Bonuskapitalismen

Så kan man också kalla den spekulationskapitalism vi har i Sverige. En kapitalism som genom sitt sätt att fungera och tillsammans med en ideologi som sätter jaget, den enskilda vinningen, den narcissistiska egotrippen och egoismen i högsätet skapat den exempellösa bonuskarusellen i olika företag. Att det hela kommer upp till ytan just nu beror naturligtvis på den ekonomiska krisen eftersom de skyhöga direktörslönerna, de extrema pensionsavtalen och de osannolika bonussystemen då kontrasterar starkt mot vanligt folks arbetslöshet, minskade a-kassa, försämrade sjukkassa osv.

Att Wanja Lundby-Wedin kritseras hårdare ämn andra är bara naturligt. Visserligen är Wallenberg, SE. och Swedbankdirektörere, representanterna för Svenskt Näringsliv i styrelsen för AMF-pension lika ansvarig och skyldiga som wanja Lunby-Wedin. men det finns en skillnad. Lundby-Wedin ska företräda arbeteran och vara mot den typen av extrema bonusssytem och pensionsfiffel vi sett i AMF Pension. Det kanske man kan tycka att de andra ska vara också, men de är ju anhängare va den ideologi som frammanat hela fiffelekonomin. Det är Lundby-Wedin uppenbarligen också, men det borde hon inte vara, där ligger hennes dubbla svek kan man säga. Hon ska företräda arbetarklassen och dess intressen och det gör hon inte. Hon borde inte vara anhängare av den nyliberala ideologin med privatiseringar, individualism och egoism i högsätet. Men det är hon. Därför kritiseras hon mer. Som Göran Greider skriver i Metro är det andra som är ansvariga för bonuskapitalismen:

Problemet ligger på en annan nivå: Hon, liksom även andra LO-representanter som suttit med i AMFs styrelse, har helt enkelt misskött det uppdrag de har från medlemmarna. Visserligen är det inte LO som uppfunnit den typ av tygellös kapitalism som drivit fram bonussystemen; det handlar om en trettioårig process där arbetsgivarna fått allt mer makt och löneskillnaderna blivit allt större och där den finansiella sektorn blåsts upp mist alla proportioner.

Eller som Åsa Linderborg i Aftonbladet skriver, hela bonushärvan kring Wanja Lundby-Wedin är ett symptom på kapitalismens kris och på en socialdemokrati som till stora delar uppslukats av en nyliberal ideologi:

Bonushärvan kring Wanja Lundby-Wedin är ett symptom på socialdemokratins kris: ingen ideologi, ingen politik, ingen strategi. Inget civilkurage. Frågan rör vid samhällskroppens nervsystem: motsättningen mellan arbete och kapital. När klassklyftorna och den folkliga vreden växer har arbetarrörelsen ett gyllene tillfälle att flytta fram sina positioner. Men i stället för mobilisering lyckas man lysa upp den nattsvarta himlen med en enda fråga: Varför ska man alls rösta på Socialdemokraterna?

Arbetarrörelsens avradikalisering har pågått i decennier. Nyliberala monstertruckar har krossat alla andra perspektiv, samtidigt som socialdemokratin förlorat kraften som folkrörelse. Det finns inte längre något organiserat tryck underifrån som binder partiledningen vid grundprinciperna.

Det handlar alltså både om en kris för kapitalismen och en kris för arbetarrörelsen. Det senare försöker en del små krafter att råda bot på. Arbetarinitiativet är en sådant försök på det partipolitiska planet. Nätverket för Gemensam Välfärd, Klimataktion, Miljöförbundet Jordens Vänner och fler andra mindre rörelser är försök på det folkrörelsemässiga planet. För att lösa problemet med kapitalismen behöver dessa försök, embryon och små krafter växa. Sådant tar tid. Jan Guillou fyller också i det som Linderborg påpekar:

Betrakta bara några korta ögonblicksbilder från vårt eget land. Stockholmarnas elbolag såldes ut till privata intressen så att finska direktörer kunde börja rulla sig i miljonbonusar, som alltså stockholmarna fick betala. Skolan är på väg att privatiseras, drivas med vinst och förstöras. Skandiadirektörerna delade ut miljarder till sig själva, så att deras företag gick under, men hellre det enligt direktörsideologin. Järnvägsverksamheten skall försämras, biljettpriserna höjas och standarden sänkas för att nya direktörer ska få rulla sig i nya miljoner. Apoteksverksamheten skall gå samma väg, drivas i privat vinstintresse så att medicinerna blir dyrare, utvecklingen är konsekvent och fundamentalistiskt benhård.

Å andra sidan måste hela bilindustrin läggas ner, det enorma kapitalet förstöras och hundratusentals jobb förloras därför att marknadsfundamentalisterna säger att staten inte får driva bilföretag (utom i Frankrike).

Det tycks inte spela någon roll för marknadsfundamentalisterna att direktörsklassen gång på gång skapar katastrof genom sitt roffande, som nu i den senaste finanskrisen. Att amerikanska roffardirektörer slår sönder världens ekonomi och visar sig odugliga som exempelvis bilfabrikanter leder inte till slutsatsen att de är odugliga utan att skattebetalarna måste plundras för att städa upp efter deras härjningar. Medan direktörsflocken skrikande av skratt drar iväg med miljarder i bonusbelöning.

Intressant?
Bloggat: Jinge,
Borgarmedia: AB1, 2, 3, SVD1, 2, DN, EX1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “Bonuskapitalismen”

  1. LO har sitt existensberattigande genom att bevaka medlemmarnas intressen och Wanja och politruckerna runt henne skall arbeta for detta men sa fungerar det inte.
    Wanja anser att medlemmarna ar till for henne och politruckerna .

    Innan AMF revisorernas utredning var klar
    uttalade Mona Sahlin sitt fulla stod for Wanja vilket visar att oavsett om Wanja ljugit eller ej har hon Mona Sahlin bakom sig och hon behover inte avga bara for att nagra okunniga LO arbetare kraver det. .
    .
    Tidningarnas kommentarer till detta har varit synnerligen menlosa och saknat udd. De vassaste analyserna och fragorna har kommit fran bloggare och pa tidningarnas debattsidor. Det ar inte bara Wanja som sover pa jobbet.

    Inte en rost pa Socialdemokraterna sa lange Mona Sahlin och Wanja ar kvar.

    Det ar ett sprak de forstar da deras positioner hotas och det ar den enskilde medlemmen sjalv som avgor hur han/hon skall handla . Att inte handla ar att acceptera.
    Wanja accepterar 84 miljoner, gor du ?

Kommentarer är stängda.