Arne Ruth och Dilsa Demirbag Sten förvånades över att kritik mot FN:s människorättsråds beslut om begränsningar i kritik av religion i stort sett saknades i Sverige. Men det är faktiskt inget underligt och som jag ser det, ett hälsotecken. För kritiken saknas troligen därför att religion har en marginell betydelse i det svenska samhället. Vilket naturligtvis är bra.
För religion, oavsett vilken det handlar om, fungerar alltför ofta som en konservativ och negativ kraft. En kraft som vill begränsa människors frihet och handlingsförmåga. Jag tycker det bör så förbli, alltså att religionen inte har och inte ska ha någon större betydelse i Sverige och att dess inflytande fortsätter att minska så som det skett de senaste fyra-fem årtiondena. Det finns ingen anledning att religion ska få en större betydelse.
Och när det gäller själva sakfrågan är det självklart att religion måste få kritiseras. Att religionskritik, hädelse och blasfemi måste vara lagligt.
Intressant?
Bloggat: Bulten i Bo,
Läs även andra bloggares åsikter om Dilsa Demirbag-Sten, Arne Ruth, FN, Religionskritik, Hädelse, Blasfemi, Religion, Samhälle, Politik
Relaterat:









Pingback: Trottens Betraktelser