Ny grundlag?

De borgerliga partierna och miljöpartiet föreslår på DN-Debatt att den svenska grundlagen ska ändras. I korthet går förslaget ut på följande:

1. Införande av en författningsdomstol så att beslut i riksdagen kan prövas gentemot grundlagen. Dvs om de utgör ett brott mot grundlagen eller inte.
2. Stärkt lokalt självstyre
3. Mer inslag av personval
4. Efter val ska sittande regerings förtroende prövas i riksdagen
5. Stärkning av riksdagens kontrollmakt
6. Mer oberoende domstolar
7. Skilda valdagar
8. Stärkt proportionalitet i lokala val
9. Lättare att få till stånd folkomröstningar, men bara lokalt

Jag har med flit utelämnat två av förslagen. Detta därför det ena berör en liten detalj (trängselavgifter) och det andra därför att det inte är nåt förslag. Det är debattartikelns förslag 2 om förstärkt skydd för integritet och rättsäkerhet. Detta icke-förslag innehåller inget konkret. För problemet är ju som Blogge Bloggelito påpekade häromdan i ett inlägg om yttrandefrihet, att vi medborgare inte har någon möjlighet att pröva om myndigheter brutit mot grundlagen eller inte. Vilket gör att exempelvis polisen regelmässigt kan bryta mot den grundlagsskyddade rättigheten att demonstrera, detta med hjälp av polislagen och ordningslagen (som i sig är ett brott mot grundlagen). På denna punkt vill inte den borgerliga regeringen förbättra nånting.

Så då till lite kommentarer om ovanstående förslag. Förslaget om författningsdomstol kritiseras av Ali Esbati på grunderna att icke-förtroendevalda och (därmed borgerliga) domare ska få överpröva riksdagens beslut genom borgarnas förslag. Detta blir resultatet av deras förslag då domarväsendet i Sverige inte står under någon som helst demokratisk kontroll. Domarna utser nämligen själva sina nya kollegor. Ett korrumperat och korrumperande system alltså, som åtskilliga gånger kritiserats av exemeplvis Dennis Töllborg och som bland annat fick konsekvenser för utgången av rättegångarna efter Göteborg 2001. Därmed ska jag också säga att obeoende domstolar har vi. Problemet är att de inte står under demokratisk kontroll och det borde vara detta som ska ändras i första hand. Borgarnas förslag minskar demokratin snarare än ökar den på denna punkt.

När det gäller ökat kommunalt självstyre är jag i likhet med Esbati skeptisk. Det kan leda till ökade ojämlikheter i samhället. De rika förorterskommunerna i Stockholm kan mycket väl gynnas av en sån förändring och därmed kan klassklyftorna i Sverige öka ytterligare. I motsats till Esbati är jag dock svagt positiv till förslaget om skilda valdagar. Rent partiegoistiskt innebär skilda valdagar att småpartier får större chanser att lyckas. Erfarenheter visar dock att valdeltagandet vid skilda valdagar minskar, framförallt när det gäller de lokala valen. Jag tror dock att detta uppvägs av att vi får en mer levande lokal politisk debatt med skilda valdagar.

Ökat inslag av personval är jag dock mot, då detta definitivt minskar demokratin. Det beror iofs lite på hur det utformas. Jag har skrivit tidigare om konsekvensen om personval och låter därför bli att argumentera om det här.

Och slutfrågan, får vi folkomrösta om förslaget? Vi ska ju få fler folkomröstningar enligt förslaget. O, nej, jag glömde, vi ska bara få folkomrösta lokalt, om färgen på väggarna och sånt. Ingen demokratiförbättring där heller alltså.

Intressant?
Borgarmedia: SVD1, SVD2, DN,
Läs även andra bloggares åsikter om Grundlag, Liberalism, Regeringen, Demokrati, Politik, Samhälle

Relaterat:

1. Nej till EU:s grundlag- succén i Frankrike
2. Det är klart vi ska folkomrösta
3. Det borde vara lättare att pröva grundlagsbrott
4. Liberalernas dubbelstandard – två