Rövslickande nämndemän och domare ger sämre rättssäkerhet

Fega tjänstemän, mesiga nämndemän och rövslickande jurister är problem som minskar den svenska rättssäkerheten. Vid avvikande mening i samband med domar så underlåter de ofta att meddela detta. Något som kan leda till att mål inte överklagas till högre instans och däremd sämre chanser för de åtalade. Som advokaten Thorulf Arvidsson skriver på debattplats i SVD:

Det är ett stort problem inom dagens offentliga förvaltning att tjänstemännen inte vill, orkar eller vågar skriva skiljaktiga meningar. När såg en advokat senast ett beslut från Migrationsverket där föredraganden skrev ned sin egen självständiga bedömning? När såg en vårdnadshavare senast att föredraganden hade en annan mening än socialnämndens ordförande i ett ärende om omhändertagande av barn?[…]

Ännu värre är det när det gäller brottmålen. Här är det ju nämndemän som är med och dömer. Tre nämndemän i tingsrätterna och två i hovrätterna. Det är mycket ovanligt att nämndemännen skriver sig skiljaktiga. En tidigare undersökning visade att det endast förekommer ungefär en gång på tusen domar. Om diskussionen står mellan tio eller tolv månaders fängelse är det rimligt att man jämkar ihop uppfattningarna.

Men gäller det frågan om en person ska fällas eller inte bör det inte alls finnas något utrymme för jämkningar. Det är en rättssäkerhetsfråga att dömda och deras försvarare får veta om det funnits skiljaktiga. Ofta får vi dock inte veta det och gissa kan vi inte.

Är domare och nämndemän inte ense så borde vi andra få ta del av de funderingar som den som är skiljaktig haft. Det skulle öka rättsäkerheten inom det svenska rättsväsendet. Därom är jag överens med Thorulf Arvidsson. Min mening är dessutom att det är kollegialiteten inom den svenska domarkåren samt utnämningssystemets konstruktion som ger upphov till en del av fegheten. För att få bättre jobb inom rättsväsendet krävs att man håller sig väl med de som kan påverka detta. Dvs andra, äldre och högre uppsatta jurister. Det är ett system som i sig är korrumperande och minskar rättsäkerheten.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Att sitta i svenskt häkte är att bli utsatt för tortyr, Jinge skriver Länskriminalen – nu igen, Kaj Raving skriver Alltid fel att döda!, Cvalda skriver Redogörelse framlagd för en akademi, kamratwot skriver Kanske dags att ta lite ansvar..?, Björn Nilsson skriver Kan förvarningssystem för ekonomiska kriser fungera?

Blogged with the Flock Browser

Tags: , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

3 svar på “Rövslickande nämndemän och domare ger sämre rättssäkerhet”

  1. Rättsäkerhet har aldrig någonsin varit en enkel fråga. Som alternativ till nämndemän använder andra en tillfälligt sammansatt jury (t.ex. i USA).

    I en del system har man då en jury som ensam avgör skuldfrågan medan påföljden beslutas av domaren. En kritik mot denna typ av system, och då om juryn är tillfälligt sammansatt, är att juryn inte har tillräcklig kunskap om juridiken vilket kan leda fel. Inte heller detta är därför ur alla aspekter vattentätt ur rättsäkerhetssynpunkt.

    För att minska risken för felaktiga utslag kan man också kräva konsensus av juryn för ett fällande utslag. En given följd av detta är givetvis att fler skyldiga går fria vilket också kan vara ett rättsäkerhetsproblem men skall man fullt ut stå fast vid principen ”hellre fria än fälla” kan också detta system ha sin plats.

  2. TB: En jury är alldeles för lätt att manipulera. Jurysystemet var t.ex. av avgörande betydelse för att inga KKK-medlemmar dömdes för rasbrott i sydstaterna när det begav sig. Av 12 slumpvis utvalda så är garanterat minst en sympatisör.

    Kombinera detta sedan med att våldtäkt och mord inte faller under så kallat allmänt åtal, utan kan förhandlas bort så blir situationen lätt patetisk. Det innebär t.ex. att ingen människa kan veta om Michael Jackson var pedofil eller inte, eftersom saken aldrig kom upp i domstol. Han köpte sig fri. Förutom pengarna så måste de anhöriga till de utsatta också ha räknat med jurysystemets roll i det hela.

    Nej, börja med att uppvärdera Nämndemannauppdraget. Säger inte att de ska ha superarvoden, men de borde ha arvoden i jämförelse med vanliga fritidspolitiker i kommuner och landsting. På så sätt kanske det inte blir den reträttpost för pensionärer som det i vissa partier är i dag.

  3. Mikael Wallgren:
    Jag tar inte ställning vare sig för eller emot ett system med jury utan vill endast belysa att det finns alternativa system. Dock att jurysystemet går att manipulera är mer ett korruptionsproblem än ett problem i systemet som sådant. I princip kan ju även nämndemän och domare vara korrupta.

    Det viktiga är att det finns någon form av ”lekmannainflytande” med i processen, något som är en oerhört lång tradtion i vårt rättssystem där nämndemän redan fanns under medeltiden.

    Problemet här synes vara att nämndemän inte är tillräckligt aktiva utan att uppdraget kanske, som du säger, blir något av en reträttpost. Att se över arvodet kan säkert vara en del av lösningen.

Kommentarer är stängda.