Två pälshandlare i Stockholm stänger sina butiker med hänvisning till att de trakasseras och hotas. Det är säkert sant att de utsatts för en del hot och trakasserier. Det är troligen sant att de utsatts för helt oacceptabla personliga hot och risk för förföljelse från djurrättsaktivister. Den typen avpersonlig förföljelse mot handlarna själva mot deras barn familjer, mot deras bostäder och mot deras personliga bilar etc är som jag ser det inte något acceptabalt eller vettigt politiskt sätt att arbeta på.
Överhuvutaget är jag väldigt tveksam till stora delar av de militanta djurvännerna. Både deras ideologi och deras metoder. För mig kan inte djur jämställas med människor, så som en del djuraktivister gör, inte heller anser jag att det är prncipiellt fel med jakt eller slakt för att vi ska äta djuren. Följaktligen är jag inte heller principiellt mot bärande av päls. Följden blir att jag är politiskt tveksam till aktioner mot pälshandlare, direkt mot lössläppning av minkar (minkar är ofta ett problem i den svenska naturen och de som släpps ut dör ofta osv) och andra djur.
Men jag tvivlar på att det är trakasserierna som gör att pälshndlarna lägger ner. Hade verksamheten fortfarande gått med rejäla vinster hade någon tagit över eller så hade den som inte kan pensionera sig fortsatt trots trakasserier och protester. Men så är det fömodligen inte. Nu kan de alltså lägga ner, troligen som en följd av bristande lönsamhet på grund av minskande efterfrågan, men samtidigt förvandla det hela till ett politiskt ställningstagande, mot djurrätten och mot trakasserier och förföljelser. Och vem skulle inte gjort det? Passat på att göra ett politiskt ställningstagande när man har chansen alltså.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Pälshandel, Djurrätt, Trakasserier, Hot, Päls, Miljö, Samhälle, Politik
Varför tvivlar du på att det är de ständiga trakaserierna som är orsaken till att pälshandlarna väljer att stänga ner sina verksamheter? Om du själv och dina närmaste blev utsatta för hot och skadegörelse på grund av den verksamhet du bedriver, skulle inte även du börja fundera på att byta karriär? Det tror jag nog att du skulle göra… iallafall skulle jag göra det.
Sen är det bra att polisen börjar göra något åt dessa patetiska djurrättsaktivister som tror att de kan göra vad som helst för djurens rätt. Sabla maffiametoder att ge sig på anhöriga med hot och skadegörelse. Problemet som jag ser det är att när polisen väl gör något brukar det vara tandlöst och taffligt. Det ska ju löna sig att vara brottsling i det här landet…
Hraethigaldur: Svaret på din första fråga är, därför att ålderna på det två tyder på andra skäl och att pälshandlare i Göteborg lagt ner utan att det förekommit några hot eller trakasserier.
Fråga 2: Nej. Jag skulle aldrig ge upp inför den typen av saker.
Dina påståenden om brott och polisen är för övrigt rena dumheterna.
Djurrättsaktivism är i mina ögon idiotiskt, inte för att det är fel att bry sej om djuren, utan för att deras aktioner bevisar att de inte gör det. Om aktivisterna verkligen brydde sej om djuren skulle de skapa debatt utan att skada djuren och att släppa ut t.ex. minkar är djurplågeri. Inte bara mot minkarna, utan även alla andra smådjur som lever i närheten. Uppfödda minkar har kvar instinkten att döda. Ändamålen helgar inte alltid medlen.
Du har nog rätt i att det inte är så lönsamt att det blir värt alla trakasserier, men han kanske trivdes med sin verksamhet. Bättre hade det väl varit att sälja av butiken till Bandidos, Original Gangsters eller Hell’s Angels. Det fungerade ju för andra, och varför inte låta djurrättsaktivisterna bete sig mot dem?
En av butikerna – den sista på Söder i Stockholm – går jag förbi ibland. Som skyltfönstret och fasaden i övrigt ser ut kan man ju lätt sluta sig till att aktivisterna inte nöjde sig med att bara stå utanför med plakat då och då. Är det snyggt beteende?
Intressant att ni först skriver att ett problem med att minkarna släpps ut är att de kommer att dö (för de hade ju fått leva livets glada dagar kvar på farmen??) och sen kommenterar att de har kvar överlevnadsinstinkterna… Hur tänkte du här, Helge?
För övrigt så väljer ni att bortse ifrån den mängd arbete som görs parlamentariskt, fredligt utomparlamentariskt och socialt och fokuserar bara på djurrättsaktivism som sker med civilt olagliga metoder. T.ex. Djurens rätt arbetar ju bara med fredliga metoder, men ni benämner djurrättsaktivism som uteslutande olaglig. Det gör ju förstås att man undrar om det är värt allt det fredliga arbete som görs när det ändå klumpas ihop med och i er syn verkar överskuggas av det utomlagliga agerandet.
Mitt svar är att det förstås är värt det i alla fall, varje räddat liv är värt nånting, och på lång sikt arbetar man parlamentariskt för att t.ex. få bort en oetisk och miljövidrig verksamhet som pälsfarmning.
Johannes, jag har naturligtvsi inget att emot att få bort oetisk djurhantering. Men det var liksom inte det jag skrev om.
Räddade djurliv är för mig egentligen ointresant och djur har för mig inte samma värde som människor.
Helge skrev så för att bägge sakerna är korrekt och bägge problemen finns. Utsläppta och förrymda minkar är grunden till den vilda minkstam som finns I Sverige. en minsktam som utrotat hela fågelsbestånd på små öar i exempelvis Bohuslän och ställt till problem på andra håll. Att man medger att bägge problemen finns innebär inte att man inte medger att det finns problem med minkfarmar.
Jag går själv också förbi den butiken på hornsgatan nästan dagligen. Själv bekostar jag mig att slänga iväg en välriktad snorloska mot butiksfönstret och eventuella kunder varje gång. Det är bara en tidsfråga när också Göran Larsson får lägga ner sin tvivelaktiga verksamhet. Gott mos!
Oj, såg nu att det inte bara var gamla berndte som tvingats slå igen utan även Göran. Då har ju Djurättalliansen lyckats med sin uppmaning om ett pälsfritt södermalm.
Förstår de inte att de förstör hans liv?
Att hota hans döttrar, och att förnedra hans butik på det viset. Jag håller med om att pälshandel är fel, men räcker det inte med att djuren har fått lida? Folk som vill ha päls kommer att köpa päls, oavsett om butiken finns där eller ej.
Tycker metoden aktivisterna använt är hemsk, varför inte hjälpa honom att hitta ett nytt jobb, det är det minsta de är skyldig honom.
Vill ni stoppa pälshandeln? Få respekt hos folket, inte en känsla av avsky.
Svensson : Ang. minkarna har naturvårdsverket flera gånger konstaterat att ett vilt minkbestånd etablerades när pälsfarmare började farma djuret i sverige och inte när minkar började släppas ut (många årtionden senare). Att det finns ett hotbild mot svensk fauna genom ett vilt minkbestånd kan alltså bara beskyllas profithungriga och blodtörstiga farmare och inte djurrättsaktivister.
Ibland krävs det att man kollar upp fakta innan man faller in i gammal god vana att upprepa pälsfarmares och tröttmedias påhitt.
Anders S:
Du skriver i inlägget : ”…inte heller anser jag att det är prncipiellt fel med jakt eller slakt för att vi ska äta djuren.”
Sen skriver du i en kommentar: ”Räddade djurliv är för mig egentligen ointresant…”
Den typen av formuleringar provocerar mig, sannolikt i onödan, men du formulerar dig inte särskilt politiskt korrekt ur en vegetarians perspektiv. Tycker att du fastnar i principiellt rätt och fel när det inte är principen, utan de kringliggande faktorerna; hur djurindustrin sköts med tanke på miljön och djurskydd, hur slakt faktiskt går till, hur vår ev. syn på djurliv (döda och ät) även kan påverka vår syn på människor etc. Det är frågor som sällan går att försvara etiskt så som det ser ut idag.
Men nej, det är inte smart att släppa ut minkar.
Jesper! den skadeglädje och aggressivitet som du förmedlar i dina inlägg kanske ger en fingervisning om den allmänna inställningen inom vissa djurrättsorganisationer. Jag tror att det är just denna onyanserade inställning som också sekulariserar er. Man måste nog vara ung, vilsen och arg för att sympatisera med er. Om inte, så tycker man nog att ni bara är en samling destruktiva typer.
Jsper: Uppväxt på en liten ö med en minkfarm vet jag hur beståndet uppstod. Och jag har inte heller anklagat djurrättarna för detta. Bara konstaterat att deras utsläppande bidrar till vidmakthållande av samt en eventuell ökning av de områden av en vild minkstam finns i. Hur många utsläppta minkar som överlever i det vilda, hur många som dör och hur många som åter fångas vet jag inget om.
Kristina. Nej, jag formulerar mig inte PK ur en vegetarians synpunkt kanske och säkerligen lite provocerande, Men min fru som alltid har varit vegetarian har inga problem med min inställning eller det faktum att jag äter kött,
Kobolt: Jag är runt 30 och lever med stabilt jobb och familj. Jag vet inte om det är din förvirring runt min person eller kring djurrättsrörelsen som är mest pinsam. Men om man tittar i undersökningar som gjorts kring stödet för krav på stängd pälsnäring i norden är det otroligt starkt bland vanligt folk. Vilket givetvis inte betyder att man sympatiserar med alla möjliga aktionstyper. Men det är inte heller de aktionstyperna som de flesta organiserade djurättare arbetar med (se. DA & DR).
Jag representerar heller inte någon av dessa djurrättsorganisationer. Jag är bara en av de som arbetar granne med Göran och inte förmår att gå förbi hans vedervärdiga butik varje dag och hålla käft om vilket svin han är.
Men för att förstå den avsky som många människor känner inför de som försöker bli rika på utnyttjandet utav pälsdjur kanske man bör ha en insikt i hur pälsnäringen ser ut, i verkligheten:
http://blip.tv/file/1453816/
Svensson : Djurrättarnas arbete (med bl.a. ekonomisk skadegörelse) med att stänga farmer har i långa loppet minskat risken för ett växande bestånd av vild mink och gett goda förutsättningar för att en effektiv skyddsjakt på dem skall kunna säkra fortsatt fågelliv i skärgården. Som naturvän kan man inte annat än att i pragmatikens namn hylla dessa hjältar.
Jesper (redundans): Om det kan vi ha olika uppfattning. Vi kan också ha olika uppfattning om kampmetdoer. Däremot är vi överens om att stängningen av pälsnäringen (pälsfarmer etc) inte är en större förlust för samhället. Jag är också övertygad om att den uppfattningen är en majoritetsuppfattning i Sverige.
Det är som jag ser det, opinionsarbete som gett det mesta resultatet och som är huvudorsaken till att pälsbranschen minskar. Folk vill helt enkelt inte köpa deras produkter. Skadegörelse och liknande har som jag ser det en marginell effekt på handlarna, däremot kanske en moraliskt stärkande effekt på aktivisterna.
Jag har inte heller något principiellt mot att man blockerar pålsaffärer, att man skriver slagord på pålsaffärer osv. Även om jag inte tror att det är den bästa kampmetoden. Det jag vände mig mot var hot/skadegörelse mot person och personers hem. Det är att gå för långt.
Jag är av åsikten att människor är mer värda än andra djur. Det betyder dock inte att människor har värde ett och djur värde noll, och kan behandlas hursomhelst. Det är mer av en sluttande skala.
Vår makt över djur försätter oss i en väldigt speciell situation. Vi vet vad djur behöver för att leva goda liv. Vi vet att en av deras starkaste drivkrafter är att leva. Trots det tar vi närmast slentrianmässigt ifrån dem rätten att behandlas väl, och rätten till liv.
För mig känns det oförsvarbart att bete sig så, rakt emot djurens egna intressen när vi inte måste.
Det vore fint om alla som tar sig rätt att bära päls, äta kött eller dricka mjölk reflekterade mer över vad de faktiskt ställer till med i termer av lidande och död. Den norm vi lever efter idag är inte vacker.
Svensson : Där är vi helt överens. Jag är också helt övertygad av att det är den förändrade allmänna opinionen (som är ett resultat av djurrättsarbete), kontinuerliga protester och fredligt arbete som ligger till grund för nedläggningen. Något annat har jag aldrig hävdat. Principiellt är jag dock inte negativt inställd till ekonomisk skadegörelse. Även om jag är övertygad om att det i detta fall (tillsammans med oförsvarbara personhot) lyfts fram av pälshandlaren för att vinna sympatier och som ett retoriskt knep.
När det kommer till minkutsläpp så reagerade jag mest mot den allmänna missuppfattning och stundtals medvetna lögn om att utsläpp (vars syfte är att ekonomiskt skada näringen) skulle ligga till grund eller ens bidra till viltbeståndets ökning som jag reagerade på.
När ens egna barn hotas har det väl passerat en ganska tydlig gräns för vad som är möjligt att stå ut med som pälshandlare. Sedan är det säkert inte så roligt att behöva skura fönsterrutorna och rensa ingången från färg och tjära gång på gång heller…
Erik: Det är ett problem med ditt resonemang. Var det ingen som skulle dricka mjölk skulle vi vara tvungna att avliva alla moderna mjölkkor. De är genetiskt framavlade för att leverera stora mängder mjölk till människor och kan inte leva ett naturligt liv. Faktum är att de skulle plågas enormt om vi inte mjölkade dem. Och om vi ändå måste mjölka dem. varför inte dricka mjölken. Det samma gäller många husdjur. De paradoxala när det gäller nötboskap är att vi använder till köttdjur har betydligt bättre förutsättningar att klara ett vilt liv.
Jag kan inte heller i sig se nåt problem med jakt på djur (det är naturligt och det finns många djur som jagar djur), framförallt inte om man jämställer djur och människa. Därmed faller också argumentet mot dödande som ett principeillt argument.
Vidhåller man att människan kan bestämma över djuren och därmed har ett ansvar så gör man saknad och då kan vi diskutera hur vi ska sköta djur osv. Samtidigt föfvagar detta dock en viss argumentation om djurens rättigheter osv. Det blir i det läget vi männsikor som helt och hålet har rätten att bestämma och djuren saknar då rättigheter.
Det är inte så enkelt att det är svart eller vitt. Vi har skapat en stor del av de husdjur som finns idag och de är skapade för att försörja oss.
Anders: angående mjölkkorna ser jag ingen anledning att hålla vid liv en art som avlats fram för att ge tio gånger mer mjölk än vad kor producerade för hundra år sedan. Industrikorna av idag får enorma juver som ofta släpar i marken och blir infekterade. De slits ut i förtid av det höga tempot och skickas till köttindustrin och en för tidig död. Låt den arten dö ut, som Belgian Blue, det verkar mest humant i mina ögon.
Att hävda att jakt på djur är naturligt och därmed okej är lite konstigt. Mängder av otrevliga beteenden förekommer i naturen (barnarov, våldtäkter, utstötning av svaga individer osv). Vilda djur är helt enkelt dåliga moraliska förebilder. ”Naturligt”-argumentet har passerat sitt bäst före-datum för länge sen.
Människor kan bestämma över djur, det är ett faktum. Vi har makt att definiera vilka rättigheter vi och de ska ha. För mig är det självklart att i den processen utgå från djurs intressen snarare än människors intressen när vi bestämmer vilka rättigheterna skall vara.
Erik : Är helt och hållet med dig i ditt resonemang kring (van)arter som mjölkor osv. Håller också med om det paradoxala med att definiera vårt beteende utifrån vilka relationer vi kan hitta inom andra arter (våldtäkt osv).
I det sista stycket tycker jag dock behöver inflikas att det vi har makt över är VÅR relation till djur. Liksom alla djur har makt över vilken påverkan de skall ha över andra så har vi endast makt över vilken påverkan VI skall ha över djur och natur. Detta gör alltså inte oss väsensskilda andra djurarter.
Erik: där har vi då olika uppfattning. Jag menar att man ska utgå från människans intressen. Alltid.
I övrigt tycker jag uprdaandet av minre trevliga beteenden inte riktigt hör hemma här. Jag tycker människor ska få jaga om vi anser att det behövs eller inte skadar. Och jag håller med om redundans sista påstående.
Tycker för det första inte att djurrättare jämställer djur med människor. Snarare poängterar man att människan också är ett djur. Självklart är det skillnad på olika djur – och djurrättare brukar väl snarast poängtera att djur ska behandlas efter deras förutsättningar, och inte klumpas ihop som ”djur”. Vad har en get till exempel gemensamt med en daggmask?
Vill man sen ha rättigheter för människan, vad är det då som säger att inte andra djur ska ha det? Och de flesta tycker ju också att djur inte ska kunna behandlas hur som helst. Men om man är mot misshandel av djur, hur kan man då rättfärdiga mord? Mord är ju ett värre brott än vad misshandel är.
Djuren är alltså inte helt lika oss människor, men på de områden som spelar roll – när det kommer till hur vi ska behandla dem – så har dem det. Det är inga djurrättare som förespråkar rösträtt för grisar. Däremot att man ska sluta föda upp dem för att slakta dem, när det är så enkelt att leva på annan kost.
Oavsett vilka skillnader det finns mellan människor och andra djur, så går det nästan alltid att hitta en människa som inte heller har denna egenskap. Det finns människor med mentala handikapp som gör att de inte kan använda verktyg, språk etc (vilket vissa nu anser är det som är att vara människa). Blir följden att även dessa människor skulle vara okej att slakta om man vill? Självklart har de rätt att leva i frihet, och det borde då också gälla djuren. Grisar är faktiskt intelligentare än hundar, hur många skulle kunna äta hundar som man vet (för att man haft de som husdjur) är individer och liksom alla andra vill leva lyckliga i frihet?
Och varför har palestinier rätt till militant motstånd, men djuren skulle inte ha rätt till det? Djuren kan ju inte försvara sig själva, skulle de kunnat det så skulle nog situationen för pälshandlarna vara mycket värre än nersprejade fönster.
Kristofer: Och?
Jag är fortfarande för att föda upp grisar och slakta dem. Under vettiga och ordentliga former förstås. På ett principiellt plan. Är det bättre för mänskligheten att vi inte gör det, utan istälelt odlar annan mat där vi skulle odlat föda till grisarna så ska vi göra det. Men det är människans behov som ska styra. Inte grisarnas eller hundarnas.
Och, ja, jag kan, precis som exempelvis koreanerna, tänka mig att äta hund.
Desutom är det just för att man inte ska kunna föra den typen av resonemang på gränsen til fascism, som du för i de sista styckena som rågången mellan människa och djur måste hållas klar och koncis.
Jag inser att du inte stöder den typen av människa = djurliknelser, den typen av avhumanisering som israelerna använder sig av mot palestinier. Det som faktiskt möjliggör att man behandlar andra människror vidrigt. Men ditt resonemang öppnar för dem som gör det. Därför ska det vara klar åtskillnad mellan människa och (andra) djur.
Johannes: Jag skrev inte överlevnadsinstinkt, jag skrev instikt att döda. Det är två helt skilda saker, då utsläppta minkar dödar men förstår inte att äta det och därför svälter de ihjäl. Problemet är inte att minkarna dör, utan att de biter ihjäl alla smådjur de kommer åt.
Jag stöder inte minkfarmning, den kunde gott försvinna men att släppa ut minkar är inte rätt sätt att lösa problemet, för om inte annat, så lider en massa andra oskyldiga djur pga det. Det är att byta ut en form av djurplågeri mot en annan. Denna form av aktivism är IDIOTISK!
helge: Du är välkommen att göra denna typ av aktivism verkningslös genom att se till att det förbud mot pälsnäring som det finns ett stort stöd för i sverige kommer till dags.
Varför inte nöja sig med metoder som inte går ut på att göra åverkan på folks hem och butiker? Jag menar, vore det ett sunt sätt att ”protestera tillbaka” mot militanta aktivister om man slog sönder eller klottrade ned deras arbetsplatser, hem, cyklar och bilar?
Om folk tar sig rätten att ge sig på pälsbutiksägare, då borde det stå dessa och deras sympatisörer fritt att slå tillbaka mot aktivisterna på precis samma sätt. Reciprocitet, någon?
Det förefaller dock vara en väldigt dålig modell för att få till förändring, men tyvärr desto bättre för att skapa ett eländigt skyttegravskrig.
Problemet är ju att djuren, precis som människan, blir en del av det kapitalistiska samhället, och därför också hamnar inom dess logik.
Varför käkar folk i västvärlden mer och mer kött? Jo för att en stark köttindustrilobby lägger ner en massa reklam för att få oss att göra det.
Varför avlas kor fram som blir sjuka av att producera så mycket mjölk? Jo, för att det följer kapitalismens effektivitetslogik om att tjäna så mycket pengar som möjligt med minsta insats.
Varför föds minkar upp för att bli päls? Jo, för att man kan tjäna pengar på det, inte för att vi behöver pälsen för att hålla oss varma.
Och så här kan man fortsätta. Under ett annat samhälle, med en annan logik och värderingar, ser jag inget stort problem med viss småskaligt dödande av djur. Men det ev. försvarliga dödande av djur idag står för mindre av en promille i relation till storskaligt djuruppfödande och dödande. Så därför är jag principiellt emot dödande av djur under de former som används i en rationaliserad djurindustri idag.
Om ni köttätare såg vad jag såg när jag praoade på Scan så förstår jag inte hur ni skulle kunna försvara ert köttätande, eller för den delen pälsbärande (för att inte bli för off-topic…) i ett sammanhang som föds av kapitalistisk logik.
Anders, jag brukar tycka att du resonerar klokt och sakligt. Men här överraskar du mig. ”Jag tycker människor ska få jaga om vi anser att det behövs eller inte skadar.” Vad är jakt som inte skadar? En jägare som missar vartenda skott?
Du får gärna förklara varför människors intressen skall sättas före djurs, och vad som ger människor den rätten. Jag tycker inte att det låter alls i linje med dina i vanliga fall rätt så sympatiska åsikter. För mig låter det bara som maktmissbruk.
Erik.
Det är rätt vanskligt att resonera om rättigheter för djur. Vad för rätt har exempelvis en björn att äta foreller – den kan ju klara sig på bär och as? Skall vi stoppa djur från att ge sig på andra djur, som något slags envarsingripande? Att verka för det borde ju logiskt sett bli följden, om vi skall se det som önskvärt att agera mot människor som äter kött. Vi är ju ett djur bland alla de andra, vi är evolutionära allätare och vår drift är att skaffa oss ett energiintag på något vis. Gärna så effektivt som möjligt.
Jag tror att de flesta har ett medlidande med andra levande varelser och inte vill plåga dem i onödan. Därför skriver nog de flesta under på att djurskydd är bra. Men att hävda att det på något slags moraliskt sätt är implicit fel att äta andra djur, det tycker jag kräver en väldigt väl underbyggd motivering och är alls inget som är självklart. Det är ju ett naturligt inslag i nästan alla andra existerande varelsers liv, att de antingen äter djur, blir ätna av djur, eller både ock.
Gustav H.
Jag har den attityden mot andra människor att jag inte gärna gör något mot dem, utan att först ha fått deras godkännande. Jag utgår från att de har en rätt stor privat sfär som jag inte har rätt att klampa in i, utan att först ha fått någon typ av signal på att det är önskvärt.
Jag tycker att det är rimligt att ha samma attityd mot djur, att inte utgå från att de finns där för min skull och att jag kan göra vad jag vill med dem. Jag tycker tvärtom att det är min skyldighet att motivera handlingar jag begår mot djur med att handlingen ifråga ligger i djurets intresse.
Det jag argumenterar för är att vuxna människor (till skillnad från björnar) i allmänhet har en förmåga att fatta rationella, genomtänkta beslut, baserade på bland annat empati för sin omvärld. Ja, jag ställer högre krav på vuxna människor än på vilda djur eller små barn. Den här förmågan gör att vi kan väga in vilka konsekvenser våra beslut får för inblandade djur, och om det ur djurets perspektiv är ett önskvärt handlande eller inte.
Det jag landar i är (vilket känns ganska okontroversiellt) att vi bör undvika beslut som får negativa konsekvenser för djur. Inget djur vill bli instängt, uppätet eller dödat. Alltså bör vi som kännande varelser låta bli att stänga in, äta upp och döda. Vi behöver inte göra det för mer än på sin höjd vår egen njutning eller fåfänga, och det tycker jag är rätt egoistiskt att ha som enda beslutsunderlag för vilka handlingar man utför.
Erik.
Det var ett bra och tänkvärt svar. Klart och rationellt resonerat, till skillnad från vissa ovan som yttrar sig ?† la ”blabla pälshandlare blabla deras vidriga verksamhet”.
Men jag tycker inte att det är ett fullt hållbart resonemang, för vi kommer ju att ställas inför situationer som gör att vi kommer att få döda djur ändå. Vi kommer rimligen att bekämpa malariamyggor och tsetseflugor, förgifta möss, sorkar och råttor som äter upp skördar, skjuta av vilt som utgör trafikfaror, med mera. Detta för att i slutändan rädda vårt eget skinn.
Varför får vi då inte föda upp och döda djur för att äta dem? Jag har väldigt svårt att se att de allra flesta djur har något annat mål med sin tillvaro än att leva i välmåga och föröka sig. Det är nog få djur som söker vad vi skulle kunna kalla en självförverkligande tillvaro, i och med att många av dem inte kan bedömas som självmedvetna. Att då satsa på en någorlunda omtänksam djurhållning och därefter slakt och konsumtion av djuren eller användning av läder och päls, det känns då inte så värst avskyvärt.
Hur som helst, för att återgå till ämnet i inlägget så tycker jag att det centrala är att det är okej att argumentera för och försöka övertyga folk om att det är på det ena eller andra viset eller syssla med t ex bojkotter. Däremot är det inte okej att direkt angripa människor med annorlunda åsikt än man själv har eller deras egendom. Oavsett om de är orsaken till att pälsaffärer läggs ned eller ej, så bör våldsamma aktivister få kalla handen av resten av samhället. Och det är ju som sagt inte så konstigt att pälsförsäljare tar chansen att ”tala ut”, för det är inte SÅ många som drar en lans för dem annars. Det är ju inte så värst populärt idag, som flera skrivit.
Puh, det blev lite långt.
Erik: (en bit ovanför): Du har rätt, just den meningen innebär ett resonemang som inte håller. Det borde problematiseras betydligt mer.