Det finns en positiv väg vidare

Rödebyfallet kan, i all sin tragik, lösas på ett sätt som jag tror skulle kunna leda till en avspänning lokalt. Till att förtroendet för rättsstaten stärks eller i alla fall behålls och att mördaren slipper sitta i fängelse (som det är väldigt tveksam om han psykiskt skulle kunna klara av).

Låt mig slå fast att jag tycker trakasserierna mot familjen var helt oacceptabla. Men jag tycker också att dödandet av 15-åringen och försöket att döda den andre killen också är oacceptabla. Jag kan förstå 50-åringens reaktion, men kan inte acceptera handlingarna.

Jag har skrivit flera inlägg om varför nåt sånt här fruktansvärt och tragiskt har kunnat inträffa i, och varför det inträffat i just Rödeby. Jag ska inte upprepa det jag tror är bidragande orsaker igen.

Men som sagt, hela ärendet kan få en positiv utgång. Men det kräver en del av samtliga inblandade, såväl Rödebybor som rättsväsen och polis.

I själva rättegången tycker jag att 50-åringen bör dömas för mord. På så sätt bevaras tilltron till rättssamhället. Man får inte ta lagen i egna händer. Därefter konstateras att gärningen begicks i ett tillstånd som var psykotiskt/under inflytande av psykisk störning och att mannen därför inte kan hållas ansvarig för vad som hände och inte dömas till fängelse. Men eftersom mannen inte längre är sjuk så kan han inte heller dömas till psykiatrisk vård. Alltså kan mannen släppas fri. Med stort stöd från sociala myndigheter förstås.

Mannens vapen och vapenlicens tas ifrån honom. Men det inträffade bör också föranleda att samhället i stort utreder om människor med olika psykiska funktionshinder och/eller bokstavsdiagnoser verkligen ska kunna ha vapenlicens. Jag tycker inte det. Fråntas dessa personer sin vapenlicenser och vapen i hela Sverige blir landet en säkrare plats (nu är det säkert inte så många det gäller, men det vore ändå en korrekt och positiv sak att göra).

Vad gäller ungdomarna som trakasserade familjen bör hela gänget prövas i en rättsprocess. Polisutredningen kring detta bör hanteras av polis som inte hör hemma i Blekinge. Alldeles oavsett utgången av detta bör hela gänget i olika former av samtal och samtalskonfrontationer tvingas diskutera och hantera sitt fruktansvärda beteende. Att som de gör nu, försöka förtränga det som hände är verkligen inte bra. (artikel i GP)

Rödebyborna bör vidare som helhet vända högerextrema ideologier ryggen. Dessa ideologier har medverkat till att skapa det klimat som lett till de tragiska händelserna i det lilla samhället. Vänder man inte intoleranta åsikter ryggen kan det hela hända igen.

Vidare bör närpolisen Lennart Hansson få sluta inom polisen. Han har både genom brist på handlande och genom oseriösa uttalanden diskvalificerat sig som polis. Polisen kan ge honom en tidig pension och inte göra nån större affär av det hela. Resten av polisen i Blekinge sätts på skolbänken. Det bör också utredas om inte polisdistriktet är för litet. Kanske borde alla småländska polisdistrikt samt Blekinge slås ihop till ett.

Vidare så tycker jag alla människor som kallar ungdomarna för vidriga odjur eller 50-åringen för bestialiskt svin och liknande bär sig åt som dumma småbarn. Det är såna som ni som skapar tragedier av den sort som vi sett i Rödeby. Det är den typen av attityder som skapar den rädsla och det hat som funnits och fortfarande finns i Rödeby. Det är bedrövligt med såna attityder och såna ståndpunkter. Det leder inte framåt utan bakåt. Inga av de inblandade är nåt annat än människor som förtjänar den respekt som alla människor är berättigade till.

Slutligen, läs Peter Lenken i GP (inte på nätet) för att verkligen inse hur oerhört tragiskt alltihop faktiskt är:

Så långt har den mordåtalade 50-åringen med stor möda hållit känslorna i schack. men när han säger ”Sedan släpper paniken. Jag ser att det ligger två pojkar på gräsmattan och förstår att jag skjutit dom” kommer gråten.

Och han anhöriga gråter på bänken bakom mig.

och

Här sitter föräldrarna till Simon Söderberg som dog endast 15 år gammal. De lyssnar på åklagare Tommy Clevenhults redovisning av sonens skottskador. Han visar bilder på den svårt sargade kroppen och pekar på en skelettbild var all hagel fanns i 15-åringens kropp, i armen, i buken, i bröstet.

De vill inte titta på bilderna. De tittar intensivt i golvet. De kämpar med känslorna.

Åklagaren säger: Det sista skottet avlossades på en meters håll, snett uppifrån i 45 graders vinkel. Simon måste ha stått på knä och döden var ögonblicklig. Här föelåg inget nödvärn. Det var en ren avrättning.

och

17-åringen säger att tänker på Simon varje dag och att han vaknar upp men pratar inte med någon om sina känslor.

Den 50-årige mannen i grårandig skjorta och stålbågade glasögon har stora mentala problem. Han har svåra ticks i ansiktet coh slår fingertopparna mot varandra.

Hat kan inte hjälpa dessa människor. Alla ni som sprider hat gör alla inblandade i Rödeby en björntjänst. 17-åringen behöver hjälp av psykologer och läkare. 50-åringen också. Ingen av dem skulle må bra i fängelse. Ingen av dem har nytta av mera hat och förakt.

Intressant?
Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, AB1, AB2, SVD4, DN1, DN2
Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

7 svar på “Det finns en positiv väg vidare”

  1. Har du läst referatet från larmcentralen som finns återgivet på svd,dn ?

    Även om 50åringen laddade om flera gånger och det sista skottet i synnerhet ser ut som ett rejält övertramp, så undrar jag ändå om han agerade överlagt.

    Han framstod nämligen som genuint chockad, förvirrad och illamående i larmsamtalet.

    Rättens utslag kommer bli intressant.

  2. Vilken förälder som helst hade blivit vansinnig om ens barn blivit trakasserad.
    Vilken förälder som helst hade förmodligen varit beredd och döda för att rädda sitt barn.

    Blir man utsatt för hot av denna typ över en tid så hade vilken förälder som helst agerat mycket aggressivt, då tänker man inte längre utan agerar känslomässigt.

  3. Det va väl kanske inte det denna genomtänkta artikel handlar om utan att vi vill väl för båda parter, samlevnad är något som vi har misslyckats med och kanske bör vi se efter vad elever lär sig i skolan? varför inte ha livskunskap i grundskolan? redan i förstaklass? samlevnad kurs A, där ligger intresse.
    Bra och objektiv artikel, och mindre kommentarer om att försvara/döma någons handlande, vad som är gjort är gjort och låt oss förebygga så att trakasserier inte uppstår från första början? tackar för mig.

    //Robert

  4. Vi borde införa hemfridsbegeppet i Sverige.
    Personer som kränker hemfriden och tager sig in på annans mark eller bostad borde vara skyddslösa .
    Det är det enda sättet att få slut på alla dessa övergrepp på människors liv, hem och bostäder där man absolut skall ha rätt att känna sig trygg.
    Om vi införde hemfridsbegreppet i Sverige blev det nog snart slut på alla dessa överfall och stölder i hemmen.
    Jag borde ha rätt att försvara mig med det vapen som passar mig och därmed förpassa inkräktarna dit där de hör hemma.

  5. Det kanske låter extremt hypotetiskt, framförallt när man har facit i hand och sitter skönt och tryggt i elfenbensstolen men: vad hade kanske hänt om 50-åringen inte hade skjutit? Den frågan är öppen. Våld och hot om våld kan leda till och leder till skador, invaliditet, dödsfall etc. Det är initiativtagaren till våldet som bestämmer tid, plats, motiv och agerande. Offret är ofrivilligt involverat och vet inte exakt vad gärningsmannen vill, är kapabel till eller ens vad gärningsmannen inte vill. Det är okänt och därmed är utgången skrämmande och för många upplevs det med rätta som något möjligen livsfarligt och i detta fall reagerade 50-åringen i enlighet med det. Genom att skjuta togs ovissheten bort. Gärningsmannen har generellt en informationsfördel som offret inte har och som måste kalkylera/chansa med livet som insats. Att tvingas till denna ryska roulette och sedan dömas av rättsväsendet i efterhand med argumentet typ ”det var ju ingen skarp kula i loppet” denna gång är ett klart tecken på bristande inlevelseförmåga och empati.

Kommentarer är stängda.