Det finns inget egenvärde i höga hus

Höga hus har jag inget mot, men samtidigt så finsn det inget egenvärde i att hus byggs höga. Det viktiga för att få en bra och fungerande stad är inte höga hus i sig eller inte. Det viktiga är att den stad som byggs är multifunktionell, konstruerad som en klassisk kvartersstad, med lokaler för allehand verksamheter. Höga hus kan bidra till detta om de ingår som en del i den övriga bebyggelsen, innehåller lokaler av olika slag i gatuplanet osv. Om det handlar om hus som huvudsakligen är bostadshus ökar ju befolkningstätehten och det behövs då mer service på en mindre yta, vilket är bra för alla som bor i området. Men husen måste planeras med lokaler för detta för att det ska bli mer service.

Däremo ska inte höghusen byggas som solitärer, som enskilda kontorshus på platser där de står ensmamm och sticker ut. Det ger inte så mycket mer än ett högt hus. Det verkar ganska meningslöst och på nåt sätt verkar det vara detta som moderaterna i Stockholm är inriktade på. Även om Kristina Alvendal verkar medveten om problemen. Höghus i sig kan istället ibland förstöra, det kan man se på vissa gator i New York, på söda Manhattan och i Midtown. De solitära fyrkantskysskraporna från 1960-talet på Sixth Avenue (Avenue of the Americas) gör ingen människa glad. Risken är att moderaternas tankar leder till förstörelse istället för förnyelse.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Advertisements
  • Andreas

    När det är oppositionen som talar om olika former av finansiellt stöd till vanliga människor så kallas det alltid för ”bidrag”. Men när nu moderaterna talar om finansiellt stöd till stora fastighetsbolag så kallas det ”bonus”.

    Jag hoppas att någon kliver fram och påpekar att den skyhöga bonus moderaterna nu förespråkar i själva verket är ett sorts bostadsbidrag…

  • Subventioner tror jag är rätta ordet.

  • Andreas:

    Fast det är ju inte självklart att man ska betala mer för marken ju högre man bygger. Det är nog att göra det lite för enkelt för sig att påstå att alla sänkningar av de statliga kraven är bidrag. Ett sådant är väl ändå en aktiv betalning och inte ett undvikande av att ta betalt. Samma kritik gäller ordet subvention. Inte skulle ni kalla det bidrag eller subvention om affären sänkte priset på någon vara. Det är helt enkelt en prissänkning det är frågan om.

  • Petter

    Nya hötorgskrapor? Det hör väl hemma på 50- och 60-talet?

    Visserligen anser jag att byggnader som Kista science tower bidrar positivt, men det passar ju inte alla. Stockholmarna bor också för långt i från sina arbeten. Längre än dom ”på landsbyggden”, iaf kör de mer bil. En villa i Stockholmsområdet är dessutom inte mer effektiv än en villa i en mindre ort långt från storstan. Inte en lägenhet för den delen heller.

  • I grund och botten tycker jag höga byggnader är bra – där de inte blockerar sol eller utsikt i för hög grad. Problemet är att de ofta gör det.

  • Andreas

    Nej, det handlar varken om bidrag eller subventionering i sak. Min poäng ligger i terminologin, att det kallas för en ”bonus” – vilket är ett roligt ord i sammanhanget. Oavsett hur idén framställs så är det ett skillnad i språkbruket mellan de olika politiska inriktningarna. Det brukar kunna ligga leda till förbistring som i sin tur leder till konflikter – som i slutändan hämmar utvecklingen i flera riktningar.

    Jämför gärna med ordet ”fildelning” som är det ord media på inrådan av branschorganisationer använder när de talar om ”olaglig spridning av upphovsrättsligt skyddat material”. Detta trots att fildelning är precis lika lagligt nu med IPRED som det var tidigare – så länge filerna som delas gör det med rättighetsinnehavarnas tillåtelse. Det finns fler exempel (tänk: ”män är från mars, kvinnor är från venus”).

    Anders: Hur resonerar man i Skåne om ett sådant här tankesätt och om hög bebyggelse? Det skulle vara intressant att få en inblick i lokala skillnader, för i den del av landet där jag bor är det få hus som har fler än åtta våningar…

  • Martin

    Andreas,
    nu ser du vänsterkonspirationen överallt. Skyskrapebonus är myntat av Kristina Alvendal (M).

    Jag tycker att höga hus kan bidra till att förtäta staden och minska transporterna. Men jag tvivlar på att det är värt det i ett land som Sverige, det är helt enkelt för dyrt för att ge några fördelar, vi har gott om yta. Det känns som det är motiverat av en sorts fåfänga från moderaterna, för att Stockholms skall vara en metropol så tycker de väl att den skall ha en häftig skyline.

    Risken blir att det blir finansskrapor och i slutändan döda stadskärnor som i USA.

  • Sture

    Risken är ju främst att det kan bo mer folk i Stockholm och att stockholm växer och blir mer dynamiskt.

    Bygga högt som förslaget innebär ju fler bostäder och möjligheter till att fler personer bor på samma yta. Det är både miljövänligare och praktiskt ur många aspekter, bygg därefter ut vägar och kollektivtrafik så effektiviserar man ännu mer folks vardag, med mindre miljöbelastning på köpet.

    De skyskrapor som finns tar folk idag för givna, skatteskarapan med sin underbara utsikt fyllt med studentbostäder som ett exempel. Utskällda Wennergrens center skulle passa mycket bättre in med jämnhöga hus i samma ”kvarter”. Varför ställer ni er ALLTID misstänksamma när moderaterna framför nya förslag?! Skulle vänstern föra fram samma förslag skulle ni stödja det.

    barnsligt.

  • Gustav H

    Jag hänger inte riktigt med här Martin. Att vi har gott om yta är ju inget argument för att inte bygga täta stadskärnor med höghus, för det är ju just att sprida ut sig över stora ytor ?° la Los Angeles eller andra liknande städer som gör att man får kostsamma och onödiga transporter. Det är väl bättre att verka för att bygga täta städer med bra kommunikationer från stad till stad över de längre avstånden?

    Förutsatt att man kan få hus med en blandning av kontor, bostäder och näringsverksamhet då. Det är ju väldigt trist med stadskärnor som bara består ”finansskrapor” och dylikt.

    Det här snacket om att bevara städers silhuett och som här i Göteborg att tala sig varm för att ha en stad med helst bara gamla landshövdingehus överallt, det tycker jag är dravel. Det är som om vi bara skulle ha timrade enplanshus för att gamla byar såg ut på det viset. Som det stod i artikeln så måste ju var tid få kunna breda ut sig också. Inte skall man riva det gamla, men bygga nytt därtill måste gå.

  • Martin

    Gustav,
    det krävs inte att husen har 100 våningar för att man skall undvika att göra LA misstaget. Blir det dyrare att uppföra? Vad är värdet på eventuella fördelar? Det är frågor som inte verkar så noga uträknade. Sen tycker jag att skattebetalarnas pengar skall hanteras ansvarsfullt och inte slängas ut på projekt utan att investeringens nytta är värderad. Verkar som högerfolk är för socialbidrag för byggherrar, märkligt de brukar inte ha så mycket för socialbidrag.

  • Gustav H

    Martin,
    det var bara en allmän tanke kring det här med stadsbyggnad. Jag tycker inte att man skall använda några skattepengar till att stödja byggherrar. Inte heller att man måste bygga 100 våningar höga hus. Snarare menar jag att det finns lite många heliga kor kring det här med städer och att det är dags att slakta dem, samt att man bör ge bygglov och tillstånd och medgivanden till förtätningar och höga byggen. Inte pengar.

    Enligt mitt sett att se det är varje skattekrona som samlas in ett lån, på gränsen till en stöld, ifrån skattebetalarna och skall tillbaka till oss. Varje användning av skattepengar bör kunna motiveras in i detalj för att ens vara tillåten från början. Jag är i rätt många avseenden libertarian/minarkist och vill i förlängningen ha minimal statlig sponsring så långt det är praktiskt möjligt. Oavsett om målen är ”marknaden” eller offentliga påhitt.

  • Andreas

    Martin: Jag har inte haft någon tanke på någon konspiration, än mindre skrivit om någon. Jag kommenterade om värdet av att tala samma språk och sluta använda intern terminologi från båda hållen, eftersom sådan terminologi ofta är kontraproduktiv. Att tolka ur egna betydelser ur det tar udden av hela poängen.

    Jag skrev trots allt i min första kommentar att moderaterna kallar modellen för ”bonus”. Att tolka det som att jag inte redan vet att det var en moderat som använt begreppet, är bara möjligt om man aktivt tolkar mina ord som något annat än vad jag har skrivit.

    Läs mina kommentarer som klartext istället, ofärgade av det höger-/vänstertänkande som de flesta fastnar i när det gäller diskussioner som berör politik. Klartext skulle göra det mycket enklare att diskutera många ämnen, partier emellan – och ett förbättrat debattklimat ger nästan alltid förutsättningar för ett förbättrat samhälle.

    I övrigt håller jag med om det mesta du skriver. Men det är en helt annan poäng. 🙂

  • Petter: Vad har du för källa till att Stockholmare kör mer bil? Bilägandet i Stockholms län är lägst i landet åtminstone. Sedan är det tydligen så att Stockholmare släpper ut hälften så mycket växthusgaser som övriga svenskar i genomsnitt. Det borde väl bero på att vi åker mindre bil och bor mer effektivt. Nu vet jag visserligen inte om det var kommunen eller länet som det var frågan om i den studien.

    http://www.regionfakta.com/GemensamDynamiskPresentation.aspx?id=456

  • Petter

    Theodor
    Källan var SCB och Sika! Men antagandet var fel, Solna är dock värre än vilken kommun ute på landet som helst. Ni ligger under snittet i körda mil men över i förbrukning per bil. Så sluta tro att ni är så bra, ni har svinbilliga SL men inte så mycket mer för er.

    Här är en bra källa, bensin och dieselförbrukning per invånare från SCB: http://www.scb.se/Statistik/TK/_dokument/ntal1_7_2007.xls

    Är det så att ni har hälften med utsläpp så beror det på att ni inte har någon industri. I varenda lilla kommun har det satsats på fjärrvärme och bergvärme, så jag betvivlar på att ni skulle vara bättre på det. Både Uppsala och Östergötland är bättre än er på bränsleförbrukning/energiåtgång per invånare för biltrafik iaf. Folk i småorter är inte miljöbovar. Umeå ligger bättre till än Stockholms kommun. På bränsleförbrukning per invånare då. Umeå har dock Volvo lastvagnar och pappers/massabruk. Dvs i princip det Sverige lever på. Så även fast hushåll och biltrafik är bland de största miljöbelastande posterna så kan det inte vara därför att ni skulle bo effektivare som ni har lägre utsläpp.
    Nu var det ju iofs en kommentar på SVD som tyckte storstaden var så mycket mer effektiv och ingen här.

  • Enligt den fortfarande bästa analysen av hur en stad fungerar, antimotorvägsaktivisten Jane Jacobs’ Amerikanska storstäders liv och förfall från 1963 är det viktigare att man utnyttjar marken väl än att man bygger högt. Men som en av flera ingredienser i att utnyttja marken väl kan man gott bygga en del hus högt. Dock inte alla för då bryter man mot en annan regel som säger att variation är lika viktigt som täthet.

    Problemet är att vissa politiker inte har hajat längre än ”höga hus” – för dem är det en sorts statussymbol som inte har något att göra med stadens funktionalitet. Jämför solitärer som Turning Torso i Malmö.

    Alltså: huvudsaken är täthet, mångfald och goda kommunikationer (=frånvaro av barriärer). Om höga hus bidrar till det är de bra, annars inte.