Bonniers mediemonopol

Okej, Bonniers har inget riktigt mediemonopol. Men det är näst intill ett monopol och om presstödet försvinner kommer Bonnierfamiljen att dominera media i Sverige än mer. Redan i dag har man lika mycket makt som Rupert Murdoch har i Storbritannien, i alla fall enligt vad Johan Ehrenberg uppger i dagens Aftonbladet där han skriver många intressanta saker om Bonniers totala dominans och om hur mycket statliga bidrag de tar emot som inte är presstöd:

I år gjorde TV4 en rekordvinst. Orsaken var att Bonnier slapp betala 250 miljoner i koncessionsavgifter till staten, ett beslut man slagits för länge.

Dagens Nyheter får varje år 6,4 miljoner i distributionsstöd av staten (år 2007), Sydsvenska Dagbladet 2,9 miljoner och Dagens Industri 1,7 miljoner. Sydsvenskan har även ett särskilt taltidningsstöd på 2,5 miljoner, medan Expressen tar emot 1 miljon kronor.

Trots vinst på 2,5 miljarder tar alltså koncernen emot skattebetalares pengar för att öka lönsamheten i utgivningen. Samtidigt driver Bonniers tidningar en aktiv kampanj mot presstöd och statlig skatt på medier.

Effekten av avskaffat presstöd är naturligvis just det som Ehrenberg påpekar. Mängder med småtidningar får omedelbart läggas ner och Bonniers dominans kommer att växa:

Jag är utgivare av Dagens ETC som har 2 035 000 kronor i presstöd, vilket alltså är betydligt mindre än vad till exempel Sydsvenskan har i distributionsstöd. Skillnaden är så klart att Dagens ETC (liksom alla socialdemokratins och vänsterns små tidningar och hälften av alla lokaltidningar) skulle dö direkt om presstödet försvann.

Bonniers skulle däremot växa.

Men aldrig – inte en enda gång – har Bonniers lobbyister och chefredaktörer svarat på frågan hur en mångfald ska kunna upprätthållas utan någon form av presstöd. Visst, systemet kan göras om (jag har själv föreslagit ett som är mycket enklare), men att inbilla sig att mediemakten kan motas utan statligt stöd är lika naivt som att tro att landet skulle ha en Opera utan pengar från kulturdepartementet.

Jag har också, precis som Ehrenberg, verkligen svårt att se hur mångfalden (visserligen så begränsad som den är idag, men ändå) ska kunna bevaras i mediebranschen utan nån form av presstöd.

Några andra tidningar som skulle dö om presstödet togs bort är exempelvis Internationalen, Flamman och Arbetaren.

Intressant?
Bloggat: Lasse,
Media: ETC1, ETC2, DN1,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Vad skulle hända om angivna vänstertidningar, samt Proletären och Vänsterpress och kanske ytterligare något eller några blad, inledde samarbete för att koncentrera resurserna? Om man slutade älta vem som hade rätt i Brest-Litovsk 1917 men i stället började titta på socialism som överhängande möjlighet i vår del av världen?

  • Anders_S

    De politiska skillnaderna mellan exempelvis SP (Internationalen) och KP (Proletären) är nog för stora. Det skulle var svårt att komma överens helt enkelt.

    Flamman och Arbetaren anser nog inte att de behöver nåt samarbete, annars kan vi som ger ut Internationalen säkerligen tänka oss ett samarbete.

    RS som ger ut Offensiv är förmodligen inte intresserade av andra skäl (organisationsegoistiska) och vänsterpartiet vill inte samarbeta med ”sektvänster”.

  • Att dessa skrifter skulle gå under utan bidrag av indrivna skattepengar betyder en enda sak:

    Folk vill inte betala för produkten.

    Det finns säkert de som menar att även sånt utgör förtryck. Men enklare är trots allt att utgå från att de helt enkelt väljer något annat när dom kan och får.

    Möjligheten att uttrycka sig i skrift blir bara billigare och billigare, och enklare och snabbare. Och det pga att tekniken utvecklas.

    Det behövs inget Bonniers för att ge ut tidningar, böcker eller tidskrifter längre. Och jag tror att Bonnier mfl löper samma risk som skivbolagen, nämligen att bli ifrånsprungna av verkligheten. Och jag ser inget problem alls med det.

    Det är inte mångfald som det är brist på. Möjligen är bristen kvaliteten hos allt detta som sprids så att allt fler kan ta del av det.

  • Gustav

    Spontant känns det som om lösningen pa problemet att angivna tidningar skulle dö ut i brist pa bidrag inte borde vara att kräva mer skattepengar, utan att fran tidningarnas sida driva kampanjer för ökat läsande (kanske bland de man ser som arbetarklass och därmed möjliga läsare?) och ragga prenumeranter. Varför skall andra sponsra tidnignarnas existens, om folk faktiskt inte är beredda att betala för att läsa dem? Blogger- eller WordPresskonton är gratis för det fall man vill skriva, tidningarna kan inte drivas för skribenternas skull.

    Det är ju sedan fullkomligt vansinnigt att Bonnierkoncernen mottager bidrag, de kan säkerligen bära sina kostnader även om det försvinner, om de rationaliserar lite. Men: Det betyder inte att mindre tidningar är mer värda pengarna – vi, medborgarna, skall ha dem tillbaka. De är en onödig statlig utgift.

    Det finns ju uppenbarligen en läsekrets för vänstersinnade skribenter, det visar ju intresset bloggar som den här, med flera, drar till sig. Det gäller ju bara att föra över det till pappersform, om man nu tycker att det tryckta ordet är viktigt. Ehrenberg är lite gammaldags tycker jag, likt andra som vurmar för papperstidningen som en superviktig fanbärare i en digital tid som dagens.

  • Erik Vendelgren

    Inför en lag om högst 25% av en specifik media gren. 25% av tv marknaden. 25% av tidning o.s.v. Det är en demokrati fråga av förkrossande tyngd, att medier tolkar världen ur olika perspektiv. Media ska inte indirekt utöva en makt över värdegrund och världsbild utanför demokratin. Tvinga Bonnier att dela med sig av inflytandet över tänkande i landet. Vi behöver inte SVT för detta utan fler ägare.(ett lagom litet SVT)

    Men det är antagligen redan en omöjlig uppgift. Om någon tar tag i detta så går drevet tills de hittat något. En förlupen Toblerone, ett kastat papper på gatan och löpsedlarna blir tapetserade med krigs rubriker.

  • Detta är ju ett gammalt och välkänt fenomen. Det som stack i ögonen på folk var väl att Sveriges en gång i tiden största sossetidning, Arbetet, fick väldigt stora presstöd för att överleva. Att moderata Svenska Dagbladet och centerpartistiska Skånska Dagbladet överlevt på samma villkor har det inte talats lika högt om.
    Arbetet gick i konkurs, trots att den vid ett tillfälle hade större upplaga är närmaste konkurrenten Sydsvenska Dagbladet (Sydsvenskan heter den nu).
    Så detta handlar inte om, som många tror, att folk inte vill ”betala för produkten”. Tidningarna lever huvudsakligen på sina annonsinkomster och annonsörer stöder hellre borgerliga media med sin annonsering.
    Arbetet gick i konkurs därför att den inte hade tillräckligt med annonsinkomster (presstödet till trots). Så enkelt kan man faktiskt beskriva det.

  • Arbetet gick i konkurs för att det var ekonomists dåligt skött. Vill minnas att chefredaktören hette Lars Engqvist.

    Anonsörerna är givetvis intresserade av läsarna, dvs prenumeranterna. Om upplagan är dålig blir intresset för att annonsera mindre.

    Och frågan är fortfarande varför ni som gärna ser ett Arbetet, ett ETC eller ett Mana, varför ni inte vill betala för det om det är läsningen som är de viktiga?

    För det är väl inte annonsspridningen ni bekymrar er för.

    En bra månadstidning koster ju faktiskt inte mer än en öl på krogen. En dagstidning kostar hellrer inte mer än lite lösgodis.

    Man får göra dom val man vill, och uppenbart väljs tidningar bort.

    Och ja, det är lika stötande att SvD får presstöd. Men dom överlever iaf, något som A-pressen har haft mer bekymmer med.

  • ”Inför en lag om högst 25% av en specifik media gren. 25% av tv marknaden. 25% av tidning o.s.v.”

    Anta att denna blogg blir så oerhört populär att 25,01% av svenskarnas (eller världens) blogg-läsande görs här.

    Vad skulle då hända, om en lag enligt ovan fanns? Skulle Anders tvingas överlåta hälften av bloggen till Frihetsfronten eller någon annan bloggare? Skulle en automatisk vidarelänkning införas som sänder presumtiva läsare vidare till Info14-bloggen?

    Bah! Ett medeltida förslag som aldrig haft några positiva följder för demokratin där det genomförts. Helt bortsett från att det skulle kräva omfattande grundlagsändringar och att Sverige lämnade Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

  • Pingback: Fuskbubblan, försäkringsläkarna och de som knäcks « Ett hjärta RÖTT()

  • Gustav, felet i ditt tänkande är att du tror att tidningarna är något som säljs till läsare. I praktiken är det snarare så att det är läsare som säljs till annonsörer. Det är från annonsörerna huvuddelen av tidningens inkomst kommer.

  • Z

    Dessutom är det så att ju mer du syns, desto mer säljer du. Det är därför monopol inte tillåts.. Om en tidning är enormt dominerande redan så kommer den dominera mer, och kommer ta över, och du kan inte starta en tidning som kan konkurrera om annonser om den första tidningen är det enda som folk känner till och som ger lönsamhet för företagen. Det blir små, kortvariga tidningar om inte det är någon multimiljardär som ligger bakom och även då blir de troligtvis förlustaffärer.

  • Även om Internet, bloggande och ”Ring P1” idag ger fler människor chansen att komma till tals i samhällsfrågor så behövs papperstidningar för samhällsdebatten. På den lokala annonsmarknaden är det den tidning som redan har flest annonsörer och läsare som vinner de nya annonsörerna, och det är i de flesta län den borgerliga länstidningen som är störst.

    För att åtminstone kunna behålla ytterligare en pressröst i debatten måste regeringen värna om presstödet, och inte låta EU bestämma i en så viktig nationell fråga som yttrandefriheten ! Annars hamnar vi på ett sluttande plan där Sverige snart släpper ifrån sig frågan om skattebetalarna skall få ge bidrag till länsteatrar, operan eller Dramaten…

    Anders Kjellgren, Spånga

  • Jag tycker det är konstigt att staten håller tillbaka så många tidningar. Stockholms fria tidning har blivit väldigt motarbetad när det gäller distribution. Presstödet och pressnämnden (om det är vad det heter) har inte bidragit till mycket mångfald.

    Speciellt förstår jag inte varför stora tidningar som kan klara sig själva ska få pengar. Skulle vilja höra mer om det system du föreslagit, Svensson…

  • Gustav

    Det är klart jag vet att intäkterna främst kommer av annonsörer. Men annonsörer söker ju en läsekrets, antingen månghövdad och bred eller liten men av rätt målgrupp. Inte många annonserar, iaf inte under en längre tid, i en tidning utan läsare alls.

    Man måste ha både ock.

  • Annonsörerna söker en mycket specifik läsekrets – de med gott om pengar. Det är ingen idé att söka en läsekrets som ändå inte kan köpa det som annonseras ut. Därför kommer tidningar som riktar sig till välbeställda alltid ha fler annonsörer än de som riktar sig till låginkomsttagare.

    Det är därför presstöd är viktigt.

  • Gustav

    Men.. varför? 🙂

    Jag ser fortfarande inget skäl att jämna ut det eventuella ”tidningsgapet” mellan inkomstgrupperna. Varför skall man göra det? Ägandeskap eller inflytande i tidskrifter och tidningar är ingen mänsklig rättighet eller demokratisk förutsättning. Det finns en hel massa saker som riktar sig till mer välbeställda i första hand och det är inget problem. Det finns samtidigt en hel massa företeelser som riktar sig främst till mindre välbetällda.

    Dessutom kan man med fördel producera och läsa tidningar och tidskrifter över nätet, pappersformen är inte direkt det hetaste man kan komma med idag… och dessutom otroligt mycket mer kostnadsintensiv för vad man i slutändan genererar.

    Presstödet är en konstgjord andning för trycksaker som antingen inte är tillräckligt bra, eller inte har tillräckligt driftig ledning som klarar att finansiera utgivningen pa alternativa sätt.

  • bodil

    Presstödet bör avskaffas det är inget annat än konstgjord andning.
    Tidningar ,radio och television skall inte styras av medel
    från staten, de skall överleva av egen kraft.
    Det går bra att titta sig omkring i världen och konstatera att Sverige med kanske något enstaka annat land är ensamma om att finansiera press och annan media med statliga pengar.
    Vad är de inom mediavärlden rädda för, gör ett bra jobb och vi köper deras alster.
    Liberala medier både papper och cyberspace klarar sig utan stöd med undantag för vissa i Sverige.
    Upp till bevis att Ni kan stå på egna ben.

  • Nej, du ser inget skäl för att du inte har något intresse av att tidskrifter som värnar om låginkomsttagares intressen finns vid liv. 😛

    Och givetvis är det en demokratisk förutsättning att även de med låga inkomster har organ där deras tankar kan föras fram. Att det finns saker som riktar sig till välbeställda är irrelevant i sammanhanget, det relevanta är om det också kan finnas saker som riktar sig till andra gupper och försvarar deras intressen.

    Nätet, i all sin ära, men där hittar man enbart det man vill hitta. Hade det kunnat ersätta pappret hade inga dagstidningar och tidskrifter funnits. Visst är det en form av konstgjordangning, liksom både Timbro, Svenskt Näringsliv och andra lobbygrupper också enbart lever på konstgjordandning.

  • Gustav

    Skillnaden där är kanske att Timbro och SN och andra inte är beroende av skattepengar och av att det allmännas begränsade resurser används till att betala deras utgivning av trycksaker? Jag har inte efterforskat speciellt noga, kan hända att de nallar skattepengar de med; i det fallet är det inget jag tycker är bra.

    Jag har inget intresse av att stödja rörelser jag inte sympatiserar med. De kan bekosta sin egen verksamhet. Jag är inte höginkomsttagare heller, om det nu antogs. Däremot är jag en stark motstandare till allt vad grupp- och identitetspolitik heter, oavsett om den har fokus pa inkomst, hudfärg eller vad du vill. Jag har mina egna intressen, som inte nödvändigtvis sammanfaller med de hos andra i samma inkomstläge som jag – oftare tvärtom.

    Jag tycker att det är lite förmätet att anta att alla inom ett visst inkomstspann skulle ha gemensamma eller snarlika intressen och tankar, jag köper inte det resonemanget.

  • bodil

    Hampus,

    Är LO och andra fackföreningar också konstgjord andning?
    Blanda inte ihop äpplen och päron var vänlig håll Dig till”saken”.

  • Det blir ju bara roligare det här:

    Nu skriver Hampus mer eller mindre rätt ut att man måste bidragsförsörja viss utgivning på pappersformat för att ‘värna låginkonsttagarnas intressen och föra ut deras tankar’ eftersom dessa annars bara läser sådant dom själva vill hitta.

    Det var säkert ofrivilligt, men kan det sägas tydligare vad det bakomliggande motivet egentligen är?

  • Bodil, visst hade LO utfört konstgjord andning – om de haft någon mediepolitik. Tyvärr har de ingen värd namnet. Vad är det för ”sak” du talar om?

    Jonas N, tala hur skägget. Vad menar du? Självklart spelar det roll vilka sorters tidningar som finns tillgängliga när man går och handlar. Om en tidning inte finns kan den väl knappast köpas? I en affär kan man se saker som man kanske aldrig skulle letat efter själv och välja att köpa dem. På nätet hittar man i princip bara det man direkt söker efter.

  • Erik

    Hej,

    Jag har sett små klisterlappar lite överallt i GBG där det står ”frimedia”. Tycker att vi i vänstern måste börja bli lite gladare och börja ta tillbaka ord som ”frihet”, ”demokrati” med humorn som vapen. finns inga pengar får man helt enkelt göra det själv! En ros till alla de gatukonstnärer som engagerar sig!

    /Erik

  • Gustav

    Hampus, jag blir överraskad av att du alltid bara hittar det du direkt söker efter… vart har den gamla hederliga surf-metodiken tagit vägen? 🙂

    Illustrativt exempel med Wikipediafokus, men principen finns där:

    http://xkcd.com/214/

    Kontentan menar jag är att det inte krävs tidningar och tidskrifter för varje särintresse och därmed ingen statlig sponsring heller. De hugade löser problemet själva, genom att starta ett ”fanzine” eller motsvarande, en webbsida, eller varför inte en gammal favorit som en usenetgrupp eller en mailinglista? Som sedan kan blomma ut till en större företeelse, om man spelar korten rätt. Möjligheterna är snart sagt outtömliga och fältet varken kräver eller förtjänar en statlig veckopeng för gott utfört kulturarbete.

  • Pingback: Hjörnes mediemonopol | Svensson()

  • Hampus,

    Du skriver att det finns något du specifikt kallar ‘låginkomsttagarnas intressen’

    Men folk har vitt skilda intressen, och ytterst få avgörs av inkomsten.

    Troligtvis menar du med dete ‘viss, dvs socialistisk, politik’

    Och återigen är det alls inte så att vurmen för, eller tron på socialism är knuten till ens inkomst.

    Sen säger du att låginkomsttagarna själva inte vet vad de skall söka efter (information om socialismens lyckobringande löften?) eftersom de ‘bara hittar sånt de vill hitta’

    Och därför menar du man att man skall bidragsstödja att sådan ‘information’ trycks på papper så att de som inte kan hitta själva ändå får den levererad i form av en tidning.

    Vad jag läser är att du menar att du bättre än andra förstår vad som är ‘låginkomsttagarnas intresse’, nämligen en viss sorts politik, och att dessa inte ens har vett att själva leta efter dem. Därför måste man beskatta dem så att man kan stödja utgivning av ‘rätt sorts tidningar’ i deras eget intresse.

    Jag tycker att det är en ngt nedlåtande syn på människor. Och jag menar också att mycken socialistisk politik har precis samma paternalistiska ingridienser, typ: Att om folk själva får välja kan dom ju välja fel …

  • Ja, Gustav, om jag inte vet att något finns så letar jag inte efter det. Ska det vara så svårt? Om jag däremot står i tidskriftshyllan och spanar så ser jag tidningar jag ibland aldrig sett. Jag tittar vilka ämnen de handlar om ibland köper jag en jag annars aldrig skulle köpt om jag tycker en rubrik verkar intressant. Ibland handlar det om saker jag känner till, ibland om okända saker. Jag slösurfar extremt sällan, utan det handlar om att söka om specifika ämnen vilket är en annan sak.

    Tror du att det bara är jag som gör så? Om du menar att papperstidningar och papperstidskrifter spelat ut sin roll kan du argumentera för det med Bonniers. När de slutar med sin utgivning kan vi acceptera det argumentet för att lägga ner presstödet. Ska naturligtvis nämnas att en redaktion och materialet de skapar kostar pengar oavsett om det hamnar på webben eller på papper.

    Usenet eller mailinglistor för att konkurrera med tidningar och nå nya personer antar jag du menar som ett skämt.

  • Jonas N, vad jag vill är att behålla den valfrihet folk har idag om vad de ska läsa, inte minska valfriheten genom att lägga ner större delen av de icke-bonniersägda medierna.

    Att avskaffa presstödet är att förespråka åsiktsmonopol i tidningsmarknaden.

    Gällande din åsikt att jag är korkad och dum när jag söker på nätet och bara hittar det jag söker efter, se mitt svar till Gustav.

  • Gustav

    Jag snubblar väldigt ofta över saker pa nätet som jag inte alls var ute efter och ofta lär jag mig nagot nytt. Men alla blir ju saliga pa sin fason. Jag menar inte att det bara är du som undviker slösurfning och annan ”planlös” informationssökning, men det viktiga är att möjligheten finns där, mitt framför ögonen pa en.

    Papperstidningar har säkert en roll även om inte alla läser dem, men det finns inga skäl att sponsra vissa grupper sa att de ocksa skall fa en papperstidning. Det blir bara att jaga ett godtyckligt resultaträttviseideal. Varför är det viktigt? Och varför skall Bonniers sluta ge ut tidningar, medan de fortfarande kan göra vinst pa dem? Om de inte kan göra det och behöver bidrag skall de givetvis lägga ned, savida de inte hittar en annan inkomstkälla. Det finns apropos redaktionskostnader för övrigt massor av ideellt arbetande människor som skapar intressant material, bloggar är ett utmärkt exempel.

    Usenet och mailinglistor är inte speciellt bra att kommunicera med till massorna, men det är bra till vad de flesta mindre, nischade tidskrifter ägnar sig at – nämligen kommunikation inom en väldigt begränsad krets med snäva intressen. Det var lite det jag hintade mot även om jag var otydlig. Istället för att skattebetalarna skall sponsra de här obskyra skrifterna kan de hugade starta en diskussiongrupp. Lat folk behalla sin kosing och göra vad de vill med den, om de vill starta en tidning gör de nog det.

    Allt jag skriver kokar ned till följande: Ingen skall via skattsedeln – som man inte kan undvika, olikt privatägda papperstidningar – tvingas att betala för utgivning av publikationer som inte kan bära sig själva. Det är väl inte för mycket begärt? Jag vill ha rätt till opt-out, eller snarare, jag vill kunna välja att inte ens köpa in mig alls.

  • Nej Hampus, det är inte valfrihet du argumenterar för. Du vill att vissa saker som inte efterfrågas av (tillräckligt många) läsare ändå skall betalas samtliga, bla eftersom du påstår att det finns speciella intressen som de har, men inte känner till och därför måste upplysas om!

    Åsiktsmonopol om presstödet avskaffas tror du väl själv inte på!

    Och inte heller idén om att folk väljer åsiktstidningar genom spontant urval vid tidningskiosken.

  • Det är klart att jag tror det blir åsiktsmonopol om presstödet avvecklas, Jonas N, annars skulle jag inte skriva det. Redan idag passerar ju nästan all information genom Bonnier-filtret och journalister på andra tidninga är livrädda för att stöta sig med en framtida arbetsgivare (eftersom Bonniers är nästan enda alternativet).

    Tja, själ väljer jag åsiktstidningar spontant vid tidningskiosken. Har köpt högertidningar som Arena och Neo några gånger vid märkliga rubriker. Jag tvivlar på att jag är den enda som köper en tidning bara för att jag ser en intressant rubrik.

  • Pingback: Bonnierkoncernens makt förstärks | Svensson()

  • Pingback: Dynastier - familjen Bonnier | Svensson()

  • Pingback: Bonniers - mediefamiljen nummer 1 | Svensson()