Författaren och kritikern Ulf Eriksson leverar i dagens Svenska Dagbladet en intelligent kritik av Johan Staël von Holsteins syn på kultur och kulturpolitik:
I vilken bemärkelse är det idag innovativt att säga att alla poeter borde lägga upp sig på nätet eftersom det ter sig önskvärt ur ett ”kostnads-, logistik-, distributions- och effektivitetsperspektiv”?
Jag gissar att han har en husgud: optimeringen. I varje led vill han att resursanvändningen ska bli optimal, trögheten och spillet minimala. I förstone kan det verka vettigt: man går till biblioteket för att söka information, eller hur?, och om den informationen finns på nätet kan man ju lika gärna söka den där, och då framstår med ens biblioteket som en onödig byggnad. Riv!
Det är fel tänkesätt från början. För det är också ofta så att jag söker information för att få anledning att gå till biblioteket. Förhållandet mellan mål och medel är inte alltid entydigt.
och:
Det författarna gör faller delvis under en annan värdebildningsprocess än den marknadsekonomiska. Det kan räcka att påminna om att litteraturen har en okänd adressat, till skillnad mot andra budskap i samhället som så gott som alltid riktas till genomanalyserade målgrupper. Staël von Holstein skriver i Expressenartikeln: ”Jag vill att marknaden ska råda, för marknaden är vi.”
Staël von Holstein är helt enkelt för enkelspårig och förstår inte att marknad kanske inte ska regera över allt i samhället. Min åsikt är att ett sånt samhälle kommer att bli inhumant och obehagligt att leva i. De redan rika, de som redan kan ta för sig, kommer att klara sig bra. Men de med mindre resurser på olika plan får det betydligt sämre och obehagligare. På kulturområdet kommer det att leda till en likriktnign och en utslätning. Den nischade kulturen för små grupper av konsumenter försvinner. Det är konsekvensen av Staël von Holsteins kultursyn.
Andra bloggar om: Johan Staël von Holstein, Ulf Eriksson, Kulturpolitik, Marknadskrafter, Marknad, Kultur, Samhälle, Politik
Relaterat:
