En prins i New York – på riktigt

En sjukvårdsarbetare i USA har uppenbarligen blivit kung i ett litet rike som numera är den del av Uganda. Det fisnn flera kungadömen inom det nuvarande Uganda där Buganda kanske är det kändaste. Jag kände faktiskt en gång en prins av Buganda. Han bodde i Grekland och hade så där 80 syskon eller nåt sånt. Han var son till kungens yngsta fru.

Andra större kungadömen är Toro, Bunyoro, Nkore och Busoga. De flesta lokala kungadömen har från tid till tid bekämpats av Ugandas regering. De upplöstes 1967 och folk har tvingats i exil.

I fallet med den US-amerikanske sjukvårdsanställde så handlar det om kungadömet Rwenzururu, ett litet kungadöme i bergen. Han kunde under lång tid inte återvända till Uganda från USA, där han sökt politisk asyl, men förra året gick det bra och han tog upp sin kungatitel igen. I Rwenzuru har det funnit en befrielsrörelse som var aktiv på 1960-talet, men nuförtiden är det annorlunda.

Men frågan är om ett erkännanden av de olika kungadömena leder till enöakd stabilitet. Mycket tyder faktiskt på det, det var ett decennium de första förbjudna kungadömena tilläts igen och Uganda tycks ju bli stabilare och stabilare. I alla fall tycks det inte öka instabiliteten.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Har för mig att kungen av Buganda var känd som ”kung Freddie av Buganda”. Sedan såg Milton Obote till att Freddie sparkades ut och i stället fick förena sig med andra exil-kungligheter på Rivieran. Obote störtades av Idi Amin (den gamle kämpen och torteraren i brittiska kolonialarmén) och resten är, som man säger, historia.

    Stabilitet? Ja, instabilitet brukar inte stå högst på kungarnas priolista, i alla fall inte så länge de själva får vara kungar.

  • Jonas

    Är monarki bra, så länge det är i andra länder?

    Jag hade åtminstone väntat mig att vänsterbloggare skulle framhålla något annat än att kungadömen ger ”stabilitet”.

  • Anders_S

    Björn: Kabaka (vilket är titeln) Freddie var kung långt innan den tiden. När Uganda blev självständigt 1962 blev dåvarande Bugandakungen, Kabaka Mutesa II, president i Uganda. Mutesa II fick fly till London 1966, efter vad som i praktiken var en kupp av Obote, där han dog tre år senare. Du har helt enkelt fått det mesta om bakfoten.

    http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Buganda

    Jonas: Varför det? Regionen och folket där behöver stabilitet under demokratiskt styre och det verkar som om den gamle Hjällboinvånaren Museveni håller på att nå dit hän. Med många fel och brister förstås. Pch ingenstans skriver jag att monakri är bra. Nu är ju inte heller Uganda monarki och kommer inte att bli heller. Att det finns ett antal kungar i landet är jämförbart med att det finns ett antal storgodsägare i Sverige (fast kungarna äger ingen mark)

  • Vad detta är frågan om är s.k. ”tradtional leaders” som är en institution som är inskriven i Ugandas konstitution. Motsvarande finns i många afrikanska länder, bl.a. Sydafrika där kanske Zulukungen, Goodwill Zwelithini kaBhekuzulu http://en.wikipedia.org/wiki/Goodwill_Zwelithini_kaBhekuzulu.

    I Afrika ser man denna form av monarki som ett sätt att ta tillvara traditionella världen och att bevara sin kultur. Det hela har uppenbarligen goda effekter.