I motsats till andra granskningar som förekommit på senare år (ex Guillou i Aftonbladet) så är den granskning Wingborg och Lodenius gjort mer djupgående, mer analyserande och mer avslöjande. Den går på djupet där andra nöjt sig vid ytan hos Jimmie Åkesson och de fyras gäng (som ledningen i SD kallas ibland, de kallas också fantastiska fyran).
Redan i förordet säger författarna något som är viktigt och som omkullkastar SD:s egna hemmasnickrade teorier:
När folket tar avstånd från sd blir partiets svar att folket är lurat av medierna och den politisk eliten.
Men det finns en tes som sd inte ens vågar pröva: att innehållet i partiets politik är mycket illa omtyckt.
Lodnius och Wingborgs bok är en noggrann, intressant, givande och avslöjande genomgång av Sverigedemokraternas politik. Den visar på ett pedagogisk och lättförståeligt sätt hur SD försöker manipulera omgviningen genom att inte föra fram sin egentliga politik om det inte behövs. Till och med genom rena lögner ibland, men oftast genom undvikande svar, genom att hävda att det inte gäller längre eller nåt annat liknande.
Man påvisar också hur dubbelt partiet är när det gäller antisemitism. För samtidigt som man har en judisk man i ledningen för organisationen (Kent Ekeroth) finns det andra medlemmar som offentligt uttryckt en hårresande antisemitism parat med islamofobi. SD:s kommunfullmäktigeledamot Samuel Älgemalm sa exempelvis följande i en kommunfullmäktigedebatt i Växjö :
Judar och muslimer slaktar djur på omänskliga sätt. Vi har inte så mycket judar i Växjö, tack och lov, men vi har muslimer.
På samma sät förekommer islamofobi flitigt i organisationen, det är på många sätt det sammanhållande kittet i själva verket och tycks genomsyra och styra SD:s ställningstagande i de flesta frågor.
Jag tycker alla som är intresserade av att bekämpa islamofobi, antisemitism, rasism, fackföreningsfientlighet, arbetarfientlighet och kvinnofientlighet ska läsa Lodenius och Wingborgs bok om SD. För vill man bekämpa dessa saker måste man också bekämpa Sverigedemokraterna. Och då kan boken ge lämplig ammunition.
Det enda jag inte gillar med boken är en sak som känns rejält onödig. Det är listan med adresser till alla de rasistiska bloggar som skrivs av Sverigedemokrater i detta land. Boken hade varit bättre utan den listan.
Läs mer: Dagens Arena1, 2, DD, Flamman, UNT, AB1, 2,
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Islamofobi, Antisemitism, Anna-Lena Lodenius, Mats Wingborg, Slaget om svenskheten, Sverigedemokraterna, Rasism, Fascism, Politik, Samhälle
Relaterat:









Pingback: De islamofobiska Sverigedemokraterna | Svensson
Pingback: Val idag - rasister skulle ha kunnat bli vågmästare | Svensson