Brottslighet och polisen

Del 7 av 10 i serien Brottslighet

Det här inlägget handlar om polisens försök att komma åt den organiserade brottsligheten i Sverige. En verksamhet som har präglats av dålig uthållighet, underskattning och naivitet.

Låt oss börja i Skåne där Hells Angels först organiserades när klubben Dirty Dräggels blev den första Hells Angels-klubben i Sverige. I början (slutet av 1980-talet) betraktades det hela som ett lokalt problem. 1991 så gjorde rikskriminalen en utredning av mc-klubbar som skulle kunna tänkas ansluta sig till Hells Angels. En del lokala polismyndigheter tog till sig det hela och började jobba mot mc-relaterad brottslighet. Men de flesta gjorde ingenting.

Några år senare bröt krig ut mellan Bandidos och Hells Angels i Skåne. 1995 föreslog Rikspolisstyrelsen (RPS) en specialstyrka för att bekämpa mc-brottsligheten. Men länspolismästarna gav förslaget tummen ner och menade att hotet var överdrivet. Skånepolisen ville fortsätta sköta det hela själva. Men det gick inte så bra. 1995 fick de en otroligt negativ interna rapport om sin verksamhet som RPS hade gjort. Rapporten menade att Skånepolisen inte hade nån plan alls för sitt arbete mot den mc-relaterade brottsligheten. Det visade sig att polisen i Skåne endast under 6 månader under åren 1990-1995 hade arbetat strukturera mot gängen. Trots detta upprättades ingen nationell samodrnign för kampen mot gängbrottsligheten. De tre stora polisdistrikten fick göra som de själva ville.

I Stockholm ledde detta till att polisen bildade tre grupper för att arbeta med denna brottslighet. Dessa tre slogs sen samman till den s.k. MC-kommissionen. Arbetet kom att inrikta sig på Hells Angels och Brödraskapet MC (Brödraskapet Wolfpack numera). I det arbetet inledde man också ett arbete som gick ut på att infiltrera Brödraskapet. I detta arbete kom man att använda sig av en rad olika olagliga metoder och MC-kommissionen fick därför läggas ner år 2006. Flera av de inblandade poliserna har ställts inför rätta och har fått sluta som poliser. Nu ställs ytterligare inblandade poliser (eller om det är samma) inför rätta för att ha tagit emot pengar från den organiserade brottsligheten. En av de poliser som går som en röd tråd genom utredningarna av polisens korruption i Stockholm är Olle Liljegren, som var inblandad i den ursprungliga härvan med olagliga metoder. Det förekommer också en mängd uppgifter kring att flera i den högre polisledningen i Stockholm varit inblandade, däribland Leif Jennekvist och Carin Götblad. Insatsen i Stockholm mot gangstergängen ser alltså ut att, efter en inledande framgång där flera från Brödraskpet fälldes, ha lett till raka motsatsen till det man ville uppnå. Gangstrarna har, istället för att åka dit, kunnat knyta poliser till sig som det verkar nu i alla fall.

I Göteborg bildades en specialstyrka på ett tiotal man och genom en omfattande utbildningsinsats. Den som ledde gruppen på 10 man var Bertil Claesson. Gruppen som arbetade mot gängen i Göteborg nådde inga större framgångar, upplöstes år 2000 och kom sedan under namnet Romeo 11, att bli ökänd under Göteborgskravallerna år 2001. Det var den grupp som gjorde sig skyldig till flest olagligheter av alla polismän unde de aktuella dagarna. Flera av polismännen i gruppen grävde upp gatstenar och langade till demonstranter (gruppen arbetade som infiltratörer och spanare). Under rättegångarna som följde ljög också poliserna i gruppen åtskilliga gånger i rätten. De svaga resultaten för gruppens arbete mot gängen visade sig också tydligt under år 2001, då ett krig bröt ut mellan Naserligan och Original Gangsters (OG) i Göteborg, med bland annat skottlossning på en badplats bland mängder av människor , bombdåd och mycket annat. Efter en tid som närpolischef i Angered arbetar Bertil Claesson numera med den speciella satsning mot ungdomsbrottslighet som göterbogspolisen har. Numer menar dock Claesson att enbart polisarbete inte kan stoppa gängen, utan det behövs enligt honom istället sociala åtgärder som förhindrar nyrekryteringen. En uppfattning som enligt Uppdrag Granskning delas av ledaren i OG, Denho Acar.

2006 slutligen, så skapas en nationell samordning inom den svenska polisen och projektet Alcatraz dras igång. Inom dett projket har polisen faktiskt inte lyckats speciellt bra utan det är istälelt Ekobrottsmyndigheten som lyckats bäst. Framförallt vad det gäller kampen mot Hells Angels.

Sammantaget måste nog polisens arbete mot gängen få underkänt. Det har lett till att poliser blivit kriminella och har inte lett till någon egentlig minskning av gängkriminaliteten.

Läs också:
Korruption inom polisen

Intressant?
Borgarmedia: SVT, SVD1, AB1, DN, DT, GP, SVD2, AB2,
Läs mer på hemsidan Svensk Maffia
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Brottslighet och gangstergängBrottslighet och vänsterextremism >>
Advertisements