Bilkrisen kan man förutom att se som en större katastrof för Göteborg med omnejd också se som en möjlighet. Med hjälp av statliga insatser kan man nu ta tillfället i akt och förvandla Göteborg till en föredömlig stad ur klimathänseeende. Detta innebär att alla satsningar på nya vägar avbryts och att bilköp inte ska uppmuntras. Mer pengar satsas istället på att bygga ut järnvägar och spårvägar. Västlänken (tunnel genom stan för genomgående tåg, Göteborgs motsvarighet till Citybanan) påskyndas liksom en ny dubbelspårig järnväg till Borås via Landvetters flygplats. Förläng densamma till Herrljunga och kapacitetsproblemen på järnvägen mellan Göteborg och Alingsås blir lösta genom att en del av tågen till Stockholm kan ta en annan väg.
Likaså bör Bohusbanan byggas ut med dubbelspår, i alla fall till Stenungsund. Viadukten som möjliggör direkttåg från Västkustbanan (från Malmö, Halmstad) till Bergslagsbanan (längs med älven) och Västra Stambanan (till Alingsås, Stockholm) görs också dubbelspårig. Vidare byggs nya moderna bytesstationer i Gamlestaden och Brunnsbo. Dår får folk fler möjligheter att byta mellan spårvagn och pendeltåg. En ny hamnbana byggs utanför tättbebyggt område och den nuvarande hamnbanan görs dubbelspårig ända ut till Volvo Torslanda. När dessa utbyggnader är klara kan Göteborg få ett bra och väl fungerande pendeltågsnät på moderna järnvägar där alla linjer inte ens behöver trafikera västlänken för att bli genomgående och effektiva.
Spårvägen byggs ut till Backa och på norra älvstranden till Lindholmen och Eriksberg. Gamla spårvägslinjen till Bräcke återskapas och förlängs till Eriksberg. En ny tunnel för spårväg mellan Lindholmen och Stigberget (Masthugget) byggs. Spårvägen byggs ut på gamla Säröbanans banvall till Askim och därefter längs med vägen. På samma sätt utnyttjas gamla Västgötabanans banvall till utbyggnad av spårväg genom Lärjeåns dalgång till Gråbo. Spårvägen som idag slutar i Angereds Centrum förlängs till Rannebergen och Lövgärdet. En ny spårväg byggs från ändhållpltsen i Kortedala över mot Angered Centrum och vi Gårdsten ner till järnvägen i Agnesberg. Spårvägen som slutar i Bergsjön kan förlängas ner till Partille och den som slutar vid Östra sjukhuset kan också förlängas till Partille. På det sättet kan Göteborg få ett väl utbyggt och vettigt fungerande spårvägsnät.
All utbyggnad av avlägsna förortsområden (ex Kärra och Torslanda) med radhus och villor stoppas. Istället byggs det ut längs med existerande och nya spårvägar i exempelvis Angered (Alelyckan, Lärje, Hjällbo, Storås osv), Högsbo och Bergsjön. En omfattande förtätning är möjlig i dessa stadsdelar. En bieffekt av detta är också att delar av dessa områden som idag känns otrygga skulle kännas tryggare.
Alla stora parkeringsplatser i vissa delar av centrala Göteborg bebyggs med bostäder, kontorshus och småverksamhetslokaler. Parkeringarna flyttas under jorden, under de nybyggda husen. Detta gäller exempelvis längs med älven och Oscarsleden mot Majorna samt längs med Mölndalsvägen, men även i många förorter kan man förtäta på detta vis. Tynnered, Frölunda och Högsbo är typexempel. Liksom det centralt belägna Guldheden som är konstruerat som en miljonprogramsförort.
Utveckla och bebygg även det central belägna Gulbergsvass och Holmen. Områden mitt i stan som idag är klart underutnyttjade. En förutsättning för att detta ska var möjligt är att västlänken byggs så att järnvägens utrymmesbehov minskar.
Genom statliga och kommunala satstningar på detta sätt kan en mängd med folk sysselsättas och Göteborg förvandlas till ett föredöme i klimatfrågor. Bilkrisen kan ses som en möjlighet också, inte bara som ett problem. Men det kräver politiska beslut och offentliga satsningar. Från både stat och kommun.
Intressant?
Borgarmedia: SVD1, SVD2, GP, AV,
Läs även andra bloggares åsikter om Bilkrisen, Spårväg, Järnväg, Gullbergsvass, Gamlestaden, Angered, Mölndalsvägen, Brunnsbo, Västgötabanan, Bohusbanan, Borås, Landvetter, Göteborg, Torslanda, Klimathotet, Bilism, Stadsplanering, Kollektivtrafik, Samhälle, Politik
Det är några saker jag inte förstår i det där med ”klimatsmart”. Att avskaffa de stora parkeringarna i stan ser jag iofs som ett väldigt bra drag, bor man i stan så ska man inte ha bil – och bor man utanför stan så ska man inte åka in heller.
Men det jag inte förstår är t.ex. att bygga bostäder på dessa platser eller att t.ex. bygga ut spårvägar, tåg etc. När folk har blivit arbetslösa så har de varken behov, råd eller anledning att flytta påsig, de har inte heller råd att skaffa nya bostäder. Vem och vilka tider bygger vi för då????
ZJ: för de som har jobb i byggsvängen, de som har jobb med att producera miljövänliga produkter och de som har jobb därför vi förkortat arbetstiden.
Vi ska ju skapa ett samhälle uppbyggt på ett annat sätt. Det är liksom det som är konsekvensen och vitsen med mina förslag. EN tätare bebyggd stad drar dessutom betydligt mindre energi för uppvärmning än en gles stad. Klimatsmart elelr hur?
Manhattan är frömodliegn världens miljövänligaste stadsområde exempelvis. Högt och tätt är grejen för att det ska bli så.