Allt mitt är ditt – de två liberalismerna, del 2

Här är det andra av mina inlägg som i sin helhet är från boken allt mitt är ditt av Johan Söderberg. Köp boken och läs den, den är ett måste för alla vänstermänniskor som är intresserade av fildelningsdebatten.

De två marknadsliberalismerna och fri information, del 2

Carl Mengers bok Principles of Economics kan kasta ljus över den motsättning som liberalismen går till mötes i informationssamhället. Verket skrevs 1871 och anses allmänt tillhöra en av milstolparna inom den liberala, ekonomiska skolan. Menger sa att privategendomen är befogad eftersom människornas behov överskrider deras tillgångar. Dock medgav han att det fanns undantagsfall där resurserna är större än behoven. Ett exempel som han nämnde var vattnet i en flod. Dricksvattnet finns i sådant överflöd att alla kan släcka sin törst. Enligt Menger agerar människor som kommunister i dessa fall lika säkert som att de inte gör det när brist råder. För läsare på artonhundratalet var spekulationerna kring överflödet av dricksvatten mest en kuriosa i en längre utläggning om privategendomen. Bristen var i det närmaste allenarådande precis som nödvändigheten av den privata egendomen. Men i dag är en av de viktigaste handelsvarorna i världsekonomin information och information finns lika rikligt på internet som vatten i Niagarafallet. Det får långtgående konsekvenser eftersom den klassiska ekonomiska teorin utgår ifrån en allas-kamp-mot-alla om bristfälliga ekonomiska resurser. Resonemanget har betydelse inte enbart för ekonomisk teori utan även för den liberala politiska filosofin.

Mitt påstående kan illustreras med den nyliberala tänkaren Robert Nozick. För honom var marknaden en spontan skapelse av enskilda individers fria och själviska handlande. Människor byter saker med varandra därför att det gynnar dem. Över tid leder de frivilliga utbytena till ekonomiska ojämlikheten För att upprätthålla en politiskt bestämd fördelning av välståndet i strid med hur resurserna fördelas på marknaden måste en utomstående makt ingripa och förhindra samtyckande, vuxna individer från kapitalistiska handlingar. Nozicks slutsats var att alla förvanskningar av den fria marknaden, och dit räknade han allt från socialdemokratisk fördelningspolitik till sovjetiska femårsplaner, leder till politiskt tyranni. Andra filosofer har kritiserat Nozicks resonemang på flera punkter. En svaghet är att han bortsåg från att privategendomen redan förutsätter en stat med befogenhet att bruka våld. Även om det går att göra många invändningar mot Nozick vill Jag medge att hans argument är intuitivt slagkraftigt. Hans tankegång får intressanta konsekvenser när tesen tillämpas på en marknad i information. Medieforskaren Richard Barbrook har satt fingret på den ekonomiska logik som dominerar på internet. I en ekonomi där resurserna är outtömliga och folk både kan lämna bort sin information och behålla den saknas incitament för att ingå marknadsutbyten. Om två parter inleder en marknadsmässig transaktion med varandra kommer de endast att få tillgång till information av motsvarande värde som de själva är i besittning av. Om de i stället ger bort kopior och alla andra i nätverket gör likadant kommer samtliga att ha tillgång till en större mängd information. Richard Barbrooks tankeexperiment bekräftades i efterhand av fildelningsnätverken. Det ligger i de enskilda fildelarnas egenintresse att ge bort sina filer gratis och därmed få tillgång till andras filer utan kostnad. Uppsöker individerna en betaltjänst kommer de omöjligen att kunna tillgodogöra sig lika mycket material. Barbrooks insikt vänder ut och in på Robert Nozicks resonemang. I det här fallet är det inte en fri marknad utan en gåvoekonomi som närmast motsvarar individernas egenintressen. För att parafrasera Nozick: Upprätthållandet av en marknadsekonomi i information tenderar mot tyranni eftersom en stat måste ingripa och förhindra samtyckande, vuxna individer från socialistiska handlingar. Statens roll som garant för privategendomen ser nu helt annorlunda ut. I vanliga fall har rättsväsendet en relativt enkel uppgift. Ordningsmakten behöver endast backa upp ägarens intresse av att förhindra tjuveri. Med immateriell egendom är situationen den omvända. Polisväsendet måste beivra äganderätten mot innehavaren av informationen för att förhindra henne från att dela med sig av sina egna tillgångar. Politisk liberalism hamnar i konflikt med ekonomisk liberalism när ständigt mer övervakning behövs för att upprätthålla en marknad i information.

Johan Söderberg

Intressant?
Bloggat om relaterade saker: Alliansfritt, DeepEd, Anna Troberg, Kulturbloggen,
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!