KAF i Umeå på 1970-talet

Om KAF:s (numera Socialistiska Partiet) verksamhet i Umeå på 1970-talet, delar av den tid då Stieg Larsson var medlem i SP/KAF finns åtskilligt skrivet i Säkerhetstjänstkommissionens utredning av Säpos åsiktsregistrering:

Att på detta sätt engagera sig i enfrågerörelser eller i grupper
och miljöer av ickerevolutionär karaktär har regelmässigt från säkerhetstjänsternas
sida uppfattats som infiltration eller subversiv
verksamhet. Redan 1971 hade säkerhetspolisen bedrivit spaning
mot RMF:s medverkan i aktionsgruppen Nej till EEC.(581) Ett återkommande
inslag i rapporteringen från Umeå var farhågor över att
KAF hade fått in en fot på den socialdemokratiska tidningen Västerbottens
Folkblad. I en redogörelse för KAF:s verksamhet under
2:a kvartalet 1976 hävdades att minst tre KAF-medlemmar fanns på
tidningens redaktion och lika många vid tryckeriet. Rapporten från
sektionen i Umeå fortsätter:

Tidningen färgas starkt av dessa ‘vänsterjournalister’,
som tydligen tagit till sin uppgift att vaska fram missnöjesanledningar
i alla läger i samhället. Facket är särskilt
utsatt. ‘Vänsterjournalistinslaget’ i de borgerliga
länstidningarna har växlat.(582)

Att KAF 1977 bedrev verksamhet på Vårdskolan i Umeå var även
det något som oroade stadens säkerhetspolis. I tidskriften Röd Injektion
nr 2/1977 hade nämligen bedrivits propaganda mot betyg
samt även behandlats frågor rörande kvinnors låga fackliga aktivitet.
Detta föranledde följande kommentar från säkerhetspolisen i
Umeå:

Innehållet belyser hur listigt trotskismen i små missnöjesdoser
försöker leda berörda in i en klassvirvel; i
sin yttersta förlängning övergångsprogrammets mål
att säkra en situation av dubbelmakt: arbetarklassens
och borgarklassens. Denna listiga metodik återkommer
praktiskt taget i varje av trotskister producerad
utgåva.(583)

Att rikta fokus mot vård, omsorg och kvinnors ställning i Sverige
kunde av säkerhetspolisen i Umeå uppfattas som subversiv verksamhet.
År 1977 hade sektionen kommit över ett exemplar av tidningen
Kvinnor i Luleå vilken antogs vara en del av KAF:s undergrävande
verksamhet. I en skrivelse till Stockholm gavs följande
kommentar från Umeåsektionen:

Idén med denna aktivitet är ett klart led i KAF:s subversiva
verksamhet, nämligen att till det yttre opolitiskt
fånga åt sig initiativet över propagandaverksamheten
kring DAGHEMSPROBLEMET,
som på något yttre oförklarligt sätt fått debattförtur
i press och etermedia.(584)

Att KAF hade synpunkter på hur barnomsorgen sköttes i Umeå
lämnade inte säkerhetspolisen någon ro. Även 1981 togs det upp i
en kvartalsrapport att KAF:s barnstugegrupp i Umeå kritiserat de
socialdemokratiska kommunalpolitikerna för bristfällig barnomsorg.
(585)

Under 1970-talet och en bit in på 1980-talet var det annars
KAF:s inflytande i Grupp 8 och i synnerhet miljörörelsen som säkerhetspolisen
fann intressant.(586) Kärnkraften samt miljö- och
energifrågor stod i fokus vid denna tid och regeringen tillsatte en
Energikommission med uppgift att utreda detta. På kommissionens
uppdrag lät miljörörelsen i form av Miljöförbundet, Jordens Vänner
och Fältbiologerna framställa en Miljörörelsens alternativa energiplan,
kallad Malte 1990. I rapporten skisserades ett framtida samhälle
där kärnkraften stoppades, oljeimporten halverades och älvarna
fick förbli orörda men som ändå inte ledde till minskad industriproduktion
eller ett svenskt ”backstugesamhälle”.

Sektionen i Umeå var djupt oroad och framhöll i en PM från
1978 att det vore ”intressant” att kartlägga politiskt hemvist för
dem som varit med om att arbeta fram rapporten. Att en styrning
från KAF:s sida var för handen synes inte Umeåsektionen ha tvekat
om. Rapporten hade tryckts på samma tryckeri som KAF använde
och man menade att 99 % av dem i Umeå som jobbade med Malte
1990 tillhörde KAF. Den trotskistiska infiltrationen av Miljöförbundet
såg säkerhetspolisen i Umeå som tydlig medan det var mera
oklart när det gällde Fältbiologerna. Dock framhölls det från sektionen
i Umeå att ”Fältbiologernas agerande med bl.a. skogsförbättringar
tyder på klar styrning från revolutionär grupp”. Vad som
avsågs med detta utvecklades dock inte närmare. När det gäller
KAF och Jordens Vänner menade sektionen i Umeå att infiltrationen
var ”dokumenterad och förefaller naturlig, då här föreligger en
klar internationell utbredningsparallell med Trotskismen”. Det internationella
temat utvecklades i promemorian på följande sätt:

Under år som gått har talesman för Jordens Vänner i
Nordamerika skymtat i svensk TV med negativt uttalande
mot den världskända oljeledningen upp genom
Alaska. Även en JV-vän i England har framträtt i
svensk TV med negativa uttalanden i energispörsmål.
(587)

Eftersom Malte 1990 skrevs på begäran av Energikommissionen
som sorterade under Industridepartementet förmodade säkerhetspolisen
i Umeå att det i förlängningen kunde föreligga risk för en
infiltration i regeringskansliet:

ACU [säkerhetspolisen i Umeå] bedömer det naivt
att tro, att departementen i dag skulle vara befriade
från infiltration av våra inhemska revolutionära grupper,
exempelvis KAF. Bl.a. den infekterade energidebatten
lämnar dörrarna öppna för infiltration och
subversiv verksamhet ända in i ‘hjärtat’.(588)

Vidare framhölls att det var rimligt att tro att främmande underrättelsetjänst
intresserat tog del av den svenska energidebatten, eller
”energibråket” som säkerhetspolisen i Umeå valde att kalla det.
Kanske var det också så, framhöll sektionen, att främmande makt
”direkt eller indirekt styr bråkmakarna”.

KAF håller ständigt igång infiltrationsverksamhet
med sikte på subversion nu och i framtiden. Nu senast
söker KAF-akademiker på tjänster i Umeå
kommunförvaltning och i Landstinget i Västernorrlands
län. Hur många, som redan finns där, kan ACU
svårligen yttra sig om, men dom finns där…Om
KAF/trotskismens globala kontaktytor, aktivt botaniserande
av Sovjets internationella avdelning, erinras.
Även om Jordens Vänners förankring i den internationella
miljöorganisationen Friends of the Earth påminnes.
KAF och Jordens Vänner bor dörrgrannar
vid Heleneborgsgatan i Stockholm.

År 1981 hävdade säkerhetspolisen i Umeå att KAF främst verkade
genom frontorganisationer t.ex. Kvinnogruppen i Luleå och Umeå
miljögrupp. Samma år kom KAF att engagera sig för den oberoende
fackföreningen Solidaritet i Polen. Efter en demonstration i Borlänge
den 19 december 1981 med deltagare från SKP, KAF, VPK,

Miljöpartiet, FPU, CUF bildades Kommittén för Polen-Solidaritet.
Säkerhetspolisen i Falun såg detta som ett försök från SKP och
KAF att starta en ny enhetsfront. Falusektionen kommenterade i
en rapport situationen på följande sätt:

SKP och KAF har som känt stora svårigheter att rekrytera
nya medlemmar och här har man tydligen
räknat med att kunna starta en ny enhetsfront för att
inom denna kunna rekrytera. Förutsättningarna för
att kunna starta en enhetsfront i solidaritetsarbete för
Polens folk måste bedömas som gynnsamma och
kommer säkert att utnyttjas av organisationer som
SKP och KAF.(589)

Den 10 december 1983 övervakades en demonstration arrangerad
av Kommittén Polen-Solidaritet med stöd av SP. (590)

Följande stycke ur kommisionens rapport illustrerar väl dock mest Säpos förvirrade syn på vänsteraktivister mer än det säger något om KAF:s verksamhet:

År 1975 registrerades en man som sektionen i Umeå menade
”förefaller ha funktion som kan anses som ledande” inom KAF.
Följande uppgifter låg till grund för detta: I november 1973 deltog
han i ett debattmöte mellan RMF och KFML(r) där han enligt en
källa ”gjorde ett starkt framträdande på mötet”. År 1974 uppgavs
mannen tillhöra RMF i Umeå men 1975 skulle han ha deltagit i
KFML(r):s 1 majdemonstration. I september 1975, slutligen, konstaterade
säkerhetspolisen att mannens bil fanns parkerad utanför
bokhandeln Röda Rummet i Umeå samtidigt som RMF:s interna
söndagsmöte pågick. Sammantaget kunde detta alltså enligt säkerhetspolisen
tolkas som att mannen intog en ledande ställning inom
RMF/KAF.(665)

Vidare står det i rapporten så här:

Ett återkommande inslag i rapporteringen från Umeå var farhågor
över att KAF hade fått in en fot på den socialdemokratiska tidningen
Västerbottens Folkblad. Från Umeå rapporterades också år
1977 att KAF bedrev verksamhet på Vårdskolan samt 1981 att
KAF:s barnstugegrupp i Umeå kritiserat de socialdemokratiska
kommunalpolitikerna för bristfällig barnomsorg. Samma år bildades
Kommittén för Polen-Solidaritet som av säkerhetspolisen i Falun
betraktades som ett försök från SKP och KAF att starta en ny
enhetsfront. Vid mitten av 1980-talet intresserade sig säkerhetspolisen
för förekomsten av SP-medlemmar i Isolera Sydafrikakommittén
(ISAK) och Stoppa Rasismen.

Intressant?

Media: VF, Östran,
SVT, Dagens PS, SVD,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Advertisements
  • Hanna

    Suveränt igen!

    Här ser vi klart och tydligt ännu ett exempel på Säpos brunblåa grundpelare samt att de inte har särskilt bra koll på ”främmande makters” kopplingar till olika svenska vänstergrupper.

    Skulle Sovjet, Kina eller någon annan inflytelserik främmande makt ha stött svenska trotskister? Påståendet är skrattretande. De skulle nog snarare ha kunna ha misstänkts att överväga att bekämpa dem, med våld om så hade krävts…

  • Pingback:   Stieg Larssons testamente — Mullvaden()

  • HB

    Utmärkt!

  • Hanna: Finns ju flera exempel på att svenska vänsterextremister förberedde för ett sovjetiskt maktövertagande. Bla upprättande av fängelsehålor osv. Självklart hade en stor del av de svenska kommunisterna agerat Quislingar och bistått Sovjet vid en invasion. Allt annat tal är bara historieförfalskning för att bättra på ett skamfilat rykte.

  • Anders_S

    Kapten Nemo: Nej, det finns inga sådana bevis överhuvudtaget.

    Å andra sidan har det ingenting att göra med trotskister som SP/KAF. Vi var ju motståndare till Sovjetsystemet och Stalin. Är fortfarande motståndare till den typen av regimer.

  • Pingback: Socialistiska Partiet om Stieg Larssons testamente | Svensson()

  • Pingback: Stieg Larssons miljonarv till SP? « Trottens Betraktelser()

  • Hanna

    Kapten Nemo:

    Precis som Säpo lyckas du inte skilja mellan vänstergrupper.

    Googla lite på Trotskij (stavas Trotsky på engelska), om hur han dog, vem som mördade honom och varför. Läs sedan en bok om Stalins utrensningar om du inte har hört talas om dem. Om du har tid, läs dessutom George Orwells Hyllning till Katalonien. Återkom sedan.

    Jag är inte trotskist själv, men verkar åtminstone ha lite bättre koll än du på historien om Sovjet och trotskisterna.

  • Pingback: Jag kände Stieg Larsson | Svensson()