Den stora koldioxidboven i just Sverige är trafiken och det som behövs för att få ner utsläpppen här är alltså åtgärder mot detta.
Som jag ser det måste alltså bilismen minskas. Detta görs enklast och bäst i storstäderna. Det är där den mesta biltrafiken finns och där som det är lättast att göra nåt åt utsläppen från bilismen.
De åtgärder som behöver och kan vidtas är bland annat följande:
1. Trängselavgifter
2. Förtätning av städerna (sparar energi för uppvärming och minskar transportbehovet)
3. Utbyggnad av den spårbundna trafiken (tunnelbana, pendeltåg och spårväg) plus införande av trådbussar.
4. Borttagande av reseavdragen
5. Användning av etanol tillverkad från avfall i pappersmassaindustrin
6. Ökad biogasanvändning
En del av detta innebär en ökad använding av elektricitet. Men totalt sett bör elkonsumtionen kunna minskas genom en mängd olika besparingar. Dessutom bör vi satsas mer på vindkraft och alla små vattendrag som redan har en massa dammar osv, men vars fallhöjd inte utnyttjas idag bör användas för elproduktion.
För uppvärming bör elsystem ersättas med centralt distribuerad och producerad värme från värmepumpar som till exempel tar tillvara överskottvärme från raffinaderier och kemisk industri i Stenungsund , Göteborg och Lysekil för att nämna några platser där det finns outnyttjad energi i kylvatten som släpps ut. Vidare kan värmepumpar användas på allt avloppsvatten i landet istället för att värmen i det släpps rakt ut i havet ller nån sjö. Värmepumpar innebär dock en något ökad elkonsumtion som dock förmodligen kan sparas in genom att mycket eluppvärming byggs bort.
Att ensidigt satsa på etanol eller biogas räcker inte på något sätt för att bekämpa växthuseffekten. Det krävs mycket mer. Samhället måste helt enkelt konstrueras om på flera viktiga punkter. Det gäller i första hand våra storstäder.
Etanol medför dessutom en massa andra problem som vi inte vill ha. Nus ka väl sägas att etanoltillverkning inte ensamt bär ansvar för matbristen, det finns andra anledningr också, ökad köttkonsumtion, torka (som i sig förmodligen är en fäljd av växthusfefketen), översvämingar (också en följd av växthusffekten) osv.
Intressant?
Bloggat: Mullvaden, Arbetarens klimatblogg,
Andra bloggar om: Trängselvagifter, Etanol, Biogas, Miljö, Klimathotet, Bilism, Kollektivtrafik, Växthuseffekten, Politik, Samhälle
Det finns bara begränsad energi i form av biobränslen. I princip måste massa och pappersindustrin bli mindre om vi ska minska kärnkraften, öka fjärrvärmeproduktion i värme och kraftvärmeverk, få råvara till syntesgas från förgasningsanläggningarna och så vidare.
Ökad transport via elektrifierade system som spår och järnväg drar inte mycket alls. Skulle dieseln och bensinen användas till att göra el skulle man kunna köra mer än 10 gånger mer spår- och järnvägstrafik på det än vad vi kör idag. En dubblering av tågtrafiken skulle alltså i princip kunna drivas av soppor, som eldas eller görs biogas till kraftverk av. Elbilar är ett alternativ som förmodligen skulle minska vår resursanvändning en hel del. Men bara till ca hälften och det är fortfarande lite mycket.
Men när det gäller våra hushålls elanvändning så kan man spara en hel del, de flesta länder har mindre än de där 5000 KWh per capita som vi har per hushåll. Per capita har vi minst 3 ggr mer än vad hushållen använder dessutom. Bara vår vattenkraft skulle ge oss mer per capita än vad Danmark har. Problemet är ju bara att enbart vår industri förbrukar mer än hela Danmark gör. Så det går ju inte här. Industrin är bortskämd de ska inte kräva särskilt mycket av samhället utöver vad de har.
Vad som kan göras är ökade krav på kommunen, eller entreprenaden de lägger sophanteringen på att faktiskt se till att producera biogas i princip varenda kommun, se till att varenda kommun får moderna avloppsverk som producerar biogas och inte släpper ut massor avfall, här i kommun gör de en sjö icke badbar pga utsläppen. Deponier ska självklart minskas, men se till att utvinna biogas ur de som redan finns. Det är effektivast att använda det till el och värmeproduktion dock, ett kombikraftverk på metangas klarar att göra mer av 50% till el och är över 80% effektivt totalt. Övrigt så kan man se till att passivhus blir standard, se till att bra solfångare för varmvatten om somrarna finns tillgängliga och är certifierade (så de kan få bidraget) så folk kan sätta det på sina villor.
Vattenkraft är ganska bra utbyggd även i små vattendrag så länge det finns vatten i dom, problemet är att dessa är så små att man istället bör satsa på vindkraftverk, ett verk på några MW skulle ge mer än ett vattenkraftverk på KW-klassen och det är inte som man kan ha vatten att köra verket med året runt. Ett 3MW vindkraftverk bör 800 hushåll kunna finansiera utan problem och driva sina villor med. De kan knappast göra det samma med några små åar. Transporter står för ~30% av vår energianvändning, där finns också mest att spara. Vad det gäller biogas så kan jag ju på peka att Danmark producerar dubbelt (2.8 ggr) så mycket som oss, säger ju lite om dess potential. Det går relativt snabbt att bygga anläggningar dessutom, på bara ett par år skulle vi kunna ha mer än de.
Visst, klämm åt stadstrafikanterna rejält men glöm inte bort glesbygden. Det är där vi har vårt ursprung. Sverige är ett glesbyggdsland. Gynna glesbygden så vi får behålla denna.
Glesbygden dog ju när industrierna lades ner. Kommunerna kan inte göra så mycket åt det. De där industrierna finns kvar går bra. Pengar finns oftast åt dom för satsningar. Lyckade blir de i princip aldrig 🙂
Sverige är ett ganska glesbefolkat land så kollektivtrafik fungerar inte överallt.
Dessutom så är Kollektivtrafiken kvalitativt underlägsen biltrafik i nuläget. Detta leder till att det blir väldigt svårt att flytta fler mäniskor från bill till kollektivtrafik.
Det finns dock vissa teknologier som skulle kunna ändra på stora delar av detta, dels en övergång till ”Personal Rapid Transport” http://en.wikipedia.org/wiki/Personal_rapid_transport
Dels en utbyggnad av billiga transportlösningar för ”sista milen”
Dessa förändringar skulle kunna ta bort behovet för många personer att äga en bil.
/C
Christoffer: jag är överen om invändingnarna.
När det gäller glesbygden kan man sänka bränsleskatten. Något som kompenseras av avgifter i storstäderna.
Väsentligt är att bygga tätare städer. DÅ blir kollektivtrafik mycket användbarare. Jmfr Manhattan och Göteborg. I det första fallet bra kollektivtrafik och tättbebyggt. I det senare fallet mycket glest och usel kollektivtrafik.
Det finns i princip järnvägar i varenda by, här har den funnits sedan 1862. Här diskuteras det (som det gjort sen de sluta med det) om att börja med (person)trafik på TGOJ-banan igen som nu bara kör gods. Ett vanligt tåg kan knappast stanna i varenda by däremot, men t ex persontrafik på TGOJ-banen skulle då konkurrenten är buss/taxi. Då talar vi om att stanna i samhällen med ett par hundra invånare. Då det handlar om Sörmland lär det knappast hända dock. Även fast den då skulle kopplas ihop med buss (från Stigtomta) till Skavsta flygplats (10-15 km med buss) och beräknas ha 800 personer om dygnet som åker till Skavsta med TGOJ-banan av Region Sörmland. Banan sträcker sig från Oxelösund till Västerås. Binder alltså ihop flera städer.
Sen är det ju svårt i Norrlands inland med kollektivtrafik, men jag tror ingen väntar sig att de inte skulle ha bil. Framför allt handlar det ju om att sänka de där 1440 medelmilen vi kör med varje bil (som det finns 4.3 Miljoner av).
Trafikdiskussionen är alldeles för teknikfixerad. Hälften av av alla bilresor i Sverige är kortare än fem kilometer, vilket tar 15-20 minuter att cykla. Den bilpendlare som låter bilen stå en enda dag i veckan minskar sina bilutsläpp och sin bilträngsel med 20%! Cirka 30 procent av det totala resandet i Malmö sker med cykel. Ta efter Malmö!
Bygg rakare och slätare cykelbanor och ombilda innerstans parkeringshus till bostäder.