Bo Rothstein dömer ut nyliberalismen

Finanskrisen i USA är nyliberalismens fel. Det menar professor Bo Rothstein i en debattartikel i SVD:

Den finanskris som nu drar över världen är ett mysterium för många. Inte minst måste den vara ett mysterium för alla de nyliberala ekonomer som så länge och så högljutt predikat den amerikanska ekonomiska modellens överlägsenhet.

USA:s modell, också kallad ”the Washington consensus” med låga skatter, svaga regleringar, stora inkomstskillnader och en minimal välfärdspolitik har i otaliga rapporter under de senaste tio åren framhållits som den modell som världens övriga ekonomier, inte minst den svenska, borde försöka efterlikna.

Att USA:s regering nu tvingas till vad som inte kan beskrivas som annat än ett förstatligande av stora delar av den finansiella sektorn är naturligtvis paradoxalt, men från alla dem, ingen sagd och ingen glömd, som under åren prisat denna ekonomiska modell är det nu tyst så att det dånar.

Det intellektuella civilkuraget hos den stora kader nyliberala ekonomer och intellektuella det här handlar om imponerar inte. Var är de självkritiska analyserna av hur fel ni har tänkt?

Jag håller med. Rothstein ångar sen vidare med att påstå att det är själva avsaknaden av en välfärdsstat av nordisk modell som är själv problemets kärna i den nuvarande US-amerikanska finanskrisen. Jag är inte så säker på det. Välfärdsstat eller inte välfärdsstat, kapitalismen kommer regelbundet i kriser ändå. Däremot så innebär en välfärdsstat förmodligen att verkningarna av en sådan kris blir mildare för den vanliga människan, för de fattiga, för arbetarna. I USA är det de fattigaste som som i slutändan får betala hela notan för bankkrascherna. I en välfärdsstat kan kanske kostnaderna fördelas mera jämt.

Men krascher, kriser och lågkonjunkturer är så att säga en del av kapitalismen. Inte förrän denna avskaffas kan vi slippa finanskrascher och andra kriser orsakade av det kapitalistiska systemet.

Läs gärna Benny Åsmans skriverier i frågan: Har kapitalismen fått fnatt? 1, 2, 3 och Ett ekonomiskt Pearl Harbor

Intressant?
Borgarmedia: SVD, DN, SDS,
Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • I ett svep har praktiskt taget varenda politiker, ekonom, börshaj och banktopp droppat nyliberalismen.

    I Sverige där vi har världens mest bokstavstroende nyliberaler så kan vi ju snarare förvänta oss att de ska skylla på att det inte varit ”tillräckligt mycket nyliberalism” eller något sådant. Slår vad min ena hand på att det kommer dyka upp nyliberala bloggare som hävdar att finanskrashen berodde på någon reglering här eller där, eller varför inte fiatvalutan?

  • Anders_S

    Alex: Jag har redan sett den invändningen. Från Johan Norberg-wannabees.

  • Skatt är Stöld

    Slår vad min ena hand på att det kommer dyka upp nyliberala bloggare som hävdar att finanskrashen berodde på någon reglering här eller där, eller varför inte fiatvalutan?

    tja, det är ju yttrst vad den här krisen beror på. Om man hade haft marknadsräntor, dvs om räntan hade bestämts av utbud och efterfrågan, så hade man aldrig ha haft någon gigantiska kreditexpansionen.

    På en fri marknad skulle ränta aldrig falla ner till 1%, vilket var vad FED höll räntan i nästan två år. Det är som när borgarna körde upp räntan till 500% i början av 90-talet. Det var också väldigt negativt för ekonomin. Så skulle aldrig skett om räntan hade prissatts efter sparvilja.

  • Pingback: The Wall Street Shuffle | Arvidfalk.se()

  • Lucas

    Konkurser är ett regelbundet element på den fria marknaden. Stora krascher är inte det – för det så behövs det statlig reglering.

    Ta exempelvis en av de problematiska regleringarna som ledde till denna krasch.

    Efter den stora börskraschen 1929 förlorade många amerikaner sina besparingar då deras banker gick omkull efter misslyckade spekulationer på börsen. 1933 kom staten med en enkel lag som sa att banker som lånade in pengar (dvs. höll folks sparkonton) fick inte syssla med spekulation (dvs. all from av investment bankning). Låter rimligt, eller hur? Men det var det inte som det skulle visa sig.

    Som en konsekvens hade investmentbankerna ingen egen säkerhet i formen av inlånat kapital utan var tvungna att lita på de externa säkerheter de hade (exempelvis bostäder) som helt berodde på deras uppskattade marknadsvärde. När värdet på säkerheterna föll så var de körda. Allt var spekulation som ledde till att den minsta rörelsen neråt var katastrof för investment bankerna. De blev hyperkänsliga för marknadsrörelser och det i sin tur tryckte ner bostadsmarknaden.

    I slutändan med mål att skydda småsparare från att sätta in sina pengar i riskabla banker så har de lyckats med att förstöra den amerikanska bostadsmarknaden.

    Den här lagen var inte den enda orsaken förstås – det finns fem-sex lagar som tillsammans har ansvaret. Jag försöker inte redovisa orsakerna här, utan min poäng är att oavsett hur goda avsikter politikerna må ha är de inte allvetande. Regleringar som kan te sig vettiga idag kan vara orsaken till nästa stora kris.

    Marknaden å andra sidan – när den får operera helt fritt – anpassar sig hela tiden. Det blir konkurser men aldrig stora krascher.

  • Pingback: I Armanikostym och h‰stsvans | Jinges web och fotoblogg()

  • Pingback: Alliansupproret » S lurar sig själva eller oss?()