Det skriver Åsa Linderborg om i Aftonbladet i en artikel som fokuserar på polisens övergrepp mot fredliga demonstranter i Salem:
Sedan en tid är demokratin utsatt för systematiska övergrepp från både polis, politiker och arbetsgivare. Till och med klasskamp inom ramen för arbetslagstiftningen stämplas som ”extremism”. Fackföreningsledare avskedas, i Malmö går polisen lös med pepparsprej mot strejkvakter och nyligen dömdes 26 syndikalister för störande av allmän ordning efter en korrekt hanterad blockad. Malmö, Salem och Vaxholm hänger ihop. Borgarna vet att Salemdemonstrationen – som med några undantag samlade antirasister som fredligt ville manifestera idén om alla människors lika värde – bara är en smekning av de konflikter en kapitalism i kris kan föda. Det är därför regeringen nu ”ska ta i med krafttag mot all extremism” och gläds med Laval-domen som sätter kniven i den svenska strejkrätten.
Det som händer varje år i Salem handlar inte om att två lika onda/dåliga sidor möts som Dilsa Demirbag-Sten anser, utan om att en grupp med människor som är odemokratiska, som vill mörda och döda judar, invandrare, socialister och kommunister samt avskaffa demokratin, skyddas av den borgerliga statens poliskår gentemot en grupp som försvarar människors lika rättigheter och demokrati.
Men borgarstaten har bestämt sig. Folkets krav och kamp, folkets motstånd mot försämringar och inskränkningar av demokratin ska bekämpas, med övervakning och kontroll, med repression. Det handlar om strejkförbud, datalagring, FRA-lagar, övervakning, avlyssning, kontroll och förtryck. Det handlar som skärpta klassmotsättningar som den borgerliga staten möter med repression istället för med demokratisering.
Intressant?
Bloggat: Esbati,
Läs även andra bloggares åsikter om FRA-lagen, Övergrepp, Salem, Åsa Linderborg, Dilsa Demirbag-Sten, Polisen, Nazister, Regeringen, Demokrati, Borgarstaten, Samhälle, Politik
Relaterat:









Pingback: Upphovsrätt - varken samhällsfara eller nödvändighet | Svensson