Herlin – borgarklassens ”diskreta charm”

Del 12 av 22 i serien Nordiska finansfamiljer

Det har kommit ut en bok om den finska kapitalistfamiljen Herlin. En familj som i fyra generationer ägt det finska storföretaget Kone Oy. I boken avslöjas bland annat Pekka Herlins alkoholism och vilka konsekvenser detta hade för de fem barnens uppväxt och liv:

Men det nya, uppseendeväckande, i boken ”Kones furste – Pekka Herlins liv” som kom ut på torsdagen är familjens nakna öppenhet om Pekka Herlin som familjefar.

Här berättar barnen öppet om rädslan när chauffören kört hem den berusade pappan på kvällarna, hur han fortsatte att dricka en eller två flaskor vin och hela tiden krävde att något av barnen skulle sitta med och lyssna till hans oändliga tirader om än det ena, än det andra.

”Jag har inget gott att säga om min far. Han var ett pisshuvud”, förklarar Niklas Herlin.

Harald Herlin (1874-1941) köpte år 1924 företaget Kone Oy från Oy Strömbergs Ab, idag en del av ABB-koncernen. Han och från 1932 hans son Heikki Herlin (1901-1989) som då blev VD byggde upp företaget till att bli Finlands första riktigt internationella företag. Heikki Herlin kvarstod som VD i hela 32 år, vilket är en otroligt lång tid.

1964 övertogs ledningen i familjeföretaget av Pekka Herlin (1932-2003) som var den som kom att förvandla bolaget till en riktigt internationell koncern och ett av Finlands största företag:

Boken om Pekka Herlin har slagit ned som en bomb i Finland. Där är man – liksom i Sverige – van vid relativt devota porträtt av stormän inom industrin.

Därför blev boken om Pekka Herlin en chock. Den lyfter fram Pekka Herlin som den industrialist han var; mannen som byggde det lilla nationella hissbolaget Kone som han tagit över efter sin far, till världens fjärde största hisskoncern med verksamhet i 50 länder och 33.000 anställda.

Det första stora lyftet kom på 1960-talet då Pekka Herlin, med president Urho Kekkonens hjälp, köpte Aseas omfattande hissverksamhet. Det sägs fortfarande att det var Urho Kekkonen som övertalade Marcus Wallenberg att sälja hissverksamheten. Den finska motprestationen var att Asea-Atom fick kontraktet på Finlands två första kärnkraftsreaktorer.

Pekka Herlin ledde Kone från 1964 fram till sin död 2003. Under hans ledning blev Kone det första riktigt internationella finländska företaget.

[…]

Så långt var allt känt i Finland. Inklusive Pekka Herlins alkoholbruk. Kones starke man var ordentligt berusad från lunch till sena kvällen nästan varje dag.

På 1990-talet gav Pekka Herlin aktiemajoriteten i familjens holdingbolag till sonen Antti Herlin (1956-), något som kom att leda till en släktfejd som till slut resulterade i en delning av företaget:

Detta innebar ett maktskifte från fadern till äldste sonen. De övriga syskonen fick reda på det först mer än ett år senare. Av familjens tre söner var även Ilkka intresserad av att ta över ledningen för Kone.

Tvisten mellan syskonen fick ett slut genom en uppgörelse i godo när Kone delades år 2005. Antti Herlin fortsatte att leda familjeföretagets kärnverksamhet, medan Ilkka och de två andra syskonen tog över Cargotec, ett bolag som är specialiserat på lasthantering och som också det är en viktig internationell aktör inom sin bransch.

Trots att Antti Herlin har ärvt sin position i ledningen för Kone är han utan tvivel en av de mest inflytelserika personerna i affärslivet i Finland. Det framgår bland annat av hans många viktiga förtroendeuppdrag i näringslivet. Han är ordförande i metall-, elektricitets- och elektronikindustrins intresseorganisation Teknologiindustrin och vice ordförande i Finlands näringsliv.

Antti Herlin hade redan 1996 blivt VD i Kone Oy och är idag en av Finlands rikaste personer i likhet med syskonen, Ilkka Herlin (1959-), Niklas Herlin (1963-) och Ilona Herlin (1965-) på den andra sidan av fejden och som idag kontrollerar företaget Cargotec Oy.

Ett syskon, Hanna Herlin (1955-), gift Nurminen, tog inte del i konflikten och är också en av Finlands rikaste. Hon har idag ekonomiska intressen i främst Kone. Hon belv dock mycket uppmärksammad i somras när hennes dotter kidnappades och en stor lösensumma betaldes ut. Polisen grep dock kidnapparen och pengarna liksom den kidnappade dottern Minna Nurminen kunde återbördas.

Cargotec har cirka 12 000 anställda varav Kalmar har nästan 5 000 och Hiab en bit över 4000. Av Cargotecs samtliga anställda arbetar omkring 3 000 i Sverige. Kone är ett större företag och har närmare 35 000 anställda vara 1 400 i Sverige

Läs mer: EX, HBL1, 2, 3, 4, HS, Talouselämä, Uusi Suomi, YLE, Aamuhlehti, AB, FET, EX1, 2, DPS, SR, TS, Otava,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Rökke – fiskaren med mutor som verktygHagen – livsmedelshandlaren som blev storkapitalist >>
Advertisements