Vad vill vänsterpartiet?

Enligt en artikel i DN vill vänsterpartiet ge en ny bild av sig själva genom mer öppenhet och genom att lära av SP i Nederländerna och SV i Norge. Nog för att man kan lära av SV i Norge och SP i Nederländerna. Men det är inte så att det som de gjort och gör självklart leder till framgång.

Ett exempel på det har vi i hur det gick i senaste norska valet för SV. SV slutade med sin arbetarvänliga vänsterpolitik för att sitta i regeringen. Som inte för en arbetarpolitik. Resultatet blev ett fiasko. Men i Trondheim fortsatte partiet lokalt med den tidigare politiska linjen och undvek en lika stor tillbakagång som i resten av Norge.

Det enda konkreta som Lars Ohly och vänsterpartiet ledning säger i artikeln är att man ska bli mer inrikatde på utomparlamentariskt arbete och inte lägga så stor vikt på det parlamentarisk som man gör idag. Hur detta ska kunna genomföras pratar han dock inte om. Det är lätt att snacka om att man ska göra så. Betydligt svårare att genomföra och det går inte att genomföra om man inte förändrar partiets politik och organisation på flera grundläggande plan. Något sånt syns inte i det partiprogramsförslag som föreligger.

En del i att SP i Nederländerna och SV i Norge blivit framgångsrika är att de är öppna partier. Partier som tillåter en mångfald av strömningar vara med. Sålunda är mitt partis (Socialistiska Partiet) systerorganisation i Nederländerna en del av det större SP. Även i Norge är medlemmarna i systerorganisationen till svenska SP med i SV. Så förutom att politiken behöver ändras så måste också den interna demokratin i V förbättras och det måste bli tillåtet för organiserade krafter och interna föreningar av olika typ, att vara med i partiet. Sådant brukar kallas fraktions- eller tendensfrihet.

Artikeln i DN fokuserar egentligen väldigt lite på vad Vänsterpartiets partiledning säger. Istället fokuserar man på partiets högerkritiker. Exempelvis Stig Henriksson i Fagersta som har lett partiet till att röstmässigt vara det största i kommunen. Men detta har skett genom att partiet övergått till att föra en rent borgerlig politik. Naturligvis mums för Dagens Nyheter. Som förstås försöker framställa den politiken som ”sunt förnuft” och ”det gäller alltid att hitta lösningar och inte vara rigid”. Men de visar inte på ett enda fall där vänsterpartiet politik på andra ställen faktiskt är rigid eller bryter mot sunt förnuft. Resonemanget blir allt lite ihåligt i det läget.

En annan som intervjuas är ”Slaktaren från Majorna”, Anders Meuller. Som tjänsteman i stadsdelsförvaltningen i Majorna i Göteborg var han ansvarig några av de värsta nedskärningar någon del av Göteborg drabbats av. Med privatiseringar och nedläggningar av viktiga verksamheter. Något som idag har lett till en situation där Majorna har fått ett accelererande ungdomsproblem.

Varken Henriksson eller ”Slaktaren” har nåt att tillföra en debatt om en ny inriktning för vänstern. För vi behöver inte två högerarbetarpartier. Det räcker med ett, socialdemokraterna. Istället behöver i ett brett och öppet vänsterparti med en socialistisk och rak politik, nära det arbetande folket.

En ny bild och en ytlig förändring räcker faktiskt inte. Det behövs mer. Så frågan är om vänsterpartiet verkligen vill förändra sig?

Läs också: Vänsterpartister om tröttsamma högerkritiker och mer om vänsterpartiet på SP:s hemsida.

Intressant?
Bloggat: Jinge, Slutstadium, Trotten, Kaj Raving, Feministisk Vänstertjej, Intisbloggen, Mullvaden
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Undrande vänsterpartist

    En stilla undran, du vill verkligen in i vänsterpartiet va? Förutsatt att man dumpar den demokratiska centralismen till förmån för tendensfriheten så kan SP och V bli ett, eller har jag hajat rätt?
    Tycker mig ana det som en röd tråd…

  • Pingback: Regeringspartierna fortsätter backa | Svensson()

  • Stig Henriksson

    Hmm…. Fagersta – Sveriges minst privatiserade kommun. Jädra högerpolitik vi för! 🙂

    • Det där är nog sannolikt ett felaktigt påstående från mig.