Eller förresten, är de vänster överhuvudtaget? De som skrivit en debattartikel i Sydsvenskan om Lars Ohly och antisemitismen. Tokiga i ordets verkliga betydelse är de i alla fall inte. Jag känner ju flera av dem i verkligheten. Den jag känner bäst är utan tvekan Johan Lönnroth, en mycket trevlig man som man kan ha intressanta och djupsinniga diskussioner med. Jag möter honom alltsomoftast på Järntorget och ibland har vi sällskap på spårvagnen hem. Men så speciellt mycket vänster är han nog egentligen inte, även om han själv kanske tycker det. Jimmy Sand känner jag också, en snäll och timid ung man som enligt min uppfattning inte är vänster på något sätt. Miljöpartist som han ju är idag.
David Munck har jag ju träffat, han var en period medlem i samma parti som jag, Socialistiska Partiet. Men är det inte sen flera år tillbaka. Han är nog vänster, men har en delvis annorlunda syn på Israel-Palestina än vad SP har.
Charlotte Wiberg vet jag bara vem det är i cyberrymden. Hon har en blogg, Kamferdroppar, som ibland kan vara intressant, men som alltför ofta tycks ha en fixering vid allt judiskt, och hon tycks ofta se antisemitism i allt. Hennes intresse för att försöka hitta antisemitism överallt inom de egna vänsterleden (för vänster får hon nog anses vara) känns ibland nästan sjukligt bisarr. Vilka de andra författarna till drapan i Sydsvenskan är har jag ingen aning om, för det är väl inte bloggaren Alex Bengtsson som döljer sig bakom det namnet i artikeln.
Det kan tyckas underligt att jag skrivit en del om personerna bakom en debattartikel, men det var i detta fall befogat då de utges för att vara vänster, något som kan ifrågasättas och eftersom det kan ifrågasättas sätter det deras angrepp på vänstern i en underlig dager. Men nog om personerna . Nu till deras text.
Texten fokuserar på bloggaren Jinge, Sveriges största och mest lästa politiska blogg. En vänsterblogg. Ganska snäll sådan om jag får säga så. Författarna till debattartikeln menar att bloggen är antisemitisk. Detta för att Jinge anser att det finns en judisk lobby och/eller en sionistisk lobby i framförallt USA. När det gäller detta kan vi konstatera att de flesta sionister är judar. Inte alla, men förmodligen den övervägande majoriteten. De omvända gäller förmodligen inte. Dvs att den överväldigande delen av judarna skulle vara sionister. Sionism är en politisk uppfattning, judendom är en religion. Att sätta likhetstecken mellan de båda, som författarna av inlägget i Sydsvenskan gör är helt felaktigt. Att vara jude behöver dock inte alltid innebära att man bekänner sig till den judiska tron utan kan också vara att man anser sig hemmahörande i den judiska kulturen av hävd eller börd. Det är alltså lite komplicerat det hela.
Jinge anser alltså att det finns sionistiska lobbyorganisationer i världen och framförallt i USA. Frågan är då om det är så och om denna uppfattning är antisemitisk. Det finns bevisligen sionistiska lobbyorganisationer i USA och i världen. Staten Israel som är en statsbildning med den sionistiska ideologin som grund är ofta en understödjare av dessa organisationer. Att anse att dessa organisationer finns kan aldrig vara antisemitism. Det är bara ett konstaterande av en verklighet som existerar.
Av naturliga skäl, ofta känslomässiga mer än rationella, stöder många judar och många judiska organisationer staten Israel. Det är inget konstigt. En del av dessa organisationer kan vara sionistiska, andra behöver inte vara det. En del av dessa judiska organisationer är lobbyorganisationer för stöd till Israel. Att påpeka att dessa organisationer finns kan inte vara antisemitiskt utan är bara en iakttagelse av verkligheten.
Mossad är staten Israels underrättelstjänst Att påstå att olika händelser är länkade till denna organisation är inte antisemitism. Antisemitism är nämligen judehat. Att inte gilla Mossad har inget med judar eller judendom att göra och det är därför knappast antisemitiskt att hävda sådant som att Mossad ligger bakom olika underliga sker som händer (om än väldigt konspiratoriskt och dåligt underbyggt) . Misstro mot staten Israel och dess förvaltningar är inte antisemitism.
Och hur är det med vänsterns påstådda antisemitism och med påståendena om att vänstern härbärgerar antisemitism. Det är naturligtvis bara trams. Det förekommer ibland olämpliga och/eller antisemitiska inslag i vissa demonstrationer. I stort sett aldrig är det vänstern som står för dem utan andra mer högervridna krafter som stöder Palestina. Att det förekommer i demonstrationer är ett problem, men absolut inget större problem. Det är ett mycket litet problem som ägnas alltför stort utrymme. Och antisemitismen inom vänstern är ett ännu mindre problem.
Det enda syftet med dessa ständiga falska och befängda påhopp på vänstern om antisemitism är ett annat. Nämligen att ta bort fokus i debatten från Israels övergrepp till ett påhittat svenskat problem med antisemitism inom vänstern. Att så kallade vänstermänniskor lånar sig till något sådant är skandalöst. För faktum är att antisemitism är betydligt vanligare bland de så kallade Israelvänner som finns inom Sverigedemokraterna. Människor som brukar återfinnas i de pro-israeliska demonstrationerna.
Intressant?
Borgarmedia: SVD, SDS1, 2, 3, 4, 5,
Läs även andra bloggares åsikter om Johan Lönnroth, Antisemitism, Jinge, Lars Ohly, Israel, Palestina, Rasism, Vänstern, Politik, Samhälle
Relaterat:
Pingback: Extremister » Blog Archive » “Den verkliga maktens ursprung”
Pingback: Svenska medier fortsätter sin häxjakt på Judar « 100% Antiism