Finbrottslingar och fulbrottslingar

Just nu är media full med detaljer om två brott som rör sig om ungefär samma summor, nånstans kring 100 miljoner. Det ena brottet är det stora och spektakulära Västbergarånet eller helikopterrånet som det också kallas. Med en misstänkt ”hjärna” bakom rånet i Serbien och en TV-fotograf som misstänkt helikopterpilot. Det andra misstänkta brottet är ett insidermål där de misstänkta kallas Cevianmannen, Nordeamannen och liknande saker. Så här långt är det dessutom sex misstänkta för vart och ett av brotten.

Västerbergarånet imponerar på grund av genomförandet på många människor. Man tycker det är fantastiskt och spännande. Samtidigt som rånarna anses vara ena riktiga skummisar och vaneförbrytare. Fulbrottslingar helt enkelt. Man får inte heller glömma att rånet förmodligen satt psykiska spår hos personalen på värdedepån som rånades. Men en ska är klar, har man bevis mot de som nu sitter anhållan för rånet och om dessa sedan blir dömda i en rättegång handlar det om långvariga fängselsestraff.

I det andra målet, insiderhärvan, så är det förmodligen ganska otroligt att nån blir dömd överhuvudtaget. Manschettbrott av den sorten brukar vara svåra att bevisa och straffsatserna är dessutom låga.Trots att de misstänkta om de blir dömda för brott har snott pengarna från andra människor och trots att det rör sig om lika mycket pengar riskerar dessa kostymbrottslingar inga jättelånga fängelsestraff. Ett bevis så gott som något på att vi kanske trots allt inte är lika inför lagen. Eller i alla fall att stöld inte är hanteras lika beroende på hur de görs och vem som stjäl. Om detta eventuella brott imponerar på någon så är det väl i första hand på andra aktiespekulanter med tvivelaktiga metoder. Några av de misstänkta har visserligen blivit av med djobben, men kommer så snart rättsprocessen är över säkerligen att få nya jobb inom aktiespekulationsbranschen. För så brukar det gå för finbrottslingar.

Samtidigt är det ju så att Cevianmannens, Nordeamannens och deras kumpaners eventuella brott bara är en avspegling av den spekulationskapitalism vi lever i. En kapitalism som också visar sig i direktörers rofferi och girighet.

Intressant?
Bloggat: Alliansfritt,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Pa Z

    En anledning till att white collar crime inte ger samma straff som traditionell brottslighet är sättet det utförs på. Stöld och rån sker ju naturligtvis med mycket större risk för allmänheten än ett brott som bara skett i ”pappersform”.

    Å andra sidan ger grovt skattebrott max 6 år i fängelse, precis som grov stöld. Maxstraffet för grovt insiderbrott är 4 år. Kanske det borde höjas något med tanke på vilka summor som det kan handla om.

  • Anders_S

    Pa Z: När du uppger fakta som maxstraff osv vill jag ha en länk så vi andra kan kolla.

    Men maxtstraffet för rån är vad jag förstår högre. Och det tvar ju det som det gällde här. Ingen har någonsin dömts till ett långvarigt straff för insiderbrott vad jag förstår, så den verkliga skillnaden i strafflängd är större än vad maxstraffen ger vid handen.

    Dessutom är det inte rinmligt atts töld betsrafafs hårderae än insiderbrott. Bägge är ju att betrakta som stöld utan att personer fysiskt drabbas. Finns människor närvarande vid en fysisk stöld så blir det ju rån, eller?

  • Ett ännu större brott är givetvis bankdirektörernas svindel. Rent formellt borde den betraktas som trolöshet mot huvudman, även om ”huvudmannen” (vi, nämligen, bl.a. via våra pensionsfonder) i det här fallet är så oorganiserad och svag att det aldrig ens kommer att bli fråga om någon polisanmälan.

  • Pa Z

    I mitt tycke är den stora skillnaden mellan skattebrott och insiderbrott att en fysisk människa omöjligtvis kan komma emellan, brottet sker bara på pappret. Kränkningen bedöms ofta som mycket värre vid en stöld då någon faktiskt är inne i ditt hus och tar något eller tar plånboken från din ficka istället för att det sker genom kontokortsbedrägeri eller genom det ännu mer diffusa brottet insiderbrott(för vem är egentligen det riktiga offret, vem har direkt förlorat på affären). Min personliga erfarenhet är också att människor kan ta oerhört illa vid sig när det varit bostadsinbrott jämfört med t.ex. kontokortsbedrägeri. Allmänhetens trygghetskänsla påverkas i stor grad av stöldbrotten.

    Ett rån är en stöld där det använts hot eller våld. Om jag tar din cykel mitt framför näsan på dig så blir det stöld så länge jag inte hotar eller slår dig. Om du springer ikapp mig när jag cyklar iväg och jag knuffar bort dig så blir det rån. Om du inte hinner ikapp så blir det stöld.

    Ett stort problem är ju också utredningarna kring ekobrott. En stöld har ganska solklart uppsåt. När den blir uppklarad finns teknisk bevisning, vittnen eller så har stöldgodset hittas hos någon(i det sista fallet blir det iofs oftast häleri istället för stöld). I ekobrott är allt detta oerhört mycket mer komplicerat att bevisa i domstol.

  • Pa Z

    En sida jag ofta använder, och kan rekommendera, för lagtext är http://www.lagen.nu
    Tyvärr kan jag inte ge direktlänkar till de aktuella paragraferna men det är lätt att leta upp rätt. Lagen är uppbyggd så att normalbrottet kommer först och därefter ringa och grovt av samma brott, ibland i samma paragraf ibland i egna.

    Grov stöld enligt Brottsbalken kapitel 8 paragraf 4: https://lagen.nu/1962:700

    Grovt rån enligt Brottsbalken kapitel 8 paragraf 6:
    https://lagen.nu/1962:700

    Grovt skattebrott enligt Skattebrottslagen paragraf 4:
    https://lagen.nu/1971:69

    Insiderbrott enligt Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument paragraf 2:
    https://lagen.nu/2005:377

  • Anders_S

    Pa Z: Jag tror vi är ganska överens.