Chávez når framgång som förhandlare

Det verkar nu som Hugo Chávez, vars demokratiska attityd jag tidigare skrivit om, nått framgångar som förhandlare mellan den colombianska regringen och gerillan FARC. Två politiker som hållts fångna av gerillan har nu släppts.

I förhållande till den otroligt reaktionära och rent ut sagt lite korkade oppositionen i Venezuela framstår Chávez alltmer som en demokratisk ledare av rang. Dessutom tillräckligt radikal för att reta upp borgare världen över. Även om jag kanske skulle vilja se en mer radikal politik i Venezuela än den som Chávez-regimen står för. En politik ännu mer förankrad i folket och med större folkligt deltagande.

Bloggat: Mickes lilla röda, Biology and Politics
Borgarmedia: DN1, SVD, DN2
Andra bloggar om: , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

10 svar på “Chávez når framgång som förhandlare”

  1. Är det inte rörande hur syndromet ”fiendens fiende är min vän” sprider sig. För de flesta som kan göra en lugn analyss är Hugo C ännu en diktator. Hans enda legitimitet är hans kritiska inställning mot USA; är det inte lite magert?

  2. BengtS:

    Ditt inlägg är oförståeligt. Ch?°vez är vald i demokratiska val. Han förlorade nyligen en folkomröstning och accepterade det utan knot. Så hur en sansad bedömning skulle kunna komma fram till att han är en diktator förstår jag inte.

    USA har jag inte nämnt i inlägget.

  3. Inte konstigt att Chavez når framgång med FARC-terroristerna.
    De står han nära politiskt.

  4. Jag blir trött på människor som alltför ensidigt tror på vänster eller höger. Bägge ytterligheterna brukar vara dåliga, även om detkan finnas bra inslag. Men någon sann demokrat är inte Chavez, även om han accepterade nederlaget i folkomröstningen nyligen (verkar det som i alla fall).

    Jag är dock inte särskilt imponerad av att Chavez har fått loss 2 av 700 som FARC håller som fångar. Han borde verkligen vara den ideala medlaren med FARC, ingen är så sturskt mot USA etc, och två frisläppta är ur det perspektivet ett riktigt dåligt facit.

    Jag har faktiskt själv varit i FARC-kontrollerat område i Colombia på FN-uppdrag. De har till och med en egen informell lagstiftning där, inga poliser existerar.

  5. Om chavez kan vi tycka olika. Låt oss nöja oss med det.

    Allt eller inget som du tycks förespråka är sällan en god idé i förhandlingar. Det brukar sluta med fiasko om man försöker en sån grej.

    Därför är två bättre än ingen och en framgång.

    Det är klar att FARC-områden har sina egna lagar. Så fungerar det också i den tredjedel av Mindanao som kontrolleras av SP:s systerorganisation på Filippinerna. De lagar som gäller i Manila gäller inte där och omvänt. Det är ju i praktiken olika länder. Sen kan mycket väl FARC styra på ett odemokratiskt vis, det kan jag just nu inte bedöma, jag är för okunnig om just det.

  6. Man måste förutsätta att FARC styr odemokratiskt. Befolkningen i deras kontrollerade områden får inte rösta fram eller bort sin (FARC-)”regering”, det kan jag garantera! Trots det så har de ett visst stöd i vissa områden av olika skäl. De har inte bara negativa sidor, men de har inga skrupler och håller hundratals oskyldiga kidnappade i åratal, vilket är bland det vidrigaste man kan göra över huvud taget! Tyvärr är deras motståndare inte heller några änglar.

  7. Jag uppfattar nog både Chavez och Farc-gerillans engagemang som ett poängplockande. Både hos allmänheten och hos länder i övriga världen.

  8. Angående kommentaren ovan att Hugo C accepterade valresultatet utan knot. Nu vill han ha en folkomröstning till. Så var det med Hugos demokratiska ambitioner: Han vill hålla folkomröstningar tills han får som han vill.
    Valresultatet från senaste omröstningen visar tydligt att det Venezolanska folket inte accepterar diktatur.

    Att Hugo kom till makten för ett par år sedan var ingen överraskning. Venezuela var ett land med ett av världens största klassklyftor, där en liten minoritet av folket satt på en stor majoritet av tillgångarna. Hugo hade med andra ord hela spelplanen för sig själv och kunde ”rulla in bollen i öppet mål”. Hugo verkar ha tolkat detta som att det fanns en vilja att till revolution, men han hade fel.

    Att Hugo verkat lyckats som medlare är ingen överraskning. Det ligger i FARC:s intresse att en företrädare för deras politik framstår som hjälte i omvärldens ögon.

  9. Niklas: Du menar alltså att den danska regeringen var odemokratisk som ordnade tre omröstninagr i rad om samma sak. Ända tills man fick det omröstningsresultat man ville. Jag menar att det kanske inte är odemokratiskt, men högst tvivelaktigt. På samma sätt resonerar jag när det gäller Ch?°vez.

    Eller menar du att folkomröstningar i sig är odemokratiska?

  10. Hej Anders jag tycker att du skulle behöva bo ett år eller två i Venezuela innan du skriver så mycket bra om Chavez. Jag säger inget om att idén är bra han har men han är ingen politiker utan militär och vill gärna att allt blir som han vill utan protester. Och han vill synas i media en riktig showman skulle man kunna säga. Och om man vill att ett land ska vara i kaos och ingen ska känna sej trygg efter mörkrets inbrott, och att det inte finns mat att köpa i affärer,och om man ena veckan får göra si och nästa vecka måste göra så för att det instiftats en ny lag så kan det ju inte finnas någon trygghet i tillvaron, om man sen vill kalla det demokratiskt och socialistiskt så får man väl det.Jag kallar det Kaos och anarki. Sen tycker jag nog att han är likadan som Buch han vill leka sydamerikas världspolis precis som Busch vill leka världspolis.

Kommentarer är stängda.