstyrd utifrån sjukvårdens behov inte patientens.
Det misslyckades i Sovjet och det misslyckas i Sverige.
Läs här om Vårdval Halland.
Tommy, jag är medveten om att det fungerar och har fungerat hyfsat bra i Halland.
Men den sociala strukturen i Halland är speciell. Skiljer sig från alla andra delar av Sverige och skiljer sig extremt mycket från Stockholm. De sociala skillnaderna är mindre i Halland. Mindre arbetarklass, större småborgarklass (bönder, fiskare, andra typer av hantverkare med egna företag etc), större medelklass (varav många pendlar till Göteborg och har vård genom sin anställning) och mindre överklass.
Halland har också om jag minns rätt den friskaste befolkningen i Sverige (mindre vårdbehov, vårdprblem neklare att lösa). Och är inte befolkningen i Halland i snitt yngre också? Det sista är mest en undran, jag vet själv inte.
Det går inte att använda Halland som exempel för att andra landsting. Det som fungerar i Halland behöver inte fungera överallt och omvänt också förstås.
Vårdval. Ja, tack !!
Bor i centrala Upplands Väsby och har hittills varit tvingad till en icke fungerande husläkarmottagning om jag behövt närvård – byta husläkare har inte gått !!!. Det nya kan inte bli sämre ! Jag kanske äntligen kan få ett vettigt alternativ – hittills har Cityakuten inne i Stockholm varit räddningen .
Att medborgarna själva ska avgöra när de är sjuka verkar vara en helt chockerade tanke för länets socialister. Och på något konstigt sätt kan då tydligen de sämre lottade inte själva avgöra vilekn vård de vill ha, utan den svåra uppgiften ska lösas åt dem av politiker och tjänstemän.
Usch – hur ska det här sluta? Ska vårdens anställda behöva arbeta där det efterfrågan på vård? Skandalöst, eller hur?
Von B: Det kan väl tyckas som det du säger är självklart. Men problemet är ju att valet bara kommer att finnas för de välsbeställda. De fattiga kommer inte att ha nåt val. (jmfr med USA).
Lena: Att du eventuellt får det bättre bevisar ju ingenting i det stora hela. Det kan ju bero på tillfälligheter, eller att du tillhör de välbeställda som ju får ökade valmöjligheter.
”De fattiga kommer inte att ha nåt val.”
Jasså? Jag visste inte att man var tvungen att ha över en viss medelinkomst för att få byta vårdcentral och husläkare?
Nej just det, det behöver man inte…
Jag är helt för vårdvalet, att kunna byta bort en läkare som man inte trivs med och som man anser missköter sitt jobb borde ju egentligen vara självklart men har tidigare inte varit fallet. Däremot är jag tveksam till att man tar bort det sociekonomiska tillägget. Men det har ju inget med valfriheten i sig att göra.
Du skriver också:
”Den sanning som säger att privata vårdgivare öppnar mottagningar där man tjänar mest pengar, dvs där folk är rikare och kan köpa mer vård.”
Men vi köper ju inte vården direkt. Det gör vi indirekt via skatten. Så jag undrar vad du egentligen menar?
Anders G. Svaren på dina frågor finns ju faktiskt i artiklarna i SVD. Man öppnar vårdcentarler där folk efterfågar mer vård (Vilket inte har med behovet av vård att göra). Arbetarklassen behöver egentligen mer vård, men efterfrågar den inte, då de inte vet sina rättigheter och vilka möjligheter som finns på samma sätt som bättre bemedlade. Bättre bemedlade efterfrågar mer vård. Alltså blir det lönsammare att öppna där rikare människor bor. För man får ju betalt för utförda vårdinsatser. Är dessa vårdinsatser dessutom mindre resurskrävande (vilket gälller bättre bemedlades sjukdomar i förhållande till arbetarklassens dito) kan man tjäna mer på verksamheten.