Bilsatsningar men inga kollektivtrafiksatsningar

Det är Vägverket och Banverket som har gjort den prioriteringen, om inte du insinuerar att det har förekommit ministerstyre i beslutet?

Men var det så annorlunda på sossarnas tid?

I Stockholm har vi inte sett några kollektivtrafiksatsningar sen t-banan byggdes ut för en generation sen. Allt som har hänt sen dess har handlat om att bygga ikapp Stockholms tillväxt (vilket har gått sådär – bilandelen har stadigt ökat).

Och i Stockholm är alliansen och s rörande överens om att man måste bygga motorvägar för 60 miljarder.

Det absolut sämsta vägprojektet just nu torde vara Förbifart Stockholm. Från början tänkt att gå i ytläge, men eftersom folk inte är så sugna på att få utsikten över Mälaren förstörd och Drottningholm där vägen skall gå är världskulturarv så har man kompromissat ned nästan hela vägen i tunnel. Nu kommer tunneln bli sexfilig och 16 kilometer lång (!) och man vet inte ens var kostnaderna kommer att hamna på. Från 7,5 miljarder räknar man nu med 30 miljarder, om ens det räcker.. Just detta ständiga kompromissande där man sedan projektet presenterades hösten 2006 gått med på att lägga mer och mer av vägen i tunnel har fått mig rejält misstänksam, vilka intressen är det som vill ha den här vägen till varje pris?

Vill man verkligen bygga en förbifart till Stockholm då skall man satsa på att bygga om vägen mellan Uppsala och Norrköping, riksväg 55 som går över Strängnäs med nya broar över Mälaravsnittet. Den sparar in runt fem mil om man skall köra igenom Sverige i nord-sydlig riktning från Gävle till Helsingborg. Stockholm är en östlig omväg i alla avseenden och med förbifarten kortas avståndet med inte mer än omkring en halvmil. Någon ”förbifart” för dem som skall köra igenom Mälardalen blir det alltså inte. Det är heller inget särskilt stort behov av att köra bussar mellan Hässelby och Södertälje, även om en av de få vinsterna med det här projektet blir att Ekerö kan få bättre bussförbindelser. Dock är Ekerö i huvudsak en glesbebyggd villakommun, så någon tät trafik av bussar är inte att vänta utan snarare bilpendling.

Men det är inte bara byggkostnaderna och läget som gör det här projektet så vansinnigt, sen skall vägen underhållas vilket är lätt att glömma bort i sammanhanget när man talar om tjusiga dyra tunnlar. Kostnaderna för att underhålla en så lång tunnel med ventilationssystem, belysning, tätning med mera torde landa på minst ett tvåsiffrigt miljonbelopp om året. Detta blir kostnader som bakas in i den ordinarie vägbudgeten (till skillnad från Öresundsbron och nya Svinesundsbron där vägtullarna betalar underhållet). I och med att anslaget för vägunderhåll inte lär öka våldsamt gissar jag att mycket nödvändigt underhåll kommer få stryka på foten.

Summa summarum: Förbifart Stockholm är ett igenomhastat och alltigenom uruselt vägprojekt som kommer att bli en rejäl minuspost för samhället. Är det någon väg man överhuvudtaget bör satsa på att bygga färdigt, så är det Österleden mellan Nacka och Lidingöbron. Då skulle man kunna koppla samman Stockholmsområdets östra områden med varandra, från Åkersberga till Tyresö. Dessutom får man tillsammans med Norra- och Södra länken ett vettigt alternativ till Essingeleden ifall den behöver stängas av. De enda vinnarna på förbifarten blir Ekerö, en kommun med färre invånare än Hässleholm som skulle kunna klara sig med välutbyggd färjetrafik, och de åkerier som kör med rullande lager på vägarna.

Karta över förbifart Stockholm kan ses här:

http://www.vv.se/PageFiles/9415/fraga_1_bilaga_2_karta_over_slutligt_forordad_vagkorridor_med_illustrerade_yt_och_tunnellagen.pdf?epslanguage=sv

Anders: Felet med ”förbifarten” är, bland annat, att det INTE är någon förbifart. Den kilometermässigt kortaste vägen mellan norra och södra Sverige, säg sträckan Jönköping – Gävle för att hålla oss till E4, är riksväg 55 mellan Norrköping och Uppsala. Som idag är en ganska usel landsväg där det ofta blir kö på Mälaravsnittet vid Strängnäs. Motorväg Uppsala – Strängnäs och 2+1/2väg med planskilda korsningar till Norrköping skulle vara en välkommen satsning som skulle kosta runt 5-10 miljarder beroende på lösning, en prislapp som är långt under det priset vad man nu beräknar förbifarten till.

Dessutom kan jag räkna upp dussintals vägprojekt som genomförts sedan Essingeleden 1967 i Stockholmsområdet: Klaratunneln, Johanneshovsbron och Södertunneln för att hålla oss till innanför tullarna, genomgående motorväg E4 igenom hela länet, motorväg byggs nu till Nynäshamn och E18 mot Västerås, motorväg E20 till Eskilstuna och E18 mot Norrtälje, Norrortslänken (ej att förväxla med Norra länken), Värmdöleden, nya Lidingöbron. Utöver detta har Tranebergsbron byggts på nytt plus att en mängd vägar har breddats och rätats ut såsom infarten till Åkersberga.

Man har dock inte satsat på att bygga nya vägar mellan norra och södra Stockholm sedan Essingeleden, och skall man göra det så skall man i så fall bygga Österleden då den dels förkortar transporter inom östra Stockholmsområdet och dels länkar befolkningstäta delar av Stockholm (Nacka, Värmdö, Täby osv). Dessutom skulle både Essingeleden och Centralbron kunna avlastas.

Felet med förbifarten är alltså att det inte är en verklig förbifart, att den löser små problem i förhållande till den gigantiska kostnaden (just nu beräknad till 30 miljarder, senare kommer underhållskostnaderna som kommer vara enorma även i kort perspektiv) och att den inte länkar samman några befolkningstäta områden. Den kommer inte få trafiken på nuvarande Essingeleden att minska i någon högre grad.

Att Vägverket hela tiden backat och gått med på att lägga nästan hela vägsträckningen i tunnel (senast gick man med på att bygga tunnel under Grimstafjärden vilket höjt prislappen bara det med c:a 2 miljarder och ökat underhållskostnaderna) visar vilken desperation som ligger bakom. Man SKALL driva igenom vägbygget till varje pris, kosta vad det kosta vill. Och det kommer inte att förbättra situationen för stockholmsbilisterna.