Den som hävdar att marknadshyror ger fler hyresrätter kan inte visa på ett enda exempel ur verkligheten där det fungerar/fungerat så. I själva verket är det tvärtom. Marknadshyror medverkar till att minska byggandet av vettiga och bra bostäder för vanliga människor. För överklassen, de rika, ökar däremot valfriheten.
När marknadshyror använts och används i kapitalistiska länder är resultatet alltid att det uppstår byggande av undermåliga bostäder för de fattiga och en brist på bostäder. Brist på bostäder möjliggör ju för byggarna och fastighetsägarna att hålla priserna uppe. Att hålla utbudet lägre än efterfrågan är alltid det som händer när marknaden släpps fri i byggbranschen. Konsekvensen är brist på bostäder och högre hyror. Dvs inga bostäder där fattigt folk kan bo. Istället bygger fattiga människor undermåliga hus för de pengar och det material de kan skrapa ihop. Kåkstäder blir ett faktum. Typexempel på denna sitaution är Brasiliens städer eller Sverige i början av 1900-talet.
När subventionerat byggande av hyresrätter samt hyresreglering genom förhandlingar infördes i Sverige byggdes slumområden snabbt bort. Det finns problem med detta system också. Men de problemen är betydligt mindre och av mindre allvarlig art än vad en omfattande bostadsbrist och kåkstadsbebyggelse innebär.
Intressant?
Bloggat: Cattis, Käringen mot strömmen, Slutstadium, Autonoma Kärnan,
Borgarmedia: DN1, DN2, DN3, DN4, SVD1,
Andra bloggar om: Marknadshyror, Hyresrätter, Kåkstäder, Allmännyttan, Bostadspolitik, Social Välfärd, Politik, Samhälle
Relaterat:









Pingback: Regeringen backar igen - nu om bostadspolitiken | Svensson
Pingback: Regeringens bostadspolitiska inkompetens | Svensson
Pingback: Fri bostadsmarknad innebär färre bostäder åt fattiga | Svensson