Skip to content

PJ Anders Linder tycker att lögner om skolan är okej

PJ Anders Linder anser att det finns problem i skolan. Han har rätt, det är uppenbart att resultaten sjunkit i den svenska skolan de senaste 15-20 åren. Men är detta verkligen resultatet av det som av Linder och och den folkpartistiska lögnaren Jan Björklund kallar ”flumskolan”. Jag tror inte det. För det första är det verkligen oklart vad den gode folkpartisten menar med detta begrepp. Eller för den delen vad PJ Anders Linder menar. För det andra infördes en ny typ av undervisning, som skiljer sig från den gamla odemokratiska och ojämlika disciplinskolan, gradvis från 1960-talet och framåt. Den nya skolan kom att utgöra grunden i den utbildningsexplosion vi såg i Sverige under 1960- och 1970-talet.

Dessutom var den en del av grunden i den utjämning mellan klasserna som skedde under dessa år. Något som resulterade i att allt fler arbetarbarn tog sig in på högre studier och att klassresor blev vanligare i Sverige. Således en positiv utveckling där den nya mer demokratiska och jämlika skolan, som använde sig av nya forskningsrön inom pedagogik, spelade en betydelsefull roll. Det är denna positiva utveckling Jan Björklund och hans anhängare vill stoppa vad det verkar. Man vill ha tillbaka gamla dagars disciplinskola och gamla dagars stillastående klassamhälle. Rik ska förbli rik och fattig måste förbli fattig. Skomakare, bliv vid din läst! tycks vara Jan Björklunds och PJ Anders Linders måtto.

För att uppnå detta så drar sig inte Björklund och hans anhängare för att ljuga, bortse från forskning och låtsas som att de åtgärder man vidtagit under de senaste åren har haft effekt. Det har de inte. Inga sådan belägg finns. Man bortser ockås helt vad det var som hände när resultaten i skolan började sjunka. I början av 1990-talet genomfördes omfattande besparingar i skolan. Besparingar som än idag inte komspenserats utan resultaten av dessa har permanentats. De sämre skolprestationer som kunnat mätas på grund av detta har varit argument för ökad privatisering och nu för återinförande av den gamla odemokratiska och samhällsbevarande skolan.

Varken mer privatisering eller en återgång till en gammaldags skola kan dock hjälpa upp resultatetn. Dessa två åtgärder komemr istället att leda till ökade klassklyftor, segregation och ojämlikhet. Den demokratisering och modernisering av samhället vi såg på 1960-talet och 1970-talet vänds i sin motsats och Sveriges utbildningssystem komerm att hmna allt mer på efterkälken när man jämför med andra länder. Björklunds politik leder med ganska stor säkerhet alltså till motsatsen till det han påstår.

Om man verkligen ville förbättra den svenska skolan skulle denna istället tillföras resurser. Frö man vet att mindre klasser, fler lärare och mer annan personal på skolorna innebär bättre reultat. I motsats till det mesta som Björklund säger är detta vetenskapligt välbelagt. Men det strider väl mot den borgerliga skattesänkarpolitiken kan man förmoda:

I andra avsnittet, som sändes i söndags, avfärdade majoriteten av 71 professorer i pedagogik de åtgärder regeringen lanserat. Möjligen kan en statlig skolinspektion göra nytta, trodde forskarna. Men tidiga betyg och nationella prov och sanktioner mot störande elever kommer nog varken att förbättra ordningen eller höja kunskapsnivån.

Däremot påpekar många att fler lärare och mindre klasser antagligen skulle göra susen, både för ordning och kunskap. För detta finns också stöd i Skolverkets rapport Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat (2002).

Men en sådan satsning krockar med skatter som ska sänkas och hushållsnära tjänster som ska subventioneras. Piskan är billigare.

Piskan kan måhända vara billigare, men den kommer inte att ge en bättre skola. Den kommer att ge gamla tiders klasskiljande skola tillbaks. Gamla tider odemokratiska, otrevliga och obehagliga disciplinskola.

För sådana som PJ Anders Linder och Jan Björklund, som tycker det är helt okej för att uppnå tvivelaktiga mål kan man faktiskt inte känna annat än förakt. De villåtgärda problem som inte ens fins med lösningar som inte fungerar och använder lögner för att nå detta mål. Ett mål som innebär ett mer segregerat samhälle. Ett tydligare klassamhälle. Istället brode det som är det verkliga problemet åtgärdas. De nedskärningar som genomfördes på 1990-talet och den därpå följande privatiseringsvågen är de verkliga orskerna till det försämrade resultatet för de svenska skolorna (som ändock tillhör världens bästa). Det är detta som borde åtgärdas med stopp för privatiseringen och satsningar på fler lärare och mindre klasser.

Intressant?
Bloggat: Jinge,
Borgarmedia: AB,SVD, DN1, DN2
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,

Relaterat:

  1. Jan Björklund – icke trovärdig
  2. Marknaden inte bra för skolan
  3. Björklund förtjänar ingen respekt
  4. Lögnaren Jan Björklund

Postad i Skolpolitik, Utbildning.

Etiketter , , , , , , , , , , .

Av Anders_S – 7 september, 2008

  • Max

    Om man ska förbättra elevers kunskapsnivå så kan ju staten skicka politikerna på studieresor till PISA studiens främsta länder. Jag vill minnas att Hongkong, Sydkorea och Finland ligger i topp i alla kategorier.

  • johan

    Så du menar att krav är odemoratiskt. Tycker du det är ok att Sverige är genomsnittligt i nämnda undersökningar? Jag kan upplysa om att det kommer att vara nödvändigt att tillföra eliten om Sverige skall kunna konkurrera med Kina, USA och andra forskningsnationer i framtiden. Och för det krävs mätbara resultat. Heder åt Björklund som vågar angripa en socialdemokratisk helig ko som flumskolan.

  • Bazooka

    Vad är flumskola?

    Jinge undrar över vad en flumskola är?

    Jag är född på 40-talet och har gått i enhetsskolan, gymnasiet och har examen på universitetsnivå. Jag har två barn, som gått i skolan på 80-talet.

    Jag kommer från arbetarmiljö och tycker att den idé, som socialdemokraterna hade att alla oavsett bakgrund skulle få möjligheta att studera var utomordentlig. En idé som man förmodligen fortfarande har men som gick förlorad genom experimenterandet med den svenska skolan på alltför många unga människors bekostnad. Jag antar att experimenterandet har grundat sig på diverse fantastiska forskningsresultat, som utgått ifrån tron att alla elever är rationella, har nått samma utvecklingsfas vid samma ålder, inte har ‚Äúmyrer i baken‚Äù och att läraren i denna miljö naturligt har allas uppmärksamhet. Läraren behöver bara finnas till för sina elever och stötta dem i sin hunger efter kunskap och då är det inte så noga med ämneskunskapen. Vidare skulle betyg vara skadligt och leda till en sorteringsskola och de som presterade låga betyg skulle få men för livet.

    Som 40-talist har jag blivit utsatt för betyg under hela min skol-/studietid och vi är förmodligen historiskt sett den mest välutbildade generationen trots betyg, trots mycket välutbildade lärare (bl a lektorer, docenter och civ.ing på gymnasiet) och trots lärare med auktoritet . Beträffande betygen hade vi en betygsskala i sju huvudsteg med +/-/? i varje steg vilket medförde en liten extra ansträngning direkt syntes i betyget.

    Då jag har mött mina barns lärare för att få ett utlåtande om deras prestationer så kan man säga att ingen lärare har varit uppriktig och helt enkelt inte vågat leverera ett ‚Äúobjektivt‚Äù omdöme.

    Nu till flumskolan som kanske bäst åskådliggörs av ett möte jag hade på 80-talet med mina barns skolas vise rektor, ansvarig (S) för skolfrågor och ekonomiansvarig i kommunen. Jag bad att för möta dessa människor och höra mig för om vad man ville med skolan ,då jag upptäckt att min son i matte fick använda kalkylator vid bråkräkning, min dotter klagade på att läraren misslyckades med näst intill samtliga fysikexperiment, att man fick rätta varandras prov (nån professor som hitta på kan man tro), att det verkade som halva lärarstyrkan var sjukskrivna och en kader av vikarier passerade skolan och att alltför många elever gick ut nian utan att ha fyllödiga betyg för att kunna komma vidare i livet.

    Jag kommer fortfarande upprörd ihåg svaret från den politiskt (S) ansvariga för skolan då jag frågade ‚Äú Hur har ni tänkt er skolans uppgift då de elever om går ut skolan kommer att i konkurrans med andra söka jobb, skaffa vidareutbildning mm‚Äù

    Jag fick följande svar ‚ÄúKonkurrens (sagt med harm och förakt), vi vill att eleverna skall komma ut ur skolan som bra människor‚Äù. I orden ligger att kunskap inte är viktigt.

    Det som vänstern har åstadkommit med skolan är att man offrat unga människor på ideologins altare och just bidragit till det som man kämpar emot, nämligen klassamhället. Man skulle kunna vara synisk och påstå att vänsterns skolpolitik är till för att uppehålla klassamhället och därmed motivera sin egen fortlevnad.

  • Pingback: Bjˆrklund skadar skolan och Folkpartiet | Jinges web och fotoblogg

  • TS

    Märkligt att du refererar till Linders artikel utan att diskutera det som han framförallt belyser! En sak man nämligen verkligen kan fråga sig är varför P1 endast jämför Björklunds förslag med just svenska forskares åsikter? Det finns ju en enorm krets av forskare i andra länder. Jo det är såklart för att just den svenska pedagogiska foskningskåren är en så tydlig motpol till Björklunds förslag. Det är dock oseriöst att bara referera till forskare i ett enda land och dra slutsatser ifrån det. (Jag undrar t ex hur annorlunda mina egna examensarbeten sett ut om jag endast tillåtit mig referera till svensk forskning!)

  • Henrik

    Bazooka:

    Men det FINS INGET SOM VISAR på att betyg ger bättre kunskap. TVÄRTOM! Du kan tycka vad du vill, världen och fakta förändras inte för det.

    Själv föredrar jag ”bra människor” framför konkurrenskraftiga (dvs duktiga och lydande undersåtar år kapitalistklassen). Att du inte gör det är mest sorgligt.

    Det är uppenbart att dagens huvudproblem är skolans undermåliga resurser. Det säger i stort sett alla som jobbar inom skolan. Tyvärr insisterar förståsigpåare utanför skolan att hävda motsatsen.

  • Per Hallin

    Min definition av flumskola är avsaknad av rimliga krav, prov och betyg.
    Du hänvisar till förra söndagens P1 där 71 % av professorer i pedagogik ansåg att t.ex. betyg har någon nytta för att höja kunskapsnivån. P1 var minst sagt tendentiöst eller direkt okunnig med hänsyn till frågan.
    Det är knappast betyg eller prov som i sig ger elever i skolan ökad kunskap (även om t.ex. prov är en del av inlärningen). Betyg är ett sätt att mäta kunskap hos elever och knappast ett mål i sig utan snarare ett medel/verktyg. I ett vetenskapligt perspektiv har P1 ställt en fråga som saknar validitet. Ska betyg kritiseras så är det för dess reliabilitet (d.v.s. hur precist det mäter kunskap, vilket i ett vetenskapligt perspektiv kan ifrågasättas).

    Om utbildningen i Sverige inte har betyg och prov som medel, kommer vi att ha väldigt svårt att mäta och jämföra. Detta kan inte ens en flumpedagog ifrågasätta.

  • Henrik

    1 miljard kronor på att du inte är lärare, Per.

    Hur mäter man kunskap i betyg? Tänk nu efter. Det är ju lärarens insikter och erfarenheter som gör att hon/han kan sätta betyget. Läraren vet alltså redan innan betyget är satt vad eleven kan.

    Du biter dig alltså själv i svansen.

    f.ö. är prov DEFINITIVT inget sätt att underlätta inlärning. Ännu en gång: 1 miljard kronor på att du inte är lärare.

    Blir så jävla lack på folk som går runt och tror en massa om saker de har noll koll på. VAd ska du skriva om nästa gång, Per? Värmen på en glasmästares ugn, och varför det är bättre med handblåsning än fabriksglas?

  • Per Hallin

    Tråkigt att Henrik inte bemöter mina argument riktigt seriöst. Om du läser mitt inlägg ordentligt så ifrågasätter jag faktiskt betygens reliabilitet. Jag skriver INTE (som du påstår) att prov underlättar inlärning.

    Om vi inte har prov och betyg, vad föreslår du istället?

    Varför ska bara lärare ha synpunkter på skolan och hur arbetet styrs. Om jag som pappa till fyra barn inte har något att säga till om i den svenska skolan, undrar jag varför vi har folkvalda politiker som vi kan och bör påverka med opinion (som denna blogg t.ex.).

    För övrigt skulle jag kunna sätta en slant på att du saknar behörighet och knappast har haft ett vanligt jobb utanför skolan.

  • Janne

    Varför inte ta ledigt en vecka och besöka någon av våra skolor. Ett ypperligt tillfälle att bilda sig en egen uppfattning hur det kan vara i skolan idag. Varför nöja sig med 2-3:e hands uppgifter? Kanske skulle pseudodebatten bli en verklig debatt.

  • Max

    Jag håller med om att man måste titta utomlands. Studera de länder som ligger i topp i PISA, Finland om man inte vill flyga så långt. Hongkong ligger i toppen och det är ett extremt resultatbaserat system där provresultat skiljer agnarna från vetet, så att säga. Fast det är klart, i Sverige så kan ju alla allting precis lika bra som alla andra.

  • Sture Eriksson

    I och med Kinseyrapporten, PISA och TIMSS föreligger nu de fakta som krävs för en kompetent skoldebatt. Se ”Sture Erikssons hemsida”

  • Ingemar

    Vänsterns skolpolitik är självdestruktiv. Det är främst arbetarbarnen som förlorar på att man inte ställer krav på att eleverna lär sig något.

    Det individuella programmet, som är avsett för några få skoltrötta elever, blev 2005 gymnasieskolans största program i Stockholm. Och det är knappast överklassens barn som går där. Det ligger i farans riktning att IV blir en samlingsplats för skoltrötta arbetarbarn där man utbildar dem till arbetslöshet.

    Och inte ens då, 2005, när IV blev störst och strålkastaren verkligen lyste på problemet, kunde vänstern medge att något är fel. Erik Nilsson som då var socialdemokratiskt skolborgarråd hävdade att det var det tredje största om man räknar alla år (!).

    Falsk matematik, som Peps Persson sa.

    Inte ens en struts skulle kunna borra ner huvudet djupare i sanden.

    Jag tror på fullt allvar att den generation som växer upp nu har ett jätteproblem framför sig. Det finns 300 miljoner indier och över en miljard kineser som vill ha deras jobb. Bara i Indien utbildas det fler civilingenjörer än det finns svenskar. Varje år!

    Här har vi skolpolitiker som tycker det är fel att mäta att eleverna lär sig något.

  • Anders_S

    Ingemar: Jag vet inte riktigt vad IV-programmet har med detta att göra. Jag är mot IV-programmet. Det är en del av den nedrustning av skolan som skett sen början av 1990-talet. En del av de borgerliga privatiseringar och nedskärningar som högerpartier (inklusive mp) och sossar stått bakom.

    Sossarna är som sagt var inte heller vänster, utan för en borgerlig politik. Också på skolområdet.

« »
Ansvarig utgivare