Det odemokratiska USA-valet

Britt-Marie Mattsson skriver i Göteborgs-Posten om hur de US-amerikanska valen i flera avseenden har demokratiska brister i artikeln Valsystem som bäddar för soffliggare:

Men varför deltar då så få väljare i urvalsprocessen – ibland inte mer än 25 procent – när intresset är uppskruvat och valet viktigt?
Det finns många skäl. Ett är registreringen, ett annat att valdagen i de flesta delstaterna är en vanlig vardag. Ett tredje är bristen på rösttradition i många familjer, vilket kan härledas bakåt till diskriminerande vallagar med läs- och skrivkunnighetsprov. Lagarna förändrades på 1960-talet men känslan av att stå utanför är svårare att komma åt.

Alla som registrerar sig som väljare riskerar dessutom att plockas ut till juryarbete vid domstolarna. Det är ur registreringslistorna som juryn väljs.
Registrering inför primärvalen har också ett drag av offentlighet över sig. Vid nomineringsmötena, caucus, sker röstningen oftast genom handuppräckning men också i de mer traditionella valen finns möjligheten för vem som helst att titta igenom registreringslistorna. Inte sällan finns listorna upphängda i vallokalen där den som vill kan se vilket parti som grannen sympatiserar med. Att tala öppet om partisympati är vanligare i USA än i Sverige. Men också en registrering som oberoende kan ge en fingervisning om brist på engagemang som kan tolkas negativt av mer partilojala.

och:

I flertalet delstater gäller att registreringen kan ske allt från flera veckor i förväg till på själva valdagen vid primärvalen. Vid presidentvalet i november skall registreringen i regel ha skett sex veckor i förväg. Men inte ens alla som registrerat sig får röstkorten i tid. Många som kommit i sista sekunden kan bli utan.
Det förekommer också att avlidna röstar. Då handlar det om regelrätt valfusk där någon använder röstkortet. I vissa valkretsar går det att rösta i flera val i rad med hjälp av samma registrering.

Mattsson understryker det jag tidigare skrivit om odemokratiska inslag i det amerikanska presidentvalet och valsystemet. Hon går dessutom ett steg längre och hävdar att valfusk är ett normalt och vanligt inslag. Därvidlag verkar det ju i så fall inte vara så stor skillnad gentemot Putins Ryssland.

Sammantaget gör de olika demokratiska begränsningar som finns i det amerikanska valsystemet och valet att det hela blir en angelägenhet för de mäktiga och rika. Därför blir också en sån som John McCain, krigsindustrins man, republikanernas presidentkandidat.

Bloggat: Jinge,
Borgarmedia: SVD, DN, SDS, AB1, AB2, AB3
Andra bloggar om: , , , , , , ,

Advertisements
  • Alla valsystem har brister. Man kan se det som positivt att det amerikanska systemet har betydligt fler steg där väljarna kan säga sin åsikt än till exempel det svenska. Samtidigt är det också ett i många delar exklusivt och elitistiskt system som kräver aktivt deltagande. Och både det svenska och det amerikanska systemet lider av att de är representativa demokratier. I slutändan är det inte folket som styr utan ett antal av folket utsedda diktatorer. Det är inte demokrati i den direktdemokratiska bemärkelsen.

  • Eklund

    Odemokratisk urvalsprocess. Kanske det. Urvalsprocessen i Sverige är ju inte mer demokratisk. Några tusen partimedlemmar får en chans att tycka till. Fackföreningspampar ja. Kanske några i Svenskt Näringsliv, men sedan blir det till slut en liten klick i partiernas topp som bestämmer vilka som skall vara med på valsedlarna.

  • Pingback: Begränsa demokratin! | Svensson()

  • Janne

    USA är en federation med republikanskt styrelseskick.

    ”Republiker förknippas ofta med demokratier, vilket synes självklart om man härleder ordet etymologiskt, res publica. Detta samband mellan republik och demokrati är dock inte alltid självklar.”

    Odemokratiskt? Kanske inte så jättekonstigt.

  • Pingback: Amerikanska vänstern om primärvalen | Svensson()

  • Pingback: USA och tre diktaturer står för dödstraffen | Svensson()

  • Pingback: USA - en begränsad demokrati | Svensson()