Privatskolor ska få välja sina elever

Ett inslag i förslaget till ny skollag har fått liten uppmärksamhet. Det är förslaget om att förbudet för inträdesprov/antagningstester för grundskolan ska slopas. Så här uttrycks det i presentationen av förslaget till skollag:

För elever med speciella färdigheter i ett ämne blir det tillåtet att anordna antagningstester för särskilda profilklasser från årskurs sju i grundskolan.

På ytan handlar det om de så kallade elitklasserna, klasser som kommer att ge barn från över- och medelklass bättre möjligheter i skolan än andra. Men i praktiken innebär det också att privatskolor enbart kan ha ”profilkalsser” och därmed stänga ute de elever man inte vill ha. Privatskolorna kan på detta sätt utestänga elever som kostar mer pengar och bara ha elever utan några problem. De kommunala skolorna kan inte välja elever på grund av skolplikten. Resultatet blir att de privata skolorna komemr att gynnas ekonomiskt gentemot de kommunala. Att privatskolor väljer elever skr visserligen idag också, men det kommer att underlättas avsevärt om förslaget om ny skollag går igenom.

För övrigt innehåller förslaget om ny skollag ett otal förslag som är inriktade på repression, tvång och dsiciplinering. Förslag som går ut på att skapa en gammaldags och omodern skola med de problem som detta kan innebära. I förslaget till ny skollag finns förstås en del bra delförslag också, men det känns som om de är där för att dölja den huvudsakliga inriktningen i den borgerliga regeringens skolpolitik, tvång, repression, förtryck, klassåtskillnad och ålderdomlighet.

Intressant?
Bloggat: Peter Andersson, Solidaritet & Rättvisa, Roger Jönsson, Stenudd, Christermagister, Röda Malmö,
Borgarmedia: AB, DN, SVD1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Självklart måste det gå att skapa profilskolor precis som det ska gå att skapa profilklasser. Dessutom står det faktiskt ”elever med speciella färdigheter i ett ämne”, inte ”problemfria elever”. Det är en tolkning du gjort själv som inte bärs upp av lagtexten.

    Förresten är mer disciplin precis vad den svenska skolan behöver. Eftersom sossarnas flumskola uppenbarligen inte fungerat så värst bra kanske det är läge att prova en modell med lite mer disciplin, även om det kan ses som ”omodernt”. Precis som med LAS så är det bara att jämföra med andra länder för att inse att det ”svenska” sättet inte helt sällan funkar riktigt dåligt.

  • Rudis

    Men vänta nu. Antagningsprov gynnar de studenter som har ansträngt sig och därför kan mest – oavsett social bakgrund. Är dagens system bättre där man bara kan få plats på elitskolor om man har rätt namn i adelskalendern?

    Det nya systemet borde dessutom göra det omöjligt att sortera bort studenter pga social bakgrund eftersom provresultatet styr vilka som får plats på utbildningen. Och om ungdomar från arbetarklassen i hög utsträckning frivilligt väljer att inte anstränga sig på sina utbildningar och därför inte klarar proven så vems ansvar är då det?

  • Rudis, du bär ditt namn med den hedern 😉
    När skolorna kan välja hur de vill välja sina elever, så torde adelskalendern ha det ordnat.
    Och det är inte så enkelt som att arbetarklassens elever latar sig. Det är snarare så att skolan alienerar dem och ignorerar deras språk, kultur och kapacitet.

  • Rudis

    Stefan, skoj att det fortfarande finns någon i landet som vet vad rudis betyder. Men min kommentar är att det idag är adelskalendern som avgör, men att antagning via prov ger ALLA studenter chansen att gå på en elitskola. Detta borde väl vara en förbättring, eller?

    Sedan har vi uppenbart olika åsikter om vems ansvar det är att skaffa sig en utbildning. Jag anser det vara individens ansvar och inte samhällets, skolans, kommunens eller något annat vagt kollektiv.

  • Mike

    Dom största jävla mobbarna är lärarna själva som favoriserar elever.

    Vilken Usa utveckling.

    Spräng riksdagen förfyan vad är det för hycklare som sitter där?

    Ena repressiva lagen avbyter den andra.

    NÄR FAAN FÅR FOLK NOG?

  • Kuno

    ”Sedan har vi uppenbart olika åsikter om vems ansvar det är att skaffa sig en utbildning. Jag anser det vara individens ansvar”

    Ansvaret för utbildning skall läggas på en 6-12 åring? De skall alltså förstå sitt bästa oavsett social bakgrund?

  • Lars

    Anders_S:
    ”På ytan handlar det om de så kallade elitklasserna, klasser som kommer att ge barn från över- och medelklass bättre möjligheter i skolan än andra.”

    Var i forslaget star det att det ar till for over- och medelklassbarn och inte alla barn med talanger?

  • Rudis

    Kuno, var är föräldrarna i din värld? Sålänge barnen inte själva kan fatta beslut så är det ansvaret naturligtvis föräldrarnas och inte statens, kommunens eller något annat kollektivs.

  • Anders_S

    Lars: Lite tankeverksamhet kan man väl begär av dig fastän du är borgerlig, eller? Det är vanligare att arbetarbarn inte klarar sig i skolan. Inte på grund av att arbetarbarn är dumma i huvudet, utan på grund av en rad omständigheter. Skolan är konstruerad för medelklassen och dennas intressen och sätt att fungera. Arbetarklassens problem beaktas inte.

    Arbetarklassens barn har svårare att plugga hemma på grund av trångboddhet, missbruk och sådant i betydligt större utsträckning än över- och medelklassbarn. Föräldrarna kan inte heller hjälpa sina barn i samma utsträckning. Detta innebär att alla sorteringssystem som bygger på prestation i skolan kommer att missgynna arbetarbarn. Nedskärningar missgynnar också arbetare därför. Slår helt enkelt hårdare mot arbetarbarn.

    Rudis: Föräldrar vet inte heller alltid bäst för sina barn. Och det är vnligats i arbetarklassen att föräldrar inte kan hjälpa sina barn. Därför slår förslagen mot arbetarklassen.

  • Rudis

    Anders_S, du har rätt i att föräldrar inte alltid vet vad som är bäst för sina barn. Men att från det dra slutsatsen att det vore bättre att staten eller kommunerna detaljstyrde barnens utbildning (som t ex val av elitskola eller inte) är inte rimligt.

    Detta är ett generellt problem för anhängare till den stora staten – man funderar sällan över risken att staten gör än värre fel när dom ska korrigera de problem som man hittat. Det talas därför mycket om olika marknadsmisslyckanden men aldrig om regleringsmisslyckanden trots att jag upplever att dessa oftast är större och allvarligare för folk i allmänhet.

  • Anders_S

    Rudis: Inte helller har jag fördslagit något sådant som du påstår. Jag är anhängare av enhetsskola och mot privatskolor och elitskolor. alltså mot att man ska behöva välja och mot att man ska sortera i den vanliga grundläggande skolan.

    Däremot har jag inget mot att det finns både kortare och längre linjer inom gymnasieskolan. Inte heller något mot både yrkesutbildning och teoretisk utbildning. Men dte var inte va dmin inlägg handlade om.

    Jag talar aldrig om markansmislsyckanden. Däremot om kapitalismens och klassamhällets misslyckanden. Kapitalism är inte detsamma som marknad. (den diskussionen är off-topic och får tas nån annan stans). Klassamhället är en konsekvens av kapitalismen.

    Och just i detta inlägg av mig talar jag om regeringsmisslyckanden. Nämligen den misslyckade skolpolitik som regrringen för. Med straff, repression, tvång istället för frivillighet, jämlikhet, hänynstagande till alla individer osv. Regringens politik går ju mot det sista, att alla elever ska kunna få en likvärdig utbildning på sina egna villkor. Istället vill de ge bättre utbildning till de rikas barn och sämre till de fattigas.

    På nåt sätt känns det som om du gör skäl för ditt nick, Rudis.

  • Olle Corneliusson

    Tänk om det är så att en disciplinerad skola, en riktig pluggskola av den sort som så kallat progressiva människor ofta förfasar sig över, i själva verket är precis vad arbetarklassens barn behöver. Över- och medelklassens barn klarar sig alltid, de får hjälp i hemmet, skickas till privatskolor etc. Så kallade KIP schools (knowledge is power) tyder på detta.

  • Olle C: Nej det tror jag inte. Den skola vi hade på 1950-talet och 1960-talet (då jag gick i skolan) slog ut arbetarbarn betydligt mer än vad skolan på 1970-talet och 1980-talet (då min barn gick i skolan) gjorde. Det är alltså en skola med små klasser och modern pedagogik vi behöver. Inte en skola inriktad på disciplinering.

    OCh just för att överkalssens- och medelkalssens barn alltid klarar sig ska vi inte satsa på deras behov i form av privatskolor och elitklasser.

  • Olle Corneliusson

    Håller med om att vi inte ska satsa skattemedel på privatskolor. Elitklasser är en annan sak. Har aldrig förstått varför talang i musik eller idrott ska få leda till särskild undervisning men inte talang i t.ex. matematik. Eftersom vi tror olika om vikten av disciplin och förmodligen inte kan påverka varandra särskilt mycket just nu och här skall jag inte fortsätta den polemiken. Men om man vill läsa om KIPP schools kan man göra det på http://www.kipp.org/.

  • Olle C: Jag ska läsa. Det är intressant det du tar upp med matematik kontra idrott. Jag kan mycket väl tänka mig att man kan läsa på det sätt man gjorde i skolan på min tid, allmän eller särskild matte. Samtidigt är jag också också skeptisk till elitklesser i idrott och musik.

    Inte heller har jag några invändningar mot att det ska vara lugn och ro i ett klassrum. Men jag menar det ska uppnås med mindre klasser och mer personal i skolan. Inte med hjälp av straff och repressiva åtgärder.

  • Kuno

    >Kuno, var är föräldrarna i din värld? Sålänge barnen inte själva kan fatta beslut så är det ansvaret naturligtvis föräldrarnas och inte statens, kommunens eller något annat kollektivs.>

    Och i de fall där föräldrarna inte är närvarande, vem skall ta ansvar för dessa barns utbildning?
    Att som Rudis rycka på axlarna och säga att det är föräldrarnas fel hjälper ju knappast utan blir samma sak som att dyvla över ansvaret för utbildningen på de barn som inte har lyckan att ha närvarande föräldrar.

  • Olle Corneliusson

    Anders S: Jo, det är bättre med lock än med pock 😉

  • Kristina

    Jag gick musikklass på mellanstadiet i en svensk moderatstyrd kommun, dominerad av rikemansbarn. Några reflektioner så här på ålderns höst:

    Det var sällan barnen, utan föräldrarna som valde (var 9 år när jag sökte dit!). I mitt fall en pushig mamma som lovordade musiken och betalade privatlektioner i ett instrument som jag spelar (ja, jag vet hur det låter).

    Slutsats: elitskolor i de klasserna har i stor utsträckning med social och ekonomisk bakgrund att göra och mindre med talang (trots inträdesprov). Detta bygger jag även på vad jag vet om mina dåvarande klasskamrater.

    En annan faktor som inte tagits upp är att den här typen av klasser tenderar att skapar på platser där intresset finns (redan engagerade föräldrar som driver på, välrennomerade skolor), lärarna finns (ex. större universitetsorter med redan mkt akademisk medelklass), större orter (för att skapa attraktivitet, tillräckligt med resurser etc.) vilket ännu mer spär på snedrekryteringen.

    Elitklasser skapas på vissa ställen, av vissa människor, för vissa människor, tro inget annat, då är du korkad!

  • Lars

    Anders_S:
    ”Lars: Lite tankeverksamhet kan man väl begär av dig fastän du är borgerlig, eller?”

    Oj oj, stor i orden, liten pa jorden 🙂 Jag laste forslaget och ser ingenstans det du namnde. Det vore battre om du skrev tex ”jag anser/tycker att det har forslaget…” istallet for att blanda dina asikter med andras forslag.

    ”Det är vanligare att arbetarbarn inte klarar sig i skolan. Inte på grund av att arbetarbarn är dumma i huvudet, utan på grund av en rad omständigheter. Skolan är konstruerad för medelklassen och dennas intressen och sätt att fungera. Arbetarklassens problem beaktas inte.”

    Hur manga procent ungefar ar arbetarbarn, medelklass, respektive overklass i Sverige?

    Det later troligt att arbetarbarn oftare inte klarar sig i skolan, men det hander saklart for barn fran alla klasser. Forstar dock inte riktigt vad det har att gora med om man ska ha elitklasser eller inte?

    Jag var arbetarbarn och skolan tog val hand om mig, aven om jag onskade (utan nagon som helst press fran hemifran) att jag kunde fa ga i en klass/skola som satsade mer pa matte. Tyvarr fanns inte manga sadana alternativ.

  • Anders_S

    Lars: Inte heller har jag skrivit att det står så i förslaget. Jag har skrivit att det innebär det. Att förslaget får sådana konsekvenser.

    Det var ju tur för dig att skolan var bra för dig. Men det är helt irrelevant i en generell debatt och saknar betydelse för det som jag skrivit. Men du kunde väl sa matte på egen hand, eller hur? Det rä bara att göra det. Den som är duktig klarar sig ändå. Därför är det inte på dem som samhällets resurser ska satsas.

    Om du inte förstår att sorteringen i skolan (elitklasser) drabbar de som har det svårast i skolan är det inte mycket jag kan göra åt det.
    http://www.zaramis.nu/blog/2009/05/18/klassbaserad-utbildning-ater/

    Frågan om procenten är dels ganska ointressant och dels omöjlig att besvara. Men det är irrelevant för mina påståenden.

  • Pingback: Lena Andersson skriver bra om klass | Svensson()