Våldtäkter åter på tapeten – krav på omvänd bevisbörda

Häromveckan slog tidningarna upp en falsk nyhet i stort format, de rapporterade om att Sverige hade fler våldtäkter än andra europeiska länder. Alla som visste något, eller kollade med den officiella statistiken insåg omedelbart att påståendet var falskt och att den så kallade ”vetenskapliga rapport” som artiklarna byggde på var rena rappakaljan.

Nu är det den officiella statistiken från BRÅ som kritiseras för att vara ”notoriskt opålitlig”. Nu gälelr kritiken gentligen inte antalet våldtäkter utan att man inte kan följa upp fall och att siffrorna på åtalsfrekvens och liknande alltid är felaktiga. Det stämmer säkerligen att BRÅ:s siffror på detta omrdåe är felaktiga av en mängd olika orsaker. Men jag förstår inte hur juridiska institutionens siffror skulle kunna vara så mycket bättre.

När det gäller antalet och frekvensen av våldtäkter är det ingen tvekan om att Sverige ligger långt ner bland de europeiska länderna. Det finns andra typer av undersökningar än BRÅ:s statistik som visra detta på ett tydligt sätt.

Forskare har dessutom föreslagit en grundläggande ändring i svenska rättstradition och rättssäkerhet när det gäller våldtäktsbrott. Nämligen att män som anklagas ska kunna bevisa sin oskuld. Kan de inte det så ska de anses vara skyldiga. En sån ordning kan man ju inte ha. Det blir helt absurt.

Vilken man som helst kan då dömas för våldtäkt i vilket läge som helst. det räcker med att kvinnan anklagar mannen för våldtäkt efter att man haft sex så är det hela klappat och klart. Ingen polisutredning behövs, ingenting. Mannen kommer att dömas om han inte bevisar sin oskuld. I Sverige har försvarsadvokater inga möjligheter att bedriva egna utredningar, det betyder att den eventuella brosttslingen måste göra detta. vilket de flesta knappast har råd med. En effekt av en sådan ordning skulle kunna bli att män fån överklassen alltid går fria, men män från arbetarklass alltid döms. Oavsett om de är skyldiga eller inte skyldiga.

För min del anser jag nog att det nuvarande systemet är bättre. Man är oskyldig tills motsatsen bevisats. Det ska gälla alla brott, även våldtäkter. Det är också betydligt mer rättsäkert än omvänd bevisbörda. Inför man omvänd bevisbörda på ett område ökar dessutom risken för att vi får det på fler områden. Och rättsskipningen blir då alltmer urholkad och osäker.

Intressant?
Bloggat: Fridholm,
Borgarmedia: DN1, 2, Barometern, SMP, SDS, KB, TA, YA,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Blogged with the Flock Browser

Tags: , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

3 svar på “Våldtäkter åter på tapeten – krav på omvänd bevisbörda”

  1. Jag håller helt med om att det är absurt med omvänd bevisbörda och det är väl trots allt ganska få som förespråkar det. Däremot finns det ju andra intressanta tänkbara förändringar, t.ex. det här med ett samtyckesrekvisit. Istället för att fokusera på om kvinnan gjort motstånd eller ej handlar det då om huruvida det förelegat samtycke eller ej.

  2. Omvänd bevisbörda är såklart idiotiskt. Tyvärr fungerar ju den allmänna rättsuppfattningen ibland så, och det är ju precis därför folk brände häxor för några hundra år sedan. Ju hemskare anklagelse, desto större ovilja att undersöka och reda ut; då väljer man helt enkelt att bara tro på det påstådda offret. Vi har ju vid flera uppmärksammade våldtäktsmål i svenska domstolar sett vad som närmast liknar en pöbel samlas utanför domstolen. Denna pöbel tar sig ofta rätten att själva döma och ta ställning, trots att ingen ännu blivit dömd. Jag tror det är viktigt att reagera starkare mot denna typ av beteende. För de som faktiskt är oskyldiga är det ett grovt övergrepp.

Kommentarer är stängda.