Den usla rapport som Magnus Ranstorp och Josefine Dos Santos sammanställt och som legat till grund för larmartiklar om ”islamisering av svenska förorter” är uppenbarligen ett hopkok av rykten och andrahandsuppgifter. Det har visat sig tydligt i debatten om rapporten. Den kan inte användas till någon som helst seriös bedömning av det faktiska läget. Utan får tas för det den är, ett tyckande, en partsinlaga, beställd av integrationsminister Nyamko Sabuni. En minister som alltför ofta hemfaller åt vad jag skulle kalla islamofobi.
Rapporten uselt gjord och man har inte ens pratat med några som bor i Rosengård, än mindre med några muslimer:
En granskning av rapporten Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesbild från Malmö, visar att den i huvudsak bygger på hörsägen och andrahandsinformation.
Istället för att intervjua Rosengårds invånare och besöka de källarmoskéer, kulturföreningar, muslimska friskolor och bostadskvarter de skriver om valde Ranstorp och Dos Santos att tala med två länspoliser, tre säkerhetspoliser, två närpoliser, fem socialarbetare, fyra ”från skolan”, fem akademiker och nio personer som arbetar med utsatta ungdomar; inalles 30 personer.
[...]
Trots att terrorismforskarna inte redovisar något samtal med en enda muslimsk kvinna i Rosengård vet de att berätta att ”så gott som alla” kvinnor går beslöjade ”av rädsla” för ”åsiktskontrollanter” och ”fysiska trakasserier”. Utan att citera en enda predikan talar terrorismforskarna i dramatiska termer om ”källarmoskéer med ett utpräglat våldsbejakande budskap”.
Hur många källarmoskéer som finns, var de ligger, vilka som frekventerar dem eller vilka som predikar där vet terrorismforskarna emellertid inte, ty de besökte aldrig några.
Dessutom har man frångått alla normala principer för forskning, hela grundmaterialet för undersökningen har förstörts, vilket innebär att andra inte kan gå in och undersöka de faktiska materialet och kanske dra andra slutsatser av det. Det hela är mycket illa skött och Nyamko Sabuni gör sig själv till åtläje om hon använder sig av denna undermåliga rapport för att formulera en politik i förhållande till segregation och arbetslöshet.
Även om rapporten som Dos Santos och Ranstorp gjort inte kan användas till att formulera nån politik så är det ändå så att frågan om islamism och islamisters eventuellt ökande inflytande i svenska muslimska miljöer är en fråga som bör beaktas och diskuteras. Men för att kunna göra det behövs ett bättre underlag för diskussion än en oduglig rapport.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Segregation, Magnus Ranstorp, Josefine Dos Santos, Nyamko Sabuni, Rosengård, Islamisering, Malmö, Religion, Islam, Forskning, Vetenskaplighet, Politik, Samhälle
Relaterat:
Pingback: Rasismen i Sverige blottas återigen- av polisen « Roya - Intersektionalen
Pingback: Politikerna verkar inte veta något om polisen | Svensson
Pingback: Finns det några hot? | Svensson
Pingback: I Rosengårdsrapportens vetenskapliga fotspår « Simone - På tal om politik