Björklund förtjänar ingen respekt

SVD:s ledarsskribent PJ Anders Linder menar att Bjrörklund förtjänar respekt. Jag kan faktiskt inte förstå varför. Linder räknar upp en rad områden där svenska elever försämrat sig de senaste 10-15 åren som exempelvis:

  • Skolverkets (SV) nationella utvärdering, NU-03, påvisar försämringar i läsförståelse, matte och kemi. (28/10 2004).
  • Svenska åttondeklassare har sjunkit ned under genomsnittet enligt jämförelserna i undersökningen Timms 2003. Åttorna är ungefär lika bra i matte och naturvetenskap som sjuorna var 1995. (13/12 2004).
  • Högskoleverket (HSV) konstaterar att gymnasister väljer bort franska och tyska av taktikskäl och att många som börjar läsa engelska på högskolan har problem med att skriva. (8/3 2005).
  • HSV yttrar sig starkt kritiskt om den nya lärarutbildningen. ”Det är tveksamt om [studenterna] får de kunskaper och den fördjupning som krävs för att utöva läraryrket.” (21/3 2005).
  • Mer än varannan högskolelärare anser, enligt SV, att unga studenter är sämre förberedda än för 5–10 år sedan. Endast var tionde anser att de är bättre. (30/11 2005).
  • SV konstaterar att var fjärde 20-åring inte har slutbetyg från gymnasiet och att var tredje inte når behörighet för universitet och högskolor. (19/12 2005).
  • Göteborgs-Posten rapporterar att mer än hälften av nybörjarna på Chalmers kört på första mattetentan: ”Det är det sämsta resultatet någonsin.” (17/3 2006).
  • SV publicerar statistik över niornas slutbetyg: ”Andelen behöriga till gymnasieskolan är den lägsta på tio år.” (14/8 2007).

Det är förmodligen ganska riktiga uppgifter, men Linder funderar inte ett ögonblick över orsaken till denna försämring bland svenska elever. I början av 1990-talet genomfördes omfattande besparingar i den svenska skolan, vilket ledde till försämrad kvalitet. Därefetr har det skett omfattande privatiseringar i skolan som lett till en klassmässig uppdelning av undervisningen. Något som lett till avsevärda skillnader mellan skolor. Jag misstänker att dessa två sake har med försämringen av svenska elevers resultat att göra. Men varken Linder eller Björklund bryr sig om vad som faktiskt hänt utan brukar mest yra om ”flumskolan” och en massa annat trams utan egentlig relevans.

Och, nej, Björklund har inte försökt vända debatten, i all fall inte med hjälps av sanningen. Han har förvrängt en debatt med hjälp av lögner och fördomar. Han förtjänar verkligen ingen respekt. Int enog med detta han nonchalerar all forskning om lärande och vill införa saker som förmodligen kommer att göra skolan än sämre. Basen för hans agerande är fördomar, förutfattade meningar och okunskap:

Skolminister Jan Björklund ­uppfattar verkligheten som om Sverige har ett av de sämsta skolsystemen i världen. Fakta ser ut på ett annat sätt.

OECD lanserar årligen en översikt där man jämför 31 länders utbildningar. Det är särskilt ländernas utbildning sedda med ekonomers ögon som är i fokus, som till exempel utbildningsinvesteringar, befolkningens utbildningsnivå, studiedeltagande och genomgångna utbildningar.

När man summerar läget i de mer än femton tabeller för vart och ett av dessa jämförelseområden hamnar Sverige etta, tvåa eller trea. De två områden som utbildningsministern brukar ondgöra sig mest över – de ungas kunskapsresultat i grundskolan och den situation som råder kring eleverna – faller i dessa breda jämförelser ut lite sämre.

Sverige får sammanräknat över många jämförelser en rang som placerar landet på elfte respektive sjunde plats bland de 31 länderna.

Den faktaredovisning som gjorts inom Skolverket (Internationella studier under 40 år) visar att ­internationella kunskapsmätningar under mycket lång tid vanligen placerar Sveriges ­ungdomar något över eller klart över genomsnittsresultaten.

[…]

Utbildningsministern påstår att Sveriges skolungdomar är sämst disciplinerade i världen. Fakta är att OECD:s senaste kartläggning (2003) av hur arbetssituationen ser ut i klassrummen visar att arbetsron finns i högre grad i vårt land än i de flesta andra länder i jämförelsen.

Med den osakligt grundade synen på disciplin i de svenska skolorna arbetar regeringen för att lärare ska ta hårdare tag för att få ordning på eleverna.

Nyligen presenterad forskning om hur lärare korrigerar eleverna i skolorna visar att den vänliga, uppmärksammande och tillrättavisande dialogen mellan ­lärare och elever – som utvecklats i svenska skolor under slutet av 1900-talet – är effektiv (Samuelsson, Störande elever, korrigerande lärare. 2008 och Granath Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker, 2008).

Det är inte bra med en sådan skolminister. En skolminister upplärd i den gamla skolan, vilket uppenbarligen gett en del brister i kunskapsnivån, i all fall om lärande och om skola och utbildning. Jan Björklund förtjänar verkligen ingen respekt för sin arrogans, okunnighet, lögnaktighet och brist på nyanser. Snarare förtjänar han tillrättavisanden och fördömanden.

Intressant?
Bloggat: Alliansfritt, Bulten i Bo,
Borgarmedia: DN,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • LArs

    Att vi placerar oss strax över genomsnittet vad gäller kunskaper hos våra elever är inte relevant om man ser till att vi sjunker i listan för varje år som går.

    Sen undrar jag vad privata skolor har med saken att göra? Det är väl känt att ‘problem’-skolor får avservärt mer pengar per elev men kan ändå inte styra upp verksamheten.

  • Pingback: Stalkers riskerar snart f‰ngelse | Jinges web och fotoblogg()

  • Henrik

    Det fattar väl vem som helst att en segregerad skola skapar sämre standard. Att sätta alla med stabila hemförhållanden och rika välutbidade föräldrar på ett ställe skapar en helt annan dynamik i klassrummet än en blandad skola.

    Vad gäller resursfördelningen så är de svåra skolorna i skriande behov av fler resurser. En lärare med 30 elever är inget ovanligt.

    Alla nötter som uttalar sig om skolan i borgerlig riktning har inte det minsta koll på vad som sker i skolan. Är det konstigt att fp inte längre kallas ”lärarpartiet”?

  • Jens

    Man kan ju fundera på vilken roll den hårdföra debatten har spelat inne på skolorna?

    Det finns givetvis många inne på skolorna som tilltalas av Björklunds perspektiv och det har blivit okej för dem att lufta dessa på ett annat sätt än förut. Situationen på skolorna har polariserats, och här tror jag också man kan finna skälet till att lärarna varit så tysta.

    I en kommunaliserad skola har givevis lokala politiker också ett intresse att hänga på och driva en agenda som förordar enkla lösningar.

    Att resultaten faller, skulle alltså kunna förklaras med att de värderingar som Björklund förespråkat i tio år, faktiskt redan fått ett genomslag i skolvardagen. Det är också värderingar som en majoritiet av riksdagspartierna och riksdagsmän/kvinnor av alla kulörer stöder.

    Att resultaten faller med Björklunds medicin, ligger också helt i linje med de konsekvenser som pedagogisk grundforskning visat.

  • Pingback: Vårdnadsbidrag = extra semester | Svensson()