Ingen ska sparkas för sina åsikter

Det är en grundpelare i svenska arbetsrätt och svensk yttrandefrihet tror nog många. Man ska få kritisera sin arbetsgivare offentligt, man ska få kritisera sina arbetsförhållanden offentligt och man ska få ha vilka åsikter som man vill.

Man faktum är att det inte fungerar så. Arbetar man för ett privat företag, kan man få sparken om man kritiserar företaget offentligt eller om man kritiserar sina arbetsförhållanden offentligt. Det är helt lagligt. En privatanställd har i motsats till en offentliganställd inget meddelarskydd och yttrandefriheten gäller inte fullt ut för denne. Vilket socialdemokraten Jonas Morian (som annars gärna försvarar yttrandefriheten och integriteten, vilken hycklare) är noga med att påpeka i en artikel i GP (jag hittar den inte på nätet) om en sjuksköterska som sparkats av Attendo Care.

I fallet em den sparkade handläggaren (tidigare enhetschefen) på Migrationsverket är det helt klart att Migrationsverket inte haft några lagliga eller avtalsmässiga grunder för att säga upp personern. Man kan alltså inte säga upp någon för att den sysslar med politik på sin fritid. Det spelar ingen roll vilka åsikter man för fram. Man utnyttjar däremot den möjlighet som avtal och lagar ger, att betala sig fria från en anställd man inte vill ha.

Däremot är det ju mycket problematiskt om en rasist arbetar med flyktingar, eller om en Israelvänlig ska hantera palestinska flyktingar. Det kan alltså finnas vissa intressekonflikter här. I vissa offentliga arbeten är det inte längre okej med viss åsikter, det är således inte okej med organiserade nazister och rasister inom polisen och militären. På Migrationsverket finns inget sånt och jag anser att fallet med den Israeltokige handläggaren/enhetschefen borde ha kunnat hanteras lite smidigare. Man kunde ju sett till att han enbart arbetade med flyktingar från Bortre Asien, Latinamerika och Afrika, söder om Sahara.

Intressant?
Bloggat: Björnbrum, Progressiva USA, Nikke Index,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

8 svar på “Ingen ska sparkas för sina åsikter”

  1. Svensson, och eventuella andra intresserade: Det går utmärkt att kontakta mig via jonas.morian@attendo.se om ni har frågor och synpunkter om det fall GP skriver om. Jag kommer inte att ta den diskussionen här.

  2. Jonas: Vi kan prata om det när vi möts? på Aftonbladets gala för Stora Bloggpriset. Alltid bättre att diskutera irl.

  3. Lennart Eriksson, som han heter, är inte handläggare utan enhetschef på Migrationsverket. Som sådan hanterar man ekonomi, personal och organisatoriska frågor inte asylärenden. Han blev anvisad en tillfällig plats som handläggare på grund av sina åsikter något som Migrationsverket blev fällda för i Arbetsdomstolen.

  4. Bra skrivet!
    Förresten gå in till oss för att se när vi busringer till Blondinbella, finns under katergori-> Blondinbella i höger kolumn, riktigt roligt!

  5. Det är klart att man inte ska kunna kritisera sin arbetsgivare hur som helst. Ett företag måste ju vara ett lag som jobbar tillsammans. Annars blir man aldrig framgångsrik. Det är väl inte helt orimligt att man ska kunna få sparken för att man kritiserat sitt eget företag. Det finns ju faktiskt a-kassa som skyddar den som opponerar sig. Det bästa vore ju om a-kassan skyddade även den som säger upp sig i protest. Då skulle företagen vara lite mer försiktiga med att jävlas med sina anställda, åtminstone i tider då det finns andra jobb att söka.

  6. Strutsman: Blir man sparkad kan man bli avstängd från a-kassan i 3 månader.

    Du anser alltså att yttrandefriheten inte ska gälla privatanställda alltså.

  7. Hej Anders:
    Ja, det krävs att man grovt missköter sig för att man ska kunna ”sparkas”. Det vore ju bättre om man kunde säga upp människor på lite mildare grunder, och att man då inte heller skulle behöva straffas ut från a-kassan. Vem är a-kassan egentligen till för om den inte skyddar folk som förlorar jobbet trots att dom inte misskött sig? Och hur ska a-kassan kunna vara en trygghet för omställning om man inte får a-kassa när man säger upp sig själv. Jag är mycket kritisk till a-kassans utforming på flera av dessa punkter. Dessutom förstår jag inte varför man skulle behöva både a-kassa och lag om anställningsskydd.

    Yttrandefriheten är bara en av många friheter. Att umgås med vem man behagar och göra affärer med vem man vill är också viktiga friheter. Man kan inte kräva att någon skall fortsätta att gilla en om man spyr galla över denne. Det gäller företag lika väl som vanliga mänskliga relationer. Lagen om anställningsskydd blir därför lika bisarr som om vi skulle tvinga människor att vara kompisar mot sin vilja. Det är väl mycket bättre med en flexibel a-kassa och lagar om rimliga uppsägningstider och avgångsvederlag.

Kommentarer är stängda.