Kan klassaspekten förklara varför högerextremister är våldsammare?

Utan att ge mig in i sakfrågan måste det ifrågasättas vilken tilltro som kan sättas på en rapport som bygger på andrahandsuppgifter från intervjuade socialarbetare. Ur ett vetenskapligt och källkritiskt perspektiv är det beklagligt att den samhällsvetenskapliga forskningen inte lägger ribban på en högre nivå.

Väl skrivet och argumenterat Svensson.

Vad jag har upptäckt, som en genomgående röd tråd, i diskussioner rörande det här ämnet är att de argumenterande väldigt snabbt driver över inpå de klassiska argumentationsfelen. Främst det där man istället för att bemöta kritiken med den egna sidan är snabb med att peka finger på den andra.
I den här situationen gäller det inte att fastställa vilken av grupper som är mest våldsam, utan hur vi ska ta itu med våldet. Eftersom detta våld nu har visat sig så uppenbart olika i både grund och effekt, är det enda rimliga att skilja dessa grupper åt och diskutera problemen var för sig.

Övrigt anser jag att våld mot poliser i allra högst grad är ett hot mot samhället, även om det inte är lika direkt som det riktat mot medborgarna. Att angripa vårat rättsväsende i hopp om att tvinga igenom sina egna åsikter är ett beteende som inte kan tolereras.
Vidare anser jag att en grupps vilja att utföra våld, eller hot om våld, mot en annan för att stoppa deras politiska åsikter är något som aldrig kan accepteras. Det är ett hot mot demokratin på den mest grundläggande nivån, och är något som måste bekämpas.
Vi för fram våra åsikter och våran vilja med hjälp av våra rätt att rösta och våran rätt att uttrycka oss.

Mvh
Patrik

Med skolåren i hyfsat färskt minne kan jag ju säga att jag aldrig någonsin mötte några som lutade åt det organiserat rasistiska hållet där, som inte samtidigt hade hyfsat svårt för sig med mycket av skolarbetet, mer eller mindre kaotiska hemförhållanden, samt ”arbetarbakgrund” eller hur man nu skall beskriva det. Alla tre faktorer med en del gemensamma beröringspunkter, och som du skrivit om tidigare i bloggen ett otal gånger när det talats om hur arbetarklassen är förfördelad på olika sätt.

Kamrater med vänstervärderingar i den åldern hade mer blandade hemförhållanden även om många helt visst hade högutbildade föräldrar.

Sen tror jag att rasism och fördomar om homosexuella yttrar sig på olika sätt beroende på hur ens uppväxtförhållanden sett ut, men att det inte behöver skilja så mycket i faktiska åsikter. Det vill säga att ungdomar med arbetarbakgrund inte på samma sätt får lära sig hemma att hålla yttranden i schack och att ungdomar i ”borgerliga” hem då snarare fostras till att klä sina fördomar i annan språkdräkt och hålla dem mellan skål och vägg.

Jag skulle nog hävda att högerextremismens hat mot allt som är ”onormalt” i deras ögon oftare har en rimligare förklaring baserat på psykologiska grunder än ideologiska.

En stor del av högerextremisterna rekryteras som många redan nämnt ur en grupp som kan kännetecknas som ”losers”, individer som i resten av samhällets ögon är i vid mening misslyckade. Dessa attraheras av möjligheten att ”bli någon”, även om det bara är i en grupp som står utanför samhället, och de har ett desperat behov av att hitta någon som de kan känna sig ”stå över”, någon att definiera sig själva som ”bättre än”.

Jag tror att det för huvuddelen av i vart fall högerextremister, (och även en del vänster-dito), det är mekanismer som dessa som styr mera än ideologier när det gäller att gå med i sådana rörelser.

Det obehagliga är att det finns ideologer bakom som utnyttjar just de här mekanismerna till att bygga organisationer och som konverterar den här frustrationen över att vara misslyckad och utanför till ideologi.

Bra att du tar avstånd från vänsterextremism, förmodligen då sådana här tilltag?
http://afa-goteborg.antifa.se/index.php?subaction=showfull&id=1243454045&archive=&start_from=&ucat=1&