Anders Borgs kluvna tunga

Anders Borgs agerande gentemot Lettland har haft som enda syfte att garantera de svenska bankernas överlevnad. För det har det lettiska folket fått betala. Den lettiska regeringen har tvingats genomföra åtgärder som Sverige gillat och inte sådant man själv haft viljan att göra. De som har fått betala för den svenska regeringens utpressningsmetoder mot Lettland är den lettiska arbetarklassen. De har fått betala med skyhög arbetslöshet och fattigdom.

Inte nog med det, för att rädda de svenska bankerna hyllar Anders Borg en skatt han i Sverige nästan tagit bort för de rika:

Han tycker att det är bra att Lettland nu är inne på att höja fastighetsskatten på stora villor.

- Vi välkomnar att regeringen nu säger att man är beredd att arbeta vidare med en hållbar budgetpolitik, säger Borg som för en dryg vecka sedan gick till hård attack mot det förslag till budgetåtstramning som då diskuterades.

Långivarnas tålamod med den lettiska regeringen var begränsat, dundrade Borg och varnade letterna för att svika tidigare uppgjorda avtal om hur mycket budgeten måste stramas åt för att krislån ska betalas ut.

Kritiken beskrevs av den lettiske premiärministern Valdis Dombrovskis, som leder en bräcklig flerpartikoalition, som onödigt aggressiv.

Det är inte bara aggressivt utan också ett väldigt hyckleri när han hyller en höjning av fastighetskatten i Lettland, men tar bort den i Sverige, framförallt har ju de som har stora villor fått en sänkning i Sverige genom att den nya fastighetsavgiften är mycket lägre för dem än den gamla fastighetsskatten. Och för just dem vill Borg ha en höjning i Lettland. Borg talar helt enkelt med kluven tunga. Han gör allt för att gynna storkapitalisterna och inget för att rädda arbetarklassen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Anders Borg, Utpressning, Kluven tunga, Banker, Finanskris, Ekonomisk kris, Lettland, Ekonomi, Regeringen, Samhälle, Politik

Relaterat:

Postad i Ekonomi, Lettland, Regeringen.

Etiketter Anders Borg, Banker, Ekonomisk kris, Finanskris, Kluven tunga, Utpressning.

Av Anders_S – 13 oktober, 2009

Matthias

Jag tror inte att Borg är ute efter att gynna storkapitalister på bekostnad av arbetare. Han bara påpekade, med rätta, att Lettland var på väg att strunta i villkoren för ett mycket stort lån. Att Lettland nu rättar sig efter villkoren, och därmed får lånet utan problem, gynnar både arbetare i Lettland och storkapitalister (t.ex. svenska banker). Alla vinner på det.

Angående fastighetsskatten tror jag inte Borg menar att en hög fastighetsskatt är bra i sig, utan bara att det är bra att Lettland hittat ”något att ta av” åtminstone. Det är inte hyckleri; det är bra, praktiska resonemang utan fördomar.

Visst är det svårt för många i Lettland, men det är faktiskt Lettlands ansvar, inte vårt. Letterna har haft möjlighet att stifta lagar och regler för bankernas utlåning. Nu hjälper EU till med ett stort lån för att Lettland inte ska gå i konkurs. Det är bra. Men det ska vara med bestämda villkor, och Borg har gjort helt rätt i att vara hård när Lettland viskat om att tumma på villkoren.
http://www.alba.nu/motvallsbloggen/ Kerstin

Vadå ”tagit bort fastighetsskatten”. Du ändrar dig lite sen, men man ska inte ens säga att den är borttagen. Den är omdöpt och kallas numer ”fastighetsavgift”. För somliga blev denna avgift dyrare än den tidigare fastighetsskatten, nämligen för många ute i landet som sitter i små billigare villor.
Vi tillhör dem som fick högre skatt, vad f.n man än kallar den.
Anders_S

Kerstin: För rika människor med stora villor och stora tomter blev det en avsevärd sänkning. I praktiken togs den bort för dem.
http://www.folkrorelser.nu Jan Wiklund

Det värsta är, som Anne-Marie Lindgren på Arbetarrörelsens Tankesmedja säger, att ”åtgärderna för att lösa upp den resulterande krisen ska inte ta sin utgångspunkt i frågan om vem som bär största skulden, utan i frågan om vad som bäst får i gång ekonomin igen. Att de personer, som varit med om att driva fram det ekonomiska haveriet, i någon form borde få ta konsekvenser av det, är en sak för sig. Men det ska alltså skiljas från frågan vilka åtgärder som behövs för att räta upp den lettiska ekonomin. Att köra landet ännu mer i botten som någon sorts straff för att banker och politiker helt tappat omdömet är inte rationellt. Och det är där den förbryllade frågan infinner sig: Vad är det för mening med att som villkor för de lån, som ska dra igång de ekonomiska hjulen igen, kräva åtgärder som gör det svårare att få igång sagda hjul igen?”

Se mer på http://www.arbetarrorelsenstankesmedja.se, en ofta intressant sida.
Pingback: Kildén & Åsman » Bloggarkiv » Baltikum ‚Äì svart slagskugga över nästa valrörelse