Debatt, inbäddade journalister och Janne Josefsson

TV-programmet Debatt, eller snarare programformen, är kanske inte världens bästa format om man vill ha seriösa diskussioner. Istället blir det hela en slags pajkastning utan fördjupning, med snuttifiering och ytlighet. Något som gynnar onyanserade åsikter och fördomar. Och som Åsa Linderborg skriver:

Få klarar sig i det programformatet – alla deltagare framstår som idioter – men sämst klarar sig ändå programledaren.

Med programledaren menar hon Janne Josefsson, som jag tycker gjorde ett bra jobb kring Göteborg 2001, även om det var hans kollega Hannnes Råstam som gjorde det bästa jobbet. Åsa Linderborg är inte nådig mot Josefsson:

I höstas ville Janne Josefsson att jag skulle diskutera Baader-Meinhof med anledning av ett par artiklar här i Aftonbladet. Jag hade varken lust eller möjlighet, men han insisterade. Han mejlade mig två citat han klippt ur sitt sammanhang, och krävde en förklaring.


Då jag ändå inte skulle medverka i programmet fann jag ingen anledning till sakdiskussion – jag betvivlade även att mina svar skulle ge någon ökad förståelse då han inte ens kunde ta till sig artiklarnas mest basala resonemang – och föreslog honom andra gäster. Han tyckte att jag betedde mig synnerligen märkligt som inte ville ha ”öppen debatt” om mitt skrivande, särskilt med tanke på ”min ställning”, och utkrävde svar på sina frågor.

Nu är jag ändå helt övertygad om att det är programformatet som är den största boven. Förut leddes programmet av Lennart Persson, numera nyhetsankare i Aktuellt. Det var preecis lika värdelöst då. Precis som Åsa Linderborg har jag blivit tilfrågad mängder med gånger om att delta. Men det har jag inte gjort. Inte på grund av nåt principiellt avståndstagande eller nåt liknande. Men det är svårt för programledaren i den aktuella programformen att ha med någon man känner. Speciellt som man känner mig på grund av olika politisk anledningar. Deras medarbetare har förstås inte vetat att vi känt varandra och det är vad som möjliggjort förfrågan och sen när jag berättat har det blivit nej till mitt deltagande.

Lennart Perssson lärde jag först känna när det var problem på lokalradion i Göteborg med hot om nedläggning och annat. Det var på 1980-talet och handlade om Frank Gunnarsson och hans frispråkiga program. Lennart Persson var en av dem som aktivt arbetade mot nedläggning och för stöd till Gunnarsson.

Därefter fungerade Persson som inbäddad reporter i många solidaritetsaktioner som ordnades för sandinisterna i Nicaragua och för gerillarörelser i El Salvador och Guatemala. Han följde exempelvis med när vi ockuperade Honduras konsulat och kunde rapportera direkt inifrån konsulatet. I solidaritetsrörelsen för Centralamerika i Göteborg var vi alltså långt före USA:s armé med inbäddade journalister.

Janne Josefsson har jag stött på många gånger udner årens lopp. Han är nära vän med en före detta partikamrata till mig, i Jönköping. Men först i samband med händelserna under Göteborg 2001 fick jag närmare kontakt. Och precis som Åsa Linderborg tycker jag nog att Janne Josefsson inte passar som programledare i Debatt. Han framstår som en idiot och det kastar en skugga över många av hans tidigare program.

Bloggat: Jinge, Esbati,
Borgarmedia: GP,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

2 svar på “Debatt, inbäddade journalister och Janne Josefsson”

  1. Hej! Blev upprörd igår då fattigdom diskuterades. Äger man lägenhet och kan äta så är man ej fattig. Själv är jag 58 år och förtidspensionär (mot min vilja) och får ut 7500kr ca per mån. Hade till i december en 2-rummare för 4500kr i mån. Fick flytta till en 1:a som kostar 2000 mindre. Har även flyttat runt i Sverige för att försöka få jobb men utan tur. Dagens ungdomar är så bortskämda. Själv växte jag upp med dass i källaren. Vi hade knappt några pengar men vi hade kärlek. Mamma sydde oftast mina kläder och eller ändrade dem. Har lärt mina egna barn att pengar är ej allt men de behövs och att de var tvungna att gå i gymnasiet och få ett hyfsat betyg. Idag är de uppvuxna och utflugna var och en på sitt håll och klarar sig bra. De har alla jobb. Inga bortklemade ungar inte. De fick lära sig att jobba för födan. Har varit utomlands och sett riktigt fattiga människor. De skulle vara glada om de fick något slag av gröt. Tycker min moster hade rätt då hon sa att oftast så är det de som har minst pengar som hjälper andra. Nåja, var bara tvungen att maila detta. Hoppas du läser det Janne. Tycker annars dina program är väldigt bra.
    Eva

Kommentarer är stängda.