Vi är inne i den allvarligaste kapitalistiska kris som världen skådat i modern tid. Förmodligen är krisen allvarligare än 1930-talets. Konkursen i Plastal är bara början på en utveckling där alltfler konkurser kommer att ske. Det är förstås inom bilindustrin det händer först och det duger knappast att bara prata som Maud Olofsson gör.
Det värsta av allt är nog att det knappast duger att göra något heller. Inte så länge man har för avsikt att försvara kapitalismen. För att lösa problemen på lång sikt behvös helt enkelt ganska omfattande åtgärder och så stora ingrepp i kapitalismens funktionssätt att det då inte längre skulle vara nån kapitalism.
För kapitalismens lösningar innebär att vanligt folk kommer att bli allt fattigare, att vanligt folk får betala för krisen och att storföretagarna, företagsledarna och kapitalisterna slipepr undan. Enda sättet för kapitalismen att komma ur krisen är att låta arbetarna betala kostnaderna. Då kan kapitalismen räddas på den vanliga, fattiga människans bekostnad.
Intressant?
Bloggat: Ekonomikommentarer, Alliansfritt,
Läs även andra bloggares åsikter om Maud Olofsson, Plastal, Bilkris, Finanskris, Ekonomisk kris, Konkurs, Socialism, Kapitalism, ekonomi, Arbetsmarknad, Samhälle, Politik
Relaterat:








