Ibland undrar man – om historiska fakta

Det finns mycket oklarheter och förvirring i Lisa Abramovicz inlägg i SVD. Ett inlägg som syftar till att visa att bara för att det bodde judar i Palestina för 4 000 år sen så är det judarna som har rätt att bo där. Hon har rätt i att judendomen som religion förmodligen kommer därifrån (eller möjligen från nuvarande Egypten), men det gör ytterligare minst två religioner, den drusiska och kristendomen. Så det är inget argument för att just den judiska religionen har rätten till det aktuella landområdet.

På liknande sätt kan man nog i så fall också hävda att judarna har viss rätt till delar av nuvarande Ukraina då där under lång tid låg ett judiskt rike, Kazarriket. Den typen av argumentation finner jag utan bäring och totalt meningslös. 1947 bodde det i huvdsak arabeer i Palestina, palestinier som vi säger idag. Och staten Israel grundades på deras land.

Enligt egyptiska källor var det dessutom så att hebreerna, en arameisk folkgrupp (precis som dagens assyrier/syrianer) angrep det palestinska området omkring 1300 f.kr. ett nodmafolk som därfter kom att bosätta sig i bergen i området. Så ska vi vara ärliga så var inte ens hebreerna först i Palestina. Judar blev ju det hebreiska folket först efter den egyptiska fångenskapen (1200-talet före kristus) och det gällde bara en liten grupp av dem. Inet hlelr var den egyptisk fångenskapen en fångenskap utan snarare hade hebreer fredligt flyttat dit (återigen egyptiska källor)

Dessutom hävdar hon att inget annat folk blivit självständiga i området. Det är ju ren lögn och rent trams. På den tid när de två judiska rikena Israel och Juda existerade så fanns minst två andra självständiga länder i det vi numera kallar Palestina. Så det hela är knappast något bra argument för att Palestina enbart skulle tillhöra människor med judisk religion.

För mig framstår det som mycket obildat att inte känna till dessa länder. För det innebär nämligen att Abramovicz inte känner till historien om David och Goliat i bibeln och inte heller känner hon i så fall till att det fanns en konkurrent till romarriket i området. Eller så ljuger hon rakt av. Det första folket och landet var Filistéen med städer som bl.a. Ashkelon, Asdod och Ekron och det andra var Fenicien med centrum i nuvarande Libanon men sträckande sig ända till nuvarande Haifa ungefär. Fenicien grundade kolonier runt hela Medelhavet, varav den kändaste kom att bli Karthago. Utöver dessa två länder fanns även andra som var tidvis självständiga, Edom och Moab är två.

Allt detta hade Lisa Abramovicz lätt kunnat få reda på om hon bara läst lite populärvetenskapliga böcker istället för att förlita sig på sagoboken bibeln (fast den verkar hon ju iofs inte heller ha läst). Då hade hon kanske haft bättre koll på historiska fakta.

Intressant?
Borgarmedia: SVD,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • lasse

    Det faktum att FN:s beslut i november 1947 fick en kvalificerad majoritet berodde säkert delvis på Förintelsen.

    Det gjorde det säkert också, men FN ärvde ju också NF:s gamla åtaganden, vinnaren i i WWII den nya supermakten USA var för, den andra stora nationen Sovjet i den nya globala blockpolitiken var för. Bägge dessa hade inflytande även utanför den egna nationen. Där var ett flyktingproblem i Europa med många människor på drift, inte minst judar som ingen verkade vilja ha.

    Pakistans FN representant ‚Äì Sir Mohammed Zafrullah Khan ‚Äì gjorde ett ganska syrligt inlägg dagen innan 181 röstades igenom.

    “One has observed that those who talk of humanitarian principles, and can afford to do most, have done the least at their own expense to alleviate this problem [the persecution of Jews]. But they are ready – indeed, they are anxious – to be most generous at the expense of the Arabs” [of Palestine].

    Sen fortsätter han med en ironisk kommentar om flyktingproblematiken och förespråkarna för 181:

    “Australia, an over-populated small country with congested areas, says no, no, no; Canada, equally congested and over-populated, says no; the United States, a great humanitarian country, a small area, with small resources, says no. That is their contribution to the humanitarian principles. But they state: let them go into Palestine, where there are vast areas, a large economy and no trouble; they can easily be taken in there”,

    ‚ÄùMen de judiska flyktingarna från arabvärlden användes inte som politiskt tillhygge i 60 år‚Äù

    Att Palestinier skulle ha något kollektivt ansvar för vad olika arabregimer gör är fullständigt orimligt. Att judars flykt från arabvärlden inte har haft så mycket fokus har ju sina naturliga förklaringar, om frågan om deras rätt att återvända skulle drivas slår det tillbaks på palestiniernas rätt och Israel var ju även i behov av att säkra den judiska majoriteten.

    Men i den här demografin ligger också förändring i vilket Israel som Israel blir framöver. Som det är idag är drygt 60% av invånarna från mellanöstern (i vid mening) ‚Äì 20% Palestina araber (vanligen muslimer) och drygt 40% sk orientaliska judar. Sionismen har sitt starkaste fäste hos Ashkenazy från Europa och USA. De orientaliska judarna har på många sätt varit diskriminerade och utsatta för rasism som Palestina araber. Så sent som i slutet av 1990-talet var 88% av höginkomsttagarna Ashkenazy, 60% av de i andra ändan var orientaliska judar. Troligen utgjorde en betydande del av de resterande 40% av låginkomsttagarna palestina araber.

    The Bible Unearthed Part
    Israel Finkelstein (Israelisk arkelogi-professor) and Neil Asher Silberman

    Review of The Bible Unearthed
    The historical saga contained in the Bible — from Abraham’s encounter with God and his journey to Canaan, to Moses’ deliverance of the children of Israel from bondage, to the rise and fall of the kingdoms of Israel and Judah –was not a miraculous revelation, but a brilliant product of the human imagination.

    So begins the Prologue of The Bible Unearthed, a book which summarizes and interprets very recent Biblical archaeology for the general public. …

    Om historia skall användas som argument I dagens politik behövs det naturligtvis en rigidare källkritisk granskning, dvs om detta verkligen ger underlag för absoluta sanningar.

    Om benen slås undan för de gamla bibliska sanningarna i GT var hamnar då Kristendomen och Islam?

    En annan intressant artikel kan man hitta på Israels utrikesministerium, självklart en partsinlaga som inte speciellt berör den blivande sionistiska statens agerande men ganska långt ifrån den gängse förenklade bild som pro-israeliska debattörer i Sverige verkar ha.
    Why Was ‘Independent Palestine’
    Never Created in 1948?

  • Daniel

    Kontentan är… lita aldrig på en saga som börjades skriva för 3500 år sedan, och sedan tog 1000 år att komplettera.

  • Vilgot T

    Kontentan i ditt resonemang är att du väljer att tro på en del av sagan medan du avfärdar andra delar av densamma.
    På vilka grunder och i varför vet bara du själv.
    Riktningen är alltför uppenbart selektivt stakad.

    Svensson, Svensson…

  • Anders_S

    Vilgot T: Jag tror alltså inte på nåt i Bibeln om det inte kan verieras med hjälp av andra källor och har inte heller påstått det nånstans. Så din slutsats verkar ytterst illa underbyggd.

  • Pingback: Lisa Abramowiczs propaganda från Svensk-Israel-information : Motbilder()

  • Jag håller själv på med att sammanfatta lite om israels tillkomst men från mina bibelstunder så vet jag att det även i biblen sades att det fanns andra riken och att Gud hade lvoat judarna landet, men att de skulle få kämpa för det. Det är en myt att palestina var tomt då och det är en myt att det var tomt på 30 och 40 talet när judiska invandrare kom till landet.
    Som jude borde hon ha vetat det. En av de äldsta städerna finns just i palestina, tror man verkligen att man kan komma till ett land och det är helt tomt när det tillhörde ett av de mera bördiga ställena i historien?

  • Enligt en färsk kursbok i ”Mellersta Österns” historia som jag nyligen läste har det egyptiska ”habiru” omtolkats från att röra hebreer till att helt enkelt avse rövare som rörde sig i det levantinska området. En del av deras religion kom från Mesopotamien och har lämnat avtryck i Gamla testamentet. Att jämföra hebreerna med dagens judar är nog att jämföra två väldigt olika grupper, de har inte mycket gemensamt. Det är bara fånigt när folk idag påstår att de skulle ha samma religion som människor för säg tretusen år sedan.