Jag ser inte att det är några större probem med det som Torbjörn Fagerström från SLU skriver om. Som exempelvis genmodifierad majs som istället för att vara en ettårig gröda blir en flerårig gröda. Eller kassava med högre vitamin- och näringsinnehåll. En sådan utveckling måste var positiv. Numera genmodifierar man i laboratorium, förr (förresten fortfarande, hundar hästar, katter, kor, äpplen, vindruvor osv) genmodifierade vi människor mera långsamt genom att välja ut vilka djur vi ska avla på och vilka äpplesorter vi ska korsa för att få en ny bra.
Rent teoretiskt är det ingen skillnad på de två tillvägagångssättet, men det moderna sättet går snabbare och är effektivare. Det ger fler möjligheter och samtidigt fler möjligheter till fel. Men även det gamla sättet gav många fel, hundar som inte kan gå ordentligt, hundar med psykiska problem, hundra som inte kan andas ordentligt, äpplen som får vissa sjukdomar osv.
Gammaldags långsam genmanipulation är alltså inte heller så bra alltid. Så jag anser nog att vi måste acceptera möjlighterna till utveckling av jordbruket och mathållningen genom att använda de moderna metoder vi idag har tillgång till. Inte säga nej och bojkotta dem. Vad vi däremot bör säga nej till är det som Torbjörn Fagerström också skriver om, nämligen äganderätt genom patent till grödor etc:
Det enda man kan (och bör) vara emot i sammanhanget är det regelverk som medger att de största växtbioteknikföretagen genom breda patent i ett fåtal länder kan öka sin makt över växtbioteknik och växtförädling i stort, och därmed i förlängningen över utsädesproduktionen. Men eftersom problem föranledda av breda patent bara är uttalade i vissa länder och dessutom gäller även för andra teknikområden (exempelvis läkemedel) kan de inte lösas genom att generellt ”vara emot” GM-grödor. Istället måste man finna vägar att lösa såväl patenträttsliga frågor som frågan om vem som ska ha ansvaret för växtförädling och utsädesproduktion i de länder där detta är relevant.
Det är i grunden samma diskussion som den om upphovsrätten. I mänsklighetens intresse och för att utvecklingen ska gå framåt krävs förändringar i synen på ägande och upphovsrätt. Kollektiva nyttigheter ska betraktas som gemensamma nyttigheter utan möjligheter till att någon enskild eller något enskilt företag ska ha monopol eller äganderätt till dem.
Intressant?
Bloggat: Biology and Politics,
Läs även andra bloggares åsikter om GMO, Genmodifierad gröda, Torbjörn Fagerström, GM-grödor, Kassava, Majs, Patent, Äganderätt, Miljö, Jordbruk, Samhälle, Politik
PS. Jag vet att det finns avarter, men de försvinner om vi gör något åt det där med patenten och har egentligen inte så mycket med själva genmodifieringen att göra, utan mer med kapitalismen och äganderätten. DS.
Det var en ovanligt sansad åsikt om genmanipulerade grödor. Det mest problematiska med dem är patenträtt och äganderätt. Man ser hur industrin väljer att utveckla det man kan lättast kan patentera. Det finns också exempel på utveckling där genomodifieringen inte är mycket mer än en verktyg för patentering. Det är jättebolag som Syngenta och Monsanto som man måste vända sig emot, men de flesta vänder sig emot tekniken i sig, för att de inte gillar jättarna. Detta är inte ett konstruktivt sätt att gå tillväga.
Miljöfolk har en ofta romantisk bild av små fina torp i en lantlig idyll där man odlar småskaligt och lever i harmoni med naturen. När det faktum är det rakt motvända som gäller om vi skall klara miljö och matförsörjning av en världsbefolkning i explosiv utveckling. Effektivitet är det samma som miljövänlighet, en bil som effektivare utnyttjar bränsle är miljövänlig, en gröda som ger mer avkastning på mindre areal är också miljövänlig. För på lite längre sikt så inser man att om miljöarbetet leder till mindre avkastning per kvadratmeter så kommer det krävas fler och fler kvadratmeter kultiverad mark för att föda världens befolkning.
I media ser man ibland rubriker som slås upp om att genmodifierade växter är korsningar av djur och växt, eller annat som är extremt konstigt. Man slår upp sånt som har ett chockvärde, att det är helt oväsentligt varifrån man tar en gen bortser man gladeligen ifrån, för det är lösnummer det handlar om, inte folkbildning. I slutändan blir det protein, kolhydrater och fett, källan är rätt oväsentlig.
Det största och allvarligaste problemet med genmodifierade grödor är Monsanto med fleras maffiametoder. De ser de fria grödorna som odlas i världen som konkurrenter och gör allt i sin makt för att utrota dessa. Bara ett i en lång rad av exempel på hur äganderätten står i konflikt med friheten. De är precis som mediaindustrin, alla och en var skall tvingas betala dem.
Här kan du informera dig lite om skillnaderna mellan traditionell avel och genmodifiering
http://www.plentymag.com/ask/2008/10/whats_the_difference_between_g.php
Göran Johansson: Inga nyheter där. Och det man tar uppär de värsta exemplen. Exemeplvis forskningen kring kikärter, där man vill anväbnda gamla, torktåliga sorter för att kombinera dem med moderna högavkasatnde så man får en sort som kombinerar dessa egenskaper görs ju med hjälp av genmodifikation. Jag kan inte se att det skulle vara dåligt.
Preci som med allt annat så går det att använda genmodifiering på dåliga sätt och det går att använda på bra sätt.
Den starkaste globala aktören mot genmanipulering är småbondeinternationalen Via Campesina och deras medlemsorganisationer. De vänder sig mot genmanipulering av exakt det skäl du nämner, nämligen patentskälet. Och åtminstone Miljöförbundet Jordens Vänner ligger tätt på Via Campesina i både handlande och ideologi.
Anders S:
Du verkar inte förstå skillnaden mellan genmanipulation och växtförädling/djuravel. Det är stor skillnad på att ex. avla på vissa egenskaper hos en hund (som förvisso kan bli helt knas) och att gå in i hundens DNA för att där förändra/byta ut egenskaper.
Växtförädling/djuravel går långsammare och har ändå vissa begränsningar. Genmanipulation betyder att du kan göra vad fan som helst ex. fiskgen i en åsna och annat tokigt. I kombination med att genmanipulationen idag helt styrs av vissa korrupta företag bör man verkligen inta viss skepsis.
Jag utesluter inte att det kan finnas föredelar med genmanipulation, men som sagt, vem har vinstintresset? Greenpeace har många bra argument om genmanipulation, läs gärna hos dom.
Kristina: Det är bara en teknisk skillnad. I ahstigehten och hur det utförs.
Ta kikärterna (största proteinkällan i vissa delar världen). Den långsamma ”naturliga” växtförädlingen har skapat en sämre kikärta. Gentekniken kan snabbt återskapa en bättre med hjälp av äldre sorter.
Det är äganderätten, kapitalismen som är grundproblemet. Som med det mesta när det gäller modern teknik. Fildelning, osv.
Ok, det verkar som om vi i stort sett är överens Anders.
Men. Även i den bästa av icke-kapitalistiska världar så kvarstår problemet att vi inte vet exakt hur naturen reagerar. Vi kan aldrig till 100% veta hur en genmanipulerad gröda reagerar i naturen, oavsett hur väl studerad den är i laboratorium. Det kan ske saker som är utanför vår kontroll, genom ex. mutationer. Vi vet inte heller vilka konsekvenser det kan få. En bra kikärta kanske modifierar potatisen så att den blir giftig, vad vet jag? Därför finns det alltid en risk som inte går att försumma helt. Problemet är att korsningar/mutationer kan ske över artgränser på ett helt annat sätt.
Observera att jag är teknikpositiv och frånsäger mig känslomässiga argument i den här typen av debatter, även om det ovanstående kan tolkas så.
Vad är det tokiga med att introducera fiskgener i åsnor? Ja förutom att det är svårt att tänka sig modifiering av just åsnor som en framtidsbransch värd att satsa på då 🙂
Principerna är ju på intet sätt naturfrämmande och nya, det är bland annat mekanismer som används av t ex virus man nyttjar för att introducera nytt DNA i givna organismer. Man lånar i de flesta fall bara naturliga processer och använder dem för andra syften. Vi är nämligen inte riktigt duktiga nog ännu för att uppfinna nya mekanismer som fungerar lika bra som de evolutionen förfinat.
Och Greenpeace har inte alls särskilt bra argument.
De är en lobbyorganisation lika vinklad som någonsin Monsanto- eller Novartisfinansierade varianter, bara med en annan agenda. Dessutom har de en oresonlig och konstig syn på naturen som något skilt från människors förehavanden när de pratar om att ”inte släppa ut GMO-experiment i naturen”. Vi är ju en del av den, för kattsingen!
Man bör alltid vara skeptisk. Mot snart sagt allting. Men Greenpeace är så uppenbart ovetenskapliga och lusar ned allt vad de skriver med värdeord som signalerar en irrationell avsky mot allting vad djur- och växtbioteknik heter, så att börja hos dem är att börja i fel ända. Om man inte söker lyteskomik då.
Det stora problemet påminner om kärnkraftsproblematiken. Oftast går allt bra, men ett litet misstag kan potentiellt tippa hela ekosystem över ända. Monsantos GM Round-Up-majs i Brasilien tyder på att man vid höga koncentrationer gör bin så förvirrade att de inte hittar hem. (Att de slog mot Monarkfjärilen visste man sedan tidigare, men det får inga långtgående följder.)
Växtförädling är i sig inte riskfri även utan GMO (se vad som hänt när man flyttat växter och djur mellan olika världsdelar), men det går ofta långsammare.
Jag måste säga att Monsantos Round-up-resistenta växter, och sättet man fått de godkända på, definitivt ger bränsle för att tillämpa en hög grad av försiktighet, eftersom det är omöjligt att vrida tillbaka klockan. Och fungerande granskning saknas idag. Vilket är trist, med tanke på vad man kan göra för gott med GMO.
Skurre: Jag kan hålla med dig. Roundupgrödorna är just de avarter jag pratat om och de skulle inte existera utan patentmöjligheterna.
Men det var faktiskt delvis samma problem med de grödor som togs fram på 1960-talet och 1970-talet med hjälp av gammaldags/traditionella växtförädlingsmetoder, den så kallade gröna revolutionen.
Hej ni alla genteknikförespråkare. Det är bra att få se fler som har samma uppfattning om GMO som man hade i USA på den tiden man skulle starta med utsädet.Man kom fram och tog ett beslut att detta Genmanipulering var”ungefär” detsamma som ickeGMO.Ett ovetenskapligt beslut i allra högsta grad och det kände man ju till och även vi gör så.Att länder i Europa säger nej till olka GMO:s är ju ett tecken på att de tänker självständigt utifrån egen statlig forskning.Jag rekomnderar att läsa rapporterna från Canada/USA om hur det går för bonden där!
Jan Wiklund! Om det är patenten som är problemet varför kritisera dessa via GMO? En bättre hållning vore väl att vara för bra GMO men mot patentifiera av dessa. En sorts open source GMO?
Kristina skrev:
”Genmanipulation betyder att du kan göra vad fan som helst ex. fiskgen i en åsna och annat tokigt.”
Precis som du kan använda din kökskniv till att sticka ner en familjemedlem. Mig veterligen så finns det inga genetiskt modifierad bruksgröda med några konstiga artfrämmande gener.
Kristina skrev:
”Vi kan aldrig till 100% veta hur en genmanipulerad gröda reagerar i naturen, oavsett hur väl studerad den är i laboratorium.”
Vi kan inte heller till 100% veta ur en traditionellt framtagen gröda reagerar i naturen. Att leva innebär att ta risker. Att låta bli att handla kan också skapa problem. I synnerhet i en värld som behöver mycket och bra mat.
Greenpeace är öht inte seriös i den här diskussionen utan sysslar till stor del med braskande känsloargumentation istället för seriös och förnuftig debatt. Som t.ex med den här bilden:
http://www.greenpeace.org/raw/image_full/sweden/bilder-och-video/fotomontage.jpg
Nu är det ju dock så att det var väldigt länge sedan man övergav ”gammal hederlig avel” för att numera snabba upp förloppet med gammastrålning. Detta innefattar även ekologiska produkter, och kan göras utan den kontroll och dom regelsystem som finns när man arbetar med det som kallas för GMO.
”Mig veterligen så finns det inga genetiskt modifierad bruksgröda med några konstiga artfrämmande gener.”
Du hänger inte med. Round-up-majs och Round-up-soja. Läs mer här: http://www.radron.se/templates/Artikel____2157.aspx
”Vi kan inte heller till 100% veta ur en traditionellt framtagen gröda reagerar i naturen. Att leva innebär att ta risker.”
Därför släpper seriösa odlare inte ut sådan gröda hur som helst i naturen. Ditt resonemang är ungefär som att om man tillåter självlysande urtavlor så ska alla få bygga kärnkraftverk i trädgården hur de vill. För att man accepterar ett fenomen på en viss risknivå betyder inte att hur hög risknivå som helst är acceptabel.
Självmordgener, gifter för att skrämma bort insekter och kontaminering av andra fält behöver inte vara särskilt bra. Särskilt inte om kontamineringen räknas som stöld och man uppmanas att köpa massor utsäde av ett enda företag.
Sen hotar det ju vårat mål med en giftfri miljö och biologisk mångfald, istället för att odla mer snällt kan man uppmanas att odla mer aggressivt. Det högavkastliga i Sverige odlas till djur, alltså foder. Högavkastligt betyder sällan bra människoföda. Och när det gäller vissa gröder producera vi redan nästan dubbelt så stor avkastning än USA utan GMO. Vi använder ju redan mindre mark än för 150 år sedan. Och då är det ändå främst till foder marken används. Där kvalitén odlas för att vara mycket sämre.
Martin,
Växelbruk är det som gäller om vi ska odla miljövänligt, att odla samma gröda år efter år på samma ställe fungerar inte. De som försöker utarmar marken. Man kan göra det helt ekologiskt utan konstgödsel med rätt växtföljd. Problemet är att bara 15% av vår spannmålsskörd används till mat, inte att den inte är tillräckligt konstgödslad, besprutad eller hårt odlad. En gröda som ger högre avkastning är en gröda man tjänar mer pengar på. En sådan gröda lämpar sig sällan att äta. Det finns gott om potentiella vegetabilier att äta alltså. Även mineralerna och proteinhalten har betydelse. De får du oftast i maten genom lite lägre avkastning. Men visst har du bestämt dig för att odla foder istället för mat så får du ju stå för det. Spannmålsmängden som går till Agroetanol i Norrköping i år motsvarar den Norge konsumerar som livsmedel. Den är dock liten om vi jämför med den del som går till foder. Ett ekologiskt jordbruk är idag ett mycket mer mekaniserat jordbruk än ett konventionellt så man kan inte tala om småskalighet och ett betydelselöst eller värdelöst jordbruk. Bara för att de inte odlar monokulturer år efter år betyder inte att de lever på stenåldern och är ineffektiva. Vår ekologiska vete ger högre avkastning än USAs konventionella eller världens snitt så jag tror nog vi klarar oss. Vi har dessutom tagit ut flera hundra tusen hektar från spannmålsodling sedan bara 2000. Främst behöver vi väl mer hektar för livsmedel. Dessa kan tas från mark vi inte använder längre eller från mark som odlar foder. (foder kan man ersätta med foder/slåttervall) Hur som helst betyder allt att biobränslen kommer ha större inverkan på arealerna mat/foder än ekologiskt eller GMO. Har svårt att se någon världsräddande växt där samma art ska odlas över hela världen. Vetenskap och experiment är väl ingen emot, men varför skulle ett privat företag ge ut någon räddarväxt fritt? Som man själv får förädla vidare. Trotts att vi ligger så långt upp nord så har vi redan räddarväxtar (avkastningsmässigt) jämfört med resten av världen utanför Europa.
Skurre skrev:
”Du hänger inte med. Round-up-majs och Round-up-soja. Läs mer här: http://www.radron.se/templates/Artikel____2157.aspx”
Nej jag hänger inte med. Artikel som du länkar till beskriver hur Monsanto använder GMO. Inte om hur GMO SKULLE kunna använda om det användes på rätt sätt. Man kan inte avfärda en hel teknik bara för att en eller flera aktörer använder den på fel sätt. Det är som att avfärda fenomenet brödknivar av det skälet att det finns folk som har använt sådana för att mörda människor.
”Ditt resonemang är ungefär som att om man tillåter självlysande urtavlor så ska alla få bygga kärnkraftverk i trädgården hur de vill. För att man accepterar ett fenomen på en viss risknivå betyder inte att hur hög risknivå som helst är acceptabel.”
Nej. Min invändning handlar enbart om att Kristins krav på 100% riskfrihet är fullkomligt orimligt. INGENTING i livet är 100% riskfritt. Att leva innebär att ta risker.
Jag tycker att Torbjörn Fagerström – och Du – har poänger.
Kommentera gärna även mitt färska bloggnlägg om ekogiskt jordbruk och skogsbruk…