Uppklarade brott inte detsamma som en bra verksamhet

Man kan inte utifrån antalet uppklarade brott avgöra om en polisverksamhet är bra eller inte. Inte heller kan man utifrån en dags polisverksamhet eller en dags brott avgöra hur stor andel av brotten som klaras upp. Inte heller kan man utgå från att antalet anmälda brott är detsamma som antalet begångna brott. Ta bara mordstatistiken. Det anmäls över 200 mord varje år. Men det verkliga antalet mord är hälften av 200, 100 stycken per år. Det finns överanmälningar när det gäller många olika typer av brott, misshandel är ett sådant brott.

Därför är sättet som journalisterna i Kalla Fakta och i SVD använder BRÅ:s statistik totalt felaktigt (om nu Kalla Fakta räknar på samma sätt som SVD). Man kan inte utifrån antalet anmälda brott se hur många brott som begåtts. Därför är uppklarningsandelen som man räknat ut (eller är det BRÅ som gjort det) helt enkelt fel. Den är för låg. Om man använde antalet anmälda mord som utgångspunkt skulle uppklarningsprocenten för mord vara under 50%. I verkligheten är den nästan 100%. Om man ska tro SVD så presenterar Kalla Fakta faktiskt bara gallimatias och dumheter. Eller så är det bara SVD som presenterar tokigheter? Oavsett vem det är så saknar deras beräkningar faktiskt verklighetsanknytning, relevans och substans.

Att utifrån en dags anmälda brott räkna på samma vis blir ännu mer fel. Antalet anmälda brott kan variera mycket och antalet uppklarade per dag också.

Dessutom vill jag påpeka att den bästa polisverksamheten är inte den som klarar upp många brott, utan den som ser till att inga brott sker och som hjälper till med att få brottslingar att inte göra brott igen. Den verksamheten är den bästa och Kalla Fakta:s program eler artikalran i tidningarna berör inte detta alls. Det blir mycket skevt när man inte tar in denna, mycket viktigare del, av polisverksamheten i beräkningen.

Faktum är alltså att det inte är möjligt att det är som Kalla fakta och SVD påstår. Uppklarandeprocenten är inte så låg som 6% och polisens verksamhet kan inte bedömas utifrån en så idiotisk siffra som uppklarandeprocent. En fokusering på uppklarandeprocent riskerar dessutom att snedvrida polisens verksamhet mot brott som är lätta att klarar upp och bort från den förebyggande verksamhet som bode vara polisens högsta prioritering.

Men samtidigt är det förstå så att viss a brott har en mycket låg uppklarandeprocent och det är mycket irriterande när man drabbas av detta eller av nonchalanta och ointresserade poliser.

Intressant?
Borgarmedia: DN, SVT,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Advertisements
  • Göran Johansson

    Hur definierar du en bra polisverksamhet och hur skulle en sådan kunna utvärderas?

  • Anders_S

    Göran J: Det var nu inte syftet med mitt inlägg. Frågan är alltså off-topic och kräver ett alldeles för långt svar för en kommentar. Men du kan läsa några av de ett par hundra inlägg jag skrivit om polisens verksamhet.

  • Georg

    Har träfad några poliser under 40 år – på sistone – 10 år måste jag säga att mestadels är dom relativ primitiva figurer men med makt. Att dom ljuger som alla andra förvånar inte, men att dom kann knapast läsa körkort – det är droppen. Dom är absolut ointreserade av grov brotslighet – kann vara faligt – men hastighets böter o felparkeringar ger klir i kassa o förbätrar statistiken. Det ända raka – fotpatrulerade poliser så at dom är anträfbara o synliga – naturl.vis har också domstolar med ”tolkningar”, inte lagparagrafer att hjälpa grbrott. G

  • Stefan

    Anders, du bygger dina argument på den FELAKTIGA presumptionen att antalet anmälda brott alltid är högre än antalet faktiska brott.

    Saxat från Brå’s rapport från 2008:
    ”- det faktiska antalet brott är oftast högre än i statistiken. Ett undantag är anmälda fall av dödligt våld, där det faktiska antalet är lägre än vad statistiken
    visar.”

    Det troliga är alltså att uppklarningsprocenten för brott inom brottskod ett är t.o.m LÄGRE än de 5,8% som Kalla Fakta kom fram till.

  • Om ett brott anmäls felaktigt räknas det väl som uppklarat när polisen inser att inget brott har begåtts. Man får anta att polisen inser detta i de flesta fall. Alltså blir effekten av ditt påstående om 100% överanmälningar den omvända.

  • Anders_S

    Eldh: Nej så är det inte i BRÅ:s statistik.

    Stefan: Nej, så är det inte. Anmälningarna är i stort sett alltid fler än antalet verkliga brott i BRÅ:s material över anmälda brott. en viss del av dessa är inte brott. Detta gäller för all brott. Men oftast inte med så stora skillnader som med mord. (sen finns det ett mörkertal, men det vet ingen hur stort det är och det kan man alltså inte bry sig om). Ditt citat är taget ur sitt sammanhang och beaktar också eventuella mörkertal. Beaktar man mörkertal så kan det vara som BRÅ säger. Därför stämmer mitt resonemang trots allt alldeles utmärkt.

  • Kristoffer

    Vad gäller anmält brott där det visar sig att inget brott begåtts så lägger man helt enkelt ner utredningen och ingen uppklarning redovisas.

    Vad som kan vara intressant när man läser statistiken över uppklarade brott är att det är väldigt många brott som anmäls som ingen kan göra någonting åt. Några klassiska exempel: man anmäler en person för misshandel men har inga skador eller andra bevis för att någon misshandel skulle ägt rum eller när man anmäler okänd person för misshandel/rån men kan inte lämna något bra signalement på gärningsmannen.

    Dessa två exempel är oerhört vanliga och de allra flesta misshandelsanmälningar ser ut precis så här. Och vad kan polisen göra för att utreda en sådan situation. Om man däremot börjar kolla på grov misshandel och ännu grövre våld så ser det ju dock annorlunda ut.

  • Andres_S:

    ”I statistiken över uppklarade brott redovisas de anmälda brott som polisen, tullen och åklagarna klarlagt och åtgärdat under ett kalenderår. Ett klarläggande behöver dock inte betyda att man har bundit en gärningsman till brottet utan anger endast att ett brott har fått ett ‚Äùpolisiärt klarläggande‚Äù. Till exempel betecknas en anmäld händelse som avskrivs med beslutet ‚Äùbrott kan inte styrkas‚Äù som ett uppklarat brott.”
    – Saxat från BRÅ (http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=23&module_instance=4).

  • Anders_S

    Eldh: Det spelar ingen roll. Felet är precis som jag säger ändå.

    Antalet anmälda mord år 2007 var 258. Av dessa räknas 225 som uppklarade. BRÅ uppger en upklarandeprocent på 64%, men räknar man blir det mer. Det beror på att en del uppklarade fall år 2007 begåtts tidigare år.

    Men det verkliga antalet mord det året var under 100 och uppklarningsprocenten över 90.

    På liknande sätt är det för brott efter brott (De få som kan kontrolleras gentemot rapporter och annan statistik) och det finns anledning att anta att det är likadant för de allra flesta brott.

  • Bo Aphran

    Självklart kan man läsa ut något från uppklarandestatistiken. Att dra det till den nivån att den inte ger någon information alls är ju lika mycket ljug som att påstå att den är det enda instrument vi har för att bedöma hur bra polisen arbetar. Att båda våra två professorer i kriminologi anser att polisen bör effektivisera sin verksamhet och att de inte gör ett tillräckligt bra jobb. Är det också irrelevant? Bör inte de vara lite mer insatta än ni?

  • Anders_S

    Bo: Jag har inte hävdat att man inte kan läsa ut något ur uppklarandestatistiken. Jag har bara hävdat att det inte går att läsa på det sättet som Kalla Fakta gjort.

    Jag anser också att polisen är ineffektiv. Dels beroende på att man tog bort de civilanställda, så polisutbildade människor får arbeta med administration. Dels för att man arbetar på fel sätt, på fel tider och med fel saker. Det har jag skrivit åtskilliga inlägg om.

    Sen är jag inte alls säker på att två professorer vet mer än vad jag vet. Det kan vara så, det behöver inte vara så.

  • Pingback: Morden i Malmö och inkompetent Skånepolis | Svensson()